I april i år valdes Anders Rosenkilde från TMF in i Boverkets byggråd, och säkrade därmed plats i rådet för perspektiv som rör träbyggnader. Under de senaste åren har en representant för trähusfabrikanterna saknats i rådet. Aktuella Byggen reder ut vad utnämningen betyder för svensk träindustri och för Byggrådet.

Anders Rosenkilde är teknisk chef på TMF, trä- och möbelindustriförbundet.

Han har varit i träbranschen i flera år, bland annat på SP Trätek där han ansvarade för verksamheten inom Byggande & Boende. Han har doktorerat i byggnadsmateriallära vid KTH med en avhandling om fukttransport i trä.

TMF företräder omkring 800 medlemsföretag med över 30 000 anställda. Förbundets idé och vision är att främja företagandet inom trä- och möbelindustrin och verka för att industrin är välkänd och attraktiv.
– Det har saknats en representant för trähusfabrikanterna i Byggrådet, menar Martin Storm, som är en chef för Boverkets husbyggnadsdivision och ordförande i Byggrådet.

Han fortsätter:
– TMF sitter på värdefulla kunskaper som vi behöver i rådet, och det är extra kul att de valde just Anders för detta uppdrag. Hans bakgrund som tekniker kommer att vara värdefull.

Niclas Svensson på Svenskt träbyggnadskansli gläds över utnämningen, och hoppas att den ska öppna upp för bättre anpassade regler. Idag är regelverken kring byggande anpassade till ett traditionellt sätt att bygga, som enligt Niclas ibland kan bli kontraproduktivt när man bygger i trä.
– Vi har en snabb utveckling av träbyggande i Sverige, vilket är enormt positivt. Men snabbheten gör att det ibland går trögt. Aktörer inom bygg är inte vana vid trä. Det är viktigt med representanter för träbyggande i de forum som finns, så att utvecklingen kan gå framåt, slår han fast.

En aktiv organisation
Boverkets byggråd är Sveriges äldsta nätverk som omfattar samtliga intressen i bygg- och fatighetsbranscherna. Rådet har representanter från det kommunala, konsulter och producenter inom bygg och även konsumentrepresentanter i form av hyresgäster samt bostadsrätts- och småhusorganisationer.

Det ska fungera som forum för att informera och som samrådsorgan för till exempel Boverkets byggregler. Rådet diskuterar även kvalitetssäkring av kunskap och kompetens i byggprocesser och ansvarsfördelningen inom byggbranschen, men har endast en rådgivande funktion.

Byggrådet har 21 representanter och sammanträder två gånger varje år. Flera av medlemmarna deltar även på andra sätt i Boverkets arbete.
– Att vi kommit med i Byggrådet handlar om att TMF jobbar aktivt för att påverka. Vi stöder och initierar forskning, informerar och tar del i utvecklingen av regler och standarder, säger den nya rådsmedlemmen Anders Rosenkilde.

En av hans ambitioner med arbetet för Boverket är att få fram standarder för trä vad gäller exempelvis fukt, som stämmer överens med verkligheten. Det som gäller för småhus är inte nödvändigtvis applicerbart på större byggen, säger han, och poängterar vidare att allt handlar om hur man bygger.

Mer än mysfaktor
– Vi har alltid haft ett träbyggande i det här landet men det har sett lite olika ut. Fram till 1992 reglerade lagar hur stort man kunde bygga i trä, varför det mest blev småhus. När lagen ändrades drog det igång mycket forskning kring hur man kunde få trähus brand- och fuktsäkra. Sedan kanske fem år tillbaka börjar resultaten av den forskningen synas i det som byggs, säger Anders Rosenkilde.

Uppsvinget för träbranschen beror mycket på att träindustrin hunnit ikapp byggmarkanden. Idag finns flera företag som levererar olika typer av prefablösningar i trä. Det handlar om nya företag, ibland utländska, som etablerar sig i Sverige och bygger på ett nytt sätt. Martinssons, Derome, Lindbäcks och KLH är några aktörer, företag med en bakgrund i träindustrin som gett sig in på byggmarknaden. Detta innebär ofta en ny syn på hur man bygger och nya processer.
– Den stora fördelen med träbyggande är inte bara materialet i sig med sina miljö- och klimatfördelar, utan det handlar om just det här nya sättet att bygga, säger Anders Rosenkilde.

Liknande tankegångar uttrycker Niclas Svensson:
– Byggbranschen har länge baserats på projekt, men med trä kommer processtänkande. Trä behöver inte härda eller torka, utan man kan ha en jämnare och snabbare arbetstakt. Det blir en helt ny drift, mer industrialiserad, med mindre arbetsstyrkor och kortare byggtider.

Nya behov, ny konstruktion
Niclas Svensson menar vidare att det finns en stor tröghet i byggbranschen, parat med en rädsla för att tänka nytt.
– De som testar att bygga i trä blir ofta positivt överraskade. Idag har svenska träbyggare också visat att det går att utföra alla former av byggnader i trä. Jag är övertygad om att trä är det ideala materialet för byggnader på upp till 5 våningar, och fler och fler tycks idag benägna att hålla med om det, säger han.

Även Anders Rosenkilde skriver under på att byggbranschen är omgärdad av traditionellt byggande. Han framhåller att nya behov måste föda nya lösningar. I sin forskning har han spårat en av bakgrunderna till fuktproblem med mögel i äldre hus som energirenoverats. Äldre hus har isolerats och tätats för att minska värmeförluster. Men utan den naturliga ventilation som otäta fönster ger kan inte husen göra sig av med fukt, varpå problem lätt uppstår. Energisnåla hus kräver därför effektiva ventilationssystem med värmeåtervinning.
– Trä kommer så att säga underifrån, vilket gör att industrin har en ständig bevisbörda. Byggherrar, allmänheten och så vidare har förutfattade meningar och vi måste visa att trä verkligen funkar även i höga hus och stora konstruktioner som till exempel vägbroar, säger Anders Rosenkilde.

Energisnåla hus är en säker framtidsvision. Vid årsskiftet skärptes energireglerna, och redan är EU-direktiv om ännu strängare regler på gång. Anders Rosenkilde poängterar att ju mer energisnålt ett hus är, desto känsligare är det för byggfel. Det är av yttersta vikt att konstruktionen och byggteknik anpassas och hänsyn tas till möjliga problem, som fukt och ljud. 

Fler spännande reportage finns att läsa i senaste numret av Aktuella Byggen!