Du är här:
Foto: Jan Norrman”Sverige behöver nationell stadspolitik”
Publicerad: ons, 2011-03-02 16:24- Kommentarer 1
- Gillar 1
Ny rapport till regeringen
Sverige behöver utveckla en nationell stadspolitik som överbryggar sektorsgränser, samordnar statliga och kommunala insatser och förstärker de sociala och kulturella perspektiven på hållbar stadsutveckling. Det är en av slutsatserna i den rapport som Boverket, Riksantikvarieämbetet, Formas och Arkitekturmuseet har överlämnat till regeringen.
I sin gemensamma vision betonar myndigheterna betydelsen av att koppla samman ekonomiska, ekologiska, sociala och kulturella aspekter för att främja goda livsmiljöer och stärka medborgarnas delaktighet i stadsutvecklingen. Myndigheterna lyfter fram ett antal utmaningar inom det stadspolitiska området. De handlar om behoven av att öka den demokratiska grunden för utvecklingen av våra städer, att överbrygga klyftan mellan kommunal och statlig nivå, att i planprocessen utgå från att städer är komplexa system samt att främja god arkitektonisk utformning och se kulturarvet som en framtidsresurs.
Kunskaperna om sambanden mellan människa och byggd miljö behöver förstärkas som underlag för beslut på olika politiska nivåer, menar man vidare. Myndigheterna presenterar gemensamt en forskningsöversikt och belyser samtidigt det forskningsarbete som inletts och förstärkts inom området socialt hållbar stadsutveckling. De urbana problemen är mångfacetterade och forskningen måste därför vara tvär- och mångvetenskaplig, systeminriktad och sektorsövergripande. Rapporten lyfter bland annat fram att en förutsättning för att lösa urbana problem är ett nära samarbete mellan forskare och praktiker.
Samverkan mellan myndigheterna kommer att fortsätta. Ett tungt vägande skäl till detta är enligt rapporten att en stadsutveckling där sociala och kulturella perspektiv tydligare fokuseras har goda förutsättningar att bidra till nytänkande och fortsatt export av svenskt kunnande inom arkitektur, miljö- och energiteknik.
Ett exempel på fortsatt samarbete är enligt rapporten den webbportal för hållbar stadsutveckling som kommer att byggas upp med stöd av delegationen för hållbara städer och Naturvårdsverket i Arkitekturmuseets regi. Syftet ska då vara att sprida goda exempel och framgångsrika metoder som ett redskap för att vitalisera det offentliga samtalet och stärka kunskaps- och opinionsbildningen om en hållbar förnyelse och framtida utveckling av våra städer.
Kommentarer (1)
Riksantikvarieämbetet har sedan decennier tillbaka ständigt blivit ifrågasatta och överkörda när de har avstyrkt byggnation eller ombyggnation av fastigheter som innebär anakronistiska stilbrott.
Boverket har under decennier låtit marknadskrafterna styra över byggnadspolitiken, jag har själv varit i kontakt med Boverkets så kallade bullerexpert som på allvar i mitten av 1990-talet ansåg att buller i bostadshus inte är något problem.
Prof.emeritus Tor Kihlman utredde till det som kom att bli
SOU 1993:65 Handlingsplan mot buller där han hade en rad förslag i att minska och eliminera buller i flerbostadshus och från vägtrafiken särskilt i våra större tätorter.
Tor Kihlmans förslag till skärpning av byggregler gällande ljudisolering i flerbostadshus kom att bli Ljudklass C som är 50% bättre än de luddiga byggregler som fanns från 1945.
Ljudklass C blev minimikrav vid nybyggnation av flerbostadshus den 1 Januari 1999.
SOU 1993:65 Handlingsplan mot buller blev en proposition 1996 där man beslutade om en rad skärpningar för att minska buller ute i samhället och där Ljudklass C beslutades bli minimikravet vid nybyggnation av flerbostadshus.
Inom vilket annat område i Sverige har ingen förändring skett under 54 år?
Sedan vad gäller kommersiella intressens vilja att bygga skyskrapor i t.ex Stockholm så har det nu bildats ett nätverk mot sådana planer.
http://www.stockholmskyline.se/
Då blir det avsevärt svårare att försöka forcera planer på att bygga fastigheter högre än 16-våningar som skyskrapor skall minst vara på för att få benämnas för att vara skyskrapor.
Skriv ny kommentar