EU skärper energikraven. Snart ska alla byggnader vara nära-nollenergihus. För att uppnå målen krävs insatser i form av solvärme och solel. Att använda integrerad teknik kan vara både snyggt och ekonomiskt.

Ett nytt EU-direktiv med skärpta energikrav för byggnader trädde i kraft i maj förra året. Från och med år 2020 ska alla nya byggnader vara nära på nollenergihus, det vill säga att byggnaderna ska producera lika mycket energi som de använder. Även befintliga byggnader ska bli mer energieffektiva. För att uppnå målen krävs eftertanke både vad gäller byggteknik och val av energikällor.

Bland annat behövs fler insatser i form av solenergi. Solen kan utnyttjas både för produktion av värme och el i form av solfångare och solceller. Idag finns många produkter på marknaden men för att kunna möjliggöra arkitektoniskt, tekniskt och energieffektivt integrerad solenergi krävs mer kunskap.

– Man har inte tillräckligt med kännedom om produkterna. Det finns helt enkelt en brist i kommunikationen mellan företag och aktörer, säger Lars Andrén, ordförande för branschorganisationen Svensk Solenergi.

Solenergi i arkitekturen

Genom att planera in solenergin redan vid projekteringen kan den bilda en naturlig del av byggnadens arkitektur.

– Man brukar prata om byggnadsintegrerad teknik där solcellen har en sekundär funktion som till exempel solavskärmning, balkongräcken och fasad- och taktäckning. Genom att använda integrerad teknik så kan man ersätta fasadmaterial och det blir i allmänhet billigare än när man köper in produkter som ska anpassas till byggnaden, säger Lars Andrén.

Nyligen startade ett forskningsprojekt, Solar Energy and Architecture, med målet att göra det enklare att bygga in solenergisystem i nya och befintliga byggnader. Ledare för projektet är Maria Wall, arkitekt och forskare inom Energi- och byggnadsdesign vid Lunds Tekniska Högskola.

– Det är ett internationellt projekt med 14 deltagande länder där vi jobbar med arkitektoniska aspekter av solenergisystem. Råd och riktlinjer för arkitekter och produktutvecklare tas också fram i projektet. Ett sätt att till exempel få solfångare att bli en naturlig helhet i arkitekturen är att använda likartade solfångar- och fasadmaterial, säger Maria Wall.

För att solenergisystemen ska bil mer accepterade i städer och en naturlig del av gatumiljön utvecklas olika storlekar och varianter för att göra systemen mer flexibla.

– Man vill ju inte förstöra gatumiljön med fula solfångare, säger Maria Wall.

Det finns många aspekter att ta hänsyn till när man planerar solenergisystem i byggnader såsom vinkel och materialval.

– En arkitekt idag har inte den kunskap som krävs, vi hoppas få in mer av den kunskapen i utbildningarna, säger Maria Wall.

Förutom den långa livslängden med produktgarantier på upp till 25 år så tjänar man även in byggnadsmaterial när man utnyttjar integrerade system.

– Jag är övertygad om att det i framtiden kommer att finnas solenergisystem som täcker större area per hus och dessutom betydligt fler hus. Dessa solfångare kan då dominera byggnadens arkitektur och det blir extra viktigt med en god arkitektonisk integrering, säger Maria Wall.

Skärpta krav

Under 2010 stod solelen för 22 procent av all ny elinstallation i EU-länderna, uppger en ny rapport från den europeiska vindkraftsorganisationen EWEA. Under året installerades 12 GW solceller i Europa vilket är nästan tre gånger så mycket som 2009 då det installerades 4,2 GW solceller. Man räknar med att andelen solel kommer att fortsätta öka.

I ett nytt EU-direktiv framgår krav på att alla byggnader från och med år 2020 ska vara nära-nollenergihus, det vill säga att byggnaderna ska producera samma mängd energi som de gör av med. För att uppnå målen behövs insatser bland annat i form av solvärme och solel.

– Det kommer i första hand att påverka användandet av solvärme för att vi ska komma ner i EU-standard. Solvärmen har en stor direktpåverkan, säger Lars Andrén.

Regeringen har beslutat om att förlänga stödet för installation av solceller. Syftet med stödet är att bidra till omställningen av energisystemet och till näringslivs­utveckling inom energiteknikområdet. För 2010 och 2011 beräknas mellan 50 och 60 miljoner kronor per år avsättas.

– Det är ett 55 till 60 procentigt investeringsstöd för solcellssystem vilket gör det möjligt för anläggningsägare att söka bidrag för att installera solenergi i alla typer av byggnader. Kravet är dock att solcellsanläggningen nätansluts, säger Lars Andrén på Svensk Solenergi.