Har vi en svensk fastighetsbubbla? Eller är den bara ett hjärnspöke? Åsikterna gick isär när Fastighetsmässa 2011 anordnade en debatt med rubriken Är fastighetsbubblan i antågande?

Priserna på bostadsrätter och villor har ökat kraftigt de senaste åren. Det har skapat en oro för att fastighetsmarknaden är övervärderad, en bubbla på väg att brista.

På förmiddagen den 30 mars ledde journalisten och programledaren John Chrispinsson en debatt mellan Fastighetsägarnas chefsekonom Tomas Ernhagen, Statens bostadskreditnämnds marknadsanalytiker Bengt Hansson, Fast partners vd Sven-Olof Johansson och Nordeas chefsekonom Annika Winsth.

Bengt Hansson är en av dem som slagit i larmklockan under en längre tid.
– Det finns en fastighetsbubbla, dagens priser är extremt höga, sa han.

Han tror inte nödvändigtvis att marknaden ska krascha under dramatiska former, men att de reella priserna ska sjunka tror han är oundvikligt.
– Det är möjligt att vi får en stilla utplanande prisbild. Men det är lika troligt att det blir en kris och ett häftigt prisfall, sa han.

Han tycker att det är viktigt att vi frågar oss vad som driver på prisuppgången. Han menar det inte finns någon egentlig grund till ökningen utan att den snarare hänger ihop med räntan och synen på finansiering. Han tycker det är illavarslande att livslängden på bostaden, som vi ofta behåller i årtionden, skiljer sig så radikalt från finansieringens tidsperspektiv.
– Idag har nästan alla rörlig ränta på sina lån. Och är de bundna så är det bara för ett par tre år framöver, sa han.

Tomas Ernhagen avvisar bestämt att det skulle finnas en fastighetsbubbla. Han hävdar att prisökningen drivs av de klassiska marknadskrafterna tillgång och efterfrågan.
– Storstädernas bostadsmarknad fungerar dåligt. Utbudet är för litet och rörligheten begränsad, säger han.

Inte heller Sven-Olof Johansson är oroad. Han tycker att den svenska marknaden är betydligt sundare än till exempel den som fanns i USA och Irland innan bostadsmarknaden kraschade där.
– De svenska bankerna lärde sig av krisen på nittiotalet. De har varit relativt restriktiva när de beviljat lån, sa han.

Bara om vi går in i en djup lågkonjunktur där många förlorar sitt arbete tror Sven-Olof Johansson att hushållen kan drabbas.
– Och händer det så har de med högst belåningsgrad, som idag är mellan 25 och 40, en förmögen föräldrageneration som kan gripa in och stötta, påstod han.

Annika Winsth tror inte heller att bostadsmarknaden ska krascha, utan tror precis Tomas Ernhagen att prisökningen bror på att det finns för få bostäder. Hon oroar sig mer för att hushållens skulder ökar dubbelt så snabbt som deras inkomster.
– Det håller inte. Det behövs en broms. Därför är det bra att riksbanken höjer räntan. Vi ser redan att skuldökningen är på väg att minska, sa hon.

Annika Winsth tror att vi redan mot slutet av året har slutat prata om fastighetsbubblan, för då har räntehöjningen hunnit få önskad effekt.

De andra instrumenten som ofta nämns i samband med bostadsmarknaden, som bolånetak och amorteringskrav, är debattdeltagarna mer tveksamma till. Risken, tror de, är att när väl förslagen blir lagförda så är konjunkturläget ett annat. Och då kan de göra mer skada än nytta.  Men Bengt Hansson vill gärna se ett amorteringskrav.
– Det är något sjukt med svensk bostadsmarknad när amorteringstiden för ett hem ligger mellan 100 och 200 år. Jämför till exempel med Finland, där amorterar man sin bostad på 30 år, sa han.