Mötesplatsen för dig inom bygg- och fastighetsbranschen, jan, 20 2018
Senaste Nytt

Hållfast stål bär upp taket på Friends Arena

Vikten på Friends Arenas fasta tak har kunnat minskats från 4 585 till 4 000 ton genom användning av hållfast stål. Foto: Ruukki
Vikten på Friends Arenas fasta tak har kunnat minskats från 4 585 till 4 000 ton genom användning av hållfast stål. Foto: Ruukki
Publicerad av
Lars Bergström - 27 nov 2014

Materialutvecklingen inom stålbranschen går hissnande fort. Det är något som bland annat fordonsindustrin inte varit sena att utnyttja. Men byggbranschen är fortfarande konservativ och kunskapen om de nya materialen är begränsad. Men det finns ett lysande undantag: Friends Arena. Jan-Olof Sperle har sedan 1970-talet varit med och utvecklat stål för så kallade lättkonstruktioner. Under flera år var han forskningschef vid SSAB och idag driver han ett eget konsultföretag inom material, konstruktion och miljö. På 1970-talet handlade det om att göra fartyg starkare och sedan dess har stålmaterial med allt högre hållfasthet avlöst varandra. Ett mått på hållfastheten är att mäta stålets sträckgräns innan materialet deformeras. Från att ha legat på maximalt 400 MPa (megapascal, Aktuella Byggens kommentar) så ligger gränsen idag på 1 400 MPa för de mest höghållfasta konstruktionsstålen – alltså 3–4 gånger starkare än för 40 år sedan. Inom fordonsindustrin utnyttjar man det höghållfasta stålet för att få ner vikten på bilar, lastbilar och olika typer av arbetsfordon. Vinsterna är många, inte minst för miljön. Lättare fordon drar mindre bränsle och starkare lastkonstruktioner tillåter mer last. Dessutom kan man tillverka fordonen med mindre material. Summa summarum så minskar koldioxidutsläppen och de ekonomiska vinsterna ökar. Ett bra exempel är stålföretaget Ovako som utvecklat ett rent stålmaterial som tål höga tryck. Materialet används nu till insprutningsmotorer där det högre bränsletrycket ger mer bränslesnåla motorer.  –  Men inom byggbranschen har varken byggnormer eller kunskap hängt med den snabba materialutvecklingen. Exempelvis så missgynnar Eurocode 3-reglerna höghållfast stål, säger Jan-Olof Sperle. Finns i hallkonstruktioner Men att hållfast stål även har sin plats inom byggsektorn är Jan-Olof övertygad om. Och det finns flera bra exempel på det. Närmast tillhands är väl tunnplåtskonstruktionerna i hallar av olika slag. Här använder man sig visserligen inte av det mest hållfasta stålmaterialen, men lättstålet i hallarna är betydligt mer hållfast än standardstål. Ett mer spektakulärt exempel är Friends Arena. Där är delar av takets fackverk tillverkade i höghållfast stål med sträckgränser mellan 460 och 900 MPa. Jan-Olof har räknat på vinsterna. 13 procent har kunnat sparas i materialåtgång. Resultatet är att vikten på arenans fasta tak har minskats från 4 585 till 4 000 ton. En miljöanalys utförd inom Jernkontorets Miljöforskningsprogram, Stålkretsloppet, visade att miljöbesparingen vid tillverkning och transport blev 1 350 ton koldioxid och 4 000 megawattimmar energiresurser. – Det går att göra starka och lätta konstruktioner med höghållfast stål, men det kräver att man är beredd att ompröva och utveckla produktions- och konstruktionsmetoder. Man kan bland annat behöva ändra konstruktionselementens tvärsnitt för att öka styvheten och motverka tendenser till buckling, förklarar Jan-Olof.

Jan-Olof menar att byggbranschen har mycket att lära av fordonsbranschen som har kommit betydligt längre. Men där har också drivkrafterna för att ta fram lättkonstruktioner varit mycket starkare. Mikrolegeringar ger bättre stål Fordonsindustri och byggbransch i alla ära – men det är i stålverken som de höghållfasta stålen blir till – det handlar om metallurgi, valsning och kylning. Det gäller att få material som både är höghållfasta och formbara – och som även går att svetsa. Hemligheten är att tillsätta så kallade mikrolegeringar, mycket små tillsatser av bland annat aluminium, niob, titan, vanadin och bor. Bor har till exempel egenskapen att det ökar härdbarheten,  vilket ger ett starkare stål vid kylning. – Det är viktigt att landets tekniska högskolor hänger med vad som sker inom ämnet höghållfast stål. Morgondagens samhällsbyggare och arkitekter måste skaffa sig adekvat kompetens. För det är viktigt att vi börjar använda de nya resursbesparande materialen. Behoven av järn och stål ökar mer och mer i världen. Men eftersom tillgången på skrot är begränsad måste på sikt cirka 1 000 miljoner ton stål per år tillverkas från järnmalm, säger Jan-Olof Sperle.

Bild: SSC.
Bild: SSC.

SSC Skellefteå expanderar

"Det finns ett identifierat behov"

SSC Skellefteå, som är sysselsatta inom kundanpassade snickerier för byggsektorn, förstärker sin aff...