Mötesplatsen för dig inom bygg- och fastighetsbranschen, jul, 18 2018
Senaste Nytt

Arena för alla Göteborgs sportnördar

Motsvarigheten till Göteborg nya arena finns inte i Norden. Illustration: Okidoki Arkitekter
Motsvarigheten till Göteborg nya arena finns inte i Norden. Illustration: Okidoki Arkitekter
Nedkylningen av skidhallen ger överskottsvärme som kan utnyttjas till övriga lokalerna i byggnaden. illustrationer: Okidoki Arkitekter
Nedkylningen av skidhallen ger överskottsvärme som kan utnyttjas till övriga lokalerna i byggnaden. illustrationer: Okidoki Arkitekter
Publicerad av
Lars Bergström - 08 maj 2015

En fullskalig inomhusfotbollsarena, skidhall, gym och två skolor inriktade på idrott. Lägg till restaurang, två idrottshallar, konferensanläggning och hotell. Göteborgs nya arena lever sannerligen upp till alla krav för en multiarena. Göteborgs nya och drygt 45 000 kvadratmeter stora arena ska invigas till sommaren. Det är verkligen ett annorlunda projekt – och det i många avseenden. Stora idrotts- och kulturanläggningar brukar vanligtvis planeras och finansieras av kommuner. Men Göteborgs nya Arena har både lanserats, planerats och finansierats i privat regi.  Det är också en projekt som vuxit under resans gång. Från början planerade IFK Göteborg och Serneke ett betydligt mindre projekt. Men successivt har fler intressenter kommit med i projektet  som nu är uppe 800-miljonersklassen. Redan tidigt stod det klart att den stora knäckfrågan var att få ekonomi i projektet. – Vi kom till insikt om att det handlade om att skapa synergieffekter och stordriftsfördelar. Förebilden blev stadsgatan där delarna samverkar så att helheten blir så mycket större, säger Fredrik Hansson, arkitekt och creative director vid Okidoki Arkitekter som ritat Göteborgs nya Arena. Ju fler aktörer och hyresgäster som anslutit sig desto större har  intresset för Göteborgs nya Arena blivit. Anläggningen är unik. Motsvarigheten till finns inte i Sverige – eller Norden. Ja, frågan är om man hittar något liknande i hela världen: I Göteborgs nya Arena inryms två skolor med fotbolls- och sportinriktning på grundskole- och gymnasienivå, en inomhusarena för fotboll, inomhusskidhall, två gym, spa och relaxavdelningar. I byggnaden hittar vi också idrottshallar, konferenscenter, idrottsskadeklinik, föreningskanslin, restaurang, kafé och hotell. Mängden verksamheter gör att lokalerna kan utnyttjas optimalt under dagar, kvällar och helger, vilket bidrar till högre hyresintäkter. Här finns något för alla För Göteborgs stad – som har integration högt på den politiska agendan – är den nya arenan något av en jackpott. – Sport intresserar de flesta och den förenar människor från olika samhällsklasser och åldrar, oavsett etnisk bakgrund. Byggnadens innehåll och utformning erbjuder också något för hela familjen. Föräldrar kan sitta i kaféet och jobba samtidigt som de kan titta in på sina fotbollspelande barn genom stora fönster. Eller så kan de passa på att ta ett gympass och spana på skidåkarna i skidhallen.

Göteborgs nya Arena klättrar upp för en sluttning, mot det bakomliggande berget. Byggnadsdelarna har olika nivåer. Med olika takhöjder vill arkitekterna bryta ner skalan till ett mänskligt format. Arenan får inte dominera omgivningen med Kvibergs gamla regementsbyggnader i vackra tegeltoner, som fångas upp av arenans prefabricerade fasadelement. Vad har varit den stora utmaningen med Göteborgs nya Arena? – Den tekniska delen. Naturligtvis hade det varit lättare att bygga på platt mark i ett plan istället. Nu har vi fått stapla olika funktioner på varandra. För varje  nytt våningsplan förändras spännvidder och pelare byter plats, säger Fredrik. Fredrik säger att  även de tekniska installationerna krånglar till det i den här typen av byggnad. Men det har underlättat att alla har projekterat i samma Bim-modell (Bim är ett tredimensionellt ritprogram som många arkitekter och projekterare använder sig av, reds anm).

– För att undvika krockar mellan balkar, rör, eldon, armaturer, ventilation med mera har vi ägnat mycket tid åt samganskning, Nikola Jovetic, projektledare på Serneke 13 byggetapper avverkade Nu börjar byggnadens 13 deletapper närma sig slutet. Det återstår bara löpande besiktningar och en del inomhusarbete innan byggentreprenören Serneke lämnar över byggnaden i juli. I ett tidigt stadium av bygget uppstod problem med grundvattennivån. För att slippa att hantera stora lermassor och använda sig av vattentät betong, samt för att inte behöva förankra bottenplattan med dragstag i berget höjdes grunden 1,5–2 meter. – Eftersom byggherre och byggentreprenör båda var delar av Sernekekoncernen gick det lätt att ta beslutet, som ju var bäst för både projektet och ekonomin, säger Nicola Jovetic. Sammanlagt sprängdes cirka 90 000 kubikmeter berg bort inför bygget. – Vi tog hand om det bortsprängda berget och bearbetade det på arbetsplatsen med hjälp av en krossmaskin och en permanent betongstation som vi anlade på området. Vi gjorde alltså mycket av betongen själva på plats. På så sätt kunde vi undvika onödiga transporter på lastbil och deponering av bergsmassor. Det ledde till vinster både för ekonomi och miljön, berättar Nikola. Bottenplatta i fiberbetong Bottenplattan till den stora skidhallen är gjuten i fiberbetong som används för okänsliga ytor. Fördelen med fiberbetong är att man slipper att använda armeringsjärn. På fiberbetongen ligger ett 100 millimeter tjockt lager av cellplast och ovanpå det skidhallens kylslingor som bäddats in i stenmjöl. När mjölet kyls bildas en iskaka. – Snön  tillverkas av samma ismaskin som användes i Sotji under vinter-OS. Efter att ett transportband fört in snön 30 meter in i salen står pistmaskiner redo ta hand om den, berättar Nicola Jovetic. Genom att placera hela anläggningen under fotbollshallen kunde man utnyttja spillvärmen från hallen till att värma upp byggnaden. Bjälklaget mellan den kalla skidhallen och fotbollshallen består av ett 400 millimeter tjockt HDF-bjälklag. Ovanpå detta ligger 230 millimeter cellplast och 80 millimeter armerad betong. Längst upp ligger dämpningsmatta och konstgräs. För att kunna montera fotbollshallens elva fackverk användes ett stämptorn på räls. –  Vi planerade montaget av fackverken med de tillhörande plåt- och takarbetena extremt noggrant. Vi började med arbetscykler om tio arbetsdagar som vi senare fick ner till sex, berättar Nicola.

Fokus på arbetsmiljö – Vi har också lagt stort fokus på arbetsmiljön. Ett skyddsombud har varit på plats på heltid och bevakat arbetsmiljön. Ombudet har gått skyddsronder och kontrollerat ställningar, skyddsräcken och avspärrningar, säger Nikola. Projektet har även haft en kranansvarig som skött samordningen mellan byggkranarna och kontrollerat längning med mera. – Fram tills idag har vi inte haft en enda arbetsplatsolycka och bara ett fåtal tillbud. Men det är näst intill oundvikligt i ett så här stort byggprojekt. Logistiken har också varit en utmaning eftersom leveranserna in till byggnaden bara har kunnat komma in från ett håll. Den redan befintliga beachvolleybollhallen, berget bakom arenan och pågående arbeten med ett torg i anslutning till arenan har begränsat framkomligheten.  

Annons

Annons

Annons