Uppvärmning av stora hus är en betydande utgiftspost för fastighetsägare vintertid. Många ställer sig frågan vilken uppvärmningsmetod man bör välja. Vilken metod är vanligast för flerfamiljshus och stora lokaler? Och vad är mest miljövänligt?

 Varje år genomför Energimyndigheten en undersökning och kartläggning av de uppvärmningsmetoder som används till större fastigheter, flerbostadshus och lokaler i Sverige.
– Den senaste undersökningen visar att det vanligaste alternativet när det gäller uppvärmning av större fastigheter är fjärrvärme. Därefter kommer elvärme och kombinationer med värmepumpar, berättar Linn Stengård, handläggare på Analysavdelningen vid Energimyndigheten.

Både när det gäller uppvärmning av flerbostadshus, lokaler och vatten är fjärrvärmen absolut vanligast – för flerbostadshus gäller att 82 procent av den totala arean värms med enbart fjärrvärme. Fjärrvärme i kombination med annan uppvärmning används för uppvärmning av cirka tre procent av arean. I lokaler står fjärrvärme för uppvärmning av 68 procent av arean och kombinationer med fjärrvärme för ytterligare drygt åtta procent.

Olja allt ovanligare
Näst vanligast är uppvärmning med värmepumpar och el. Enbart elvärme, direktverkande eller vattenburen, står för uppvärmning av tre procent av arean i flerbostadshus och sex procent i lokaler. Dessutom används elvärme i kombination med andra uppvärmningssätt. Värmepumpar och kombinationer med värmepumpar används för uppvärmning av drygt sex procent av arean i flerbostadshus och nästan sju procent av arean i lokaler.
– Andelen areor i stora fastigheter som värms enbart genom el har varit relativt låg ända sedan 1970-talet, säger Linn Stengård.

På tredje plats bland värmealternativen kommer olja, som dock är ett allt ovanligare alternativ för uppvärmning.

Endast 1 procent av den uppvärmda arean i flerbostadshus värms enligt Energimyndighetens undersökning med olja. För uppvärmning av lokaler är motsvarande siffra 2 procent.

Under 1970-talet dominerade renodlad oljeeldning tillsammans med renodlad fjärrvärme. Det var på 1980-talet som oljeeldningen minskade kraftigt, och ersattes allt oftare med fjärrvärme.

Välj metod efter omständigheter
På fjärde plats när det gäller uppvärmning av flerbostadshus och lokaler kommer natur- och stadsgas.

Uppvärmning med biobränsle i form av pellets och ved förekommer också, men är betydligt vanligare i mindre bostadshus.

Vilken metod är då mest miljövänlig? Många ställer sig frågan.
– Det är inte alltid helt lätt att avgöra. En kommun försökte nyligen stoppa installationen av en bergvärmeanläggning i en stor fastighet, och hävdade att fjärrvärme vore ett mer miljövänligt alternativ, säger Linn Stengård och fortsätter:

– Energimyndigheten konstaterade att det inte går att generellt säga vilket värmesystem som är bäst ur miljösynpunkt och miljööverdomstolen delade denna uppfattning. En effektiv värmepump med miljövänlig el kan vara lika bra som fjärrvärme, även om det är biobränslen eller restavfall som förbränns. Att använda fossila bränslen, lokalt eller i fjärrvärmeproduktion, är däremot alltid ett dåligt alternativ ur miljösynpunkt eftersom det bidrar till en ökad växthuseffekt.

Koldioxid och partiklar
Klimatpåverkan genom koldioxidutsläpp och utsläpp av partiklar är två miljöeffekter som energianvändning för uppvärmning kan ha. Både förbränning av biobränslen och fossila bränslen som olja och naturgas leder till växthusgasutsläpp, men högst utsläpp ger de fossila bränslena. Vedeldning är det som ger upphov till mest partiklar, speciellt om pannan är gammal och saknar ackumulatortank.

– Det finns dock ytterligare en aspekt, om energin som används för uppvärmning är förnybar, säger Linn Stengård. Ett EU-direktiv från 2009 definierar förnybara energikällor som biobränslen, sol, vind, vatten samt värme från värmepumpar med vissa effektivitetskrav.  El och fjärrvärme definieras som förnybar energi om produktionen har skett med någon av de förnybara energikällorna.

För att avgöra om fjärrvärme eller värmepump är bäst ur miljösynpunkt måste man därför se till varje enskilt fall.
– Om värmeverket eldar en hög andel olja, en energikälla som definieras som icke förnybar och som ger höga utsläpp av växthusgaser, så är en värmepump som drivs med el från förnybara energikällor bättre för miljön, säger Linn Stengård.

De vanligaste biobränslena är flis/spån, pellets och ved. Pellets är vanligast. Även om det är ved som används för uppvärmning så sker ett visst utsläpp, men eftersom bränslet är förnybart blir det koldioxidneutralt inom ett par års tid.

Den senaste statistiken från Energimyndigheten är baserad på siffror från år 2008, publicerad 2009.