Mötesplatsen för dig inom bygg- och fastighetsbranschen, maj, 20 2019
Senaste Nytt

Byggemenskaper ger större variation i byggandet

Berlin, Beginenhof. Ett boende av, med och för kvinnor. I Berlin är det ofta arkitekter eller konsulter som är drivande i byggemenskaperna. Foto: Staffan Schartner
Berlin, Beginenhof. Ett boende av, med och för kvinnor. I Berlin är det ofta arkitekter eller konsulter som är drivande i byggemenskaperna. Foto: Staffan Schartner
Staffan Schartner, arkitekt vid Omniplan. Foto: Omniplan
Staffan Schartner, arkitekt vid Omniplan. Foto: Omniplan
Publicerad av
Lars Bergström - 21 okt 2014

I Tyskland är det vanligt med byggemenskaper. Det innebär att människor som har en idé om hur de vill bo går samman och bygger ett hus. Fördelarna är många. Byggkostnaderna blir lägre per kvadratmeter. Staden blir mer spännande och varierad. Och husen håller en högre kvalitet Det menar Staffan Schartner, arkitekt vid Omniplan. Att människor går samman för att bygga ett hus är inte en ny uppfinning. Det var så de första svenska bostads- och bostadsrättsföreningarna kom till i början av 1900-talet.  – Men så tog först HSB och sedan de stora byggbolagen över, bildade föreningar med bulvaner i styrelsen som slöt avtal med höga priser på bolagets villkor, säger Staffan Schartner. I Tyskland har däremot tanken om ett gemensamt byggande som utgår från olika gruppers behov och visioner levt kvar och utvecklats – fast i lite olika former. Sättet att organisera byggprocessen har fått olika namn beroende var tyngdpunkten har lagts. Man talar om Baugemeinschaft, Baugruppen eller Bauherrengemeinschaft. Översatt till svenska skulle man kunna tala om byggemenskaper eller byggrupper. – I Berlin är ofta arkitekter och andra konsulter drivande. Efter att ha förvärvat en tomt bjuder de in människor för att berätta om sina idéer. När det passar köper de framtida boende en andel i projektet och är med och utvecklar sitt hus och sin egen bostad, berättar Staffan Schartner.

Staden nav för byggemenskaperna Hamburg har en annan modell. Här är kommunen navet för byggemenskaperna. Politikerna har beslutat att 20 procent av stadens byggbara mark ska anvisas till byggemenskaper. Staden hjälper till med att konkretisera och forumlera olika gruppers idéer om boendet. Varje år ordnas en mässa där nätverk av intressenter bildas och växer. Dessutom hjälper Hamburg till med fördelaktig finansiering av byggandet. Men det intressantaste exemplet är staden Tübingen, till exempel stadsdelen ”Französiches Viertel”. Tübingen har många likheter med Lund. Det är en gammal medeltidsstad med ett stort universitet. När staden skulle bygga på ett gammalt regementsområde bjöds olika byggemenskaper in för att medverka till att utveckla en ny socialt och miljömässigt hållbar stadsdel. Stadsdelen blev så lyckad att den har varit modell för alla nya stadsdelar i staden det senaste decenniet. Tübingen tar fram en stadsplan och därefter får olika byggemenskaper berätta om sina idéer. Den fjärdedel som lyckads bäst får en markanvisning. – Det kan till exempel handla om att man ville bygga för turkiska immigranter, skapa ett nollenergihus, bygga superbilligt eller integrera demenssjuka i boendet. Toppar lista över studiebesök Resultatet har blivit variationsrika och småskaliga stadsdelar med hög kvalitet på arkitekturen, menar Staffan Schartner. Därför är det kanske inte heller så förvånande att Tübingen och Französisches Viertel är ett av de allra populäraste målen för studiebesök av byggintresserade. Svenska exempel då? Jo de finns, men de är lätt räknade. Vallastaden i Linköping är ett sådant. Vanligtvis auktionerar kommunerna ut byggrättigheterna till de byggbolag som betalar mest. Men Linköping har vänt på kakan. Här tävlar byggherrar, arkitekter och byggemenskaper med kvalitén som bedömningsgrund. Markpriset är förutbestämt. Utvecklingen av Vallastaden sker i samarbete Linköpings stad och universitet med målet att skapa en kreativ och socialt och miljömässigt hållbar stad. Må bäste man eller kvinna vinna!

Annons

Annons

Annons