Mötesplatsen för dig inom bygg- och fastighetsbranschen, feb, 28 2017
Senaste Nytt

Vad är egentligen hållbar arkitektur?

Passivhusskola Högåsskolan. Foto: Adam af Ekenstam
Passivhusskola Högåsskolan. Foto: Adam af Ekenstam
Simone Kreutzer. Foto: Martina Wärenfeldt
Simone Kreutzer. Foto: Martina Wärenfeldt
Publicerad av
Henrik Ståhl - 01 mar 2016

Vad menas egentligen med hållbart? Att ett hus står i 100 år? Att materialet man använder är robust? Att byggnaden behöver lite energi? Att huset är enkelt att sköta, underhålla och drifta? Det finns många sätt att titta på hållbarheten och funktionen i ett hus. Det skriver Simone Kreutzer, Civilingenjör inom bygg och certifierad passivhusexpert, IG Passivhus.

 

Jag anser att det viktigaste är att de som befinner sig i huset, lever, verkar och bor ska må bra med inomhusklimatet och funktionaliteten. Och helst över flera generationer. Säkerligen spelar det även roll vad driften av huset kostar och hur länge komponenter lever. Hela livscykeln är avgörande för hållbarheten.

 

Men varför tittar vi inte på det och varför börjar vi inte redan med första pennstrecket att fundera över hur länge kommer designen verkligen att hålla? Vi ser färgglada arkitektritade bilder ur fågelperspektivet, ju mer vinkel, ju större och ju mer glas, desto häftigare känns bilden. Det tilltalar oss och vi vill låta fantasin bli verklighet. Ingen tänker just då på hur mycket det väl kostar att bygga och att underhålla och hur länge huset väl kan fungera.

 

Spara pengar genom att bygga med kompakt design

När jag tänker hållbar arkitektur så tänker jag främst på utformningen, kompaktheten, att minimera ytor mot uteluft exempelvis. En så kallade formfaktor kan ge en bra indikation på hur mycket ytor man har mot uteluft i förhållandet till användbar golvarea. Är faktorn hög måste man investera mer för att bygga huset och i regel även mycket mer för att värma upp huset, då just värmeförluster är högre i hörn, vinkel och glas.

Detta glömmer man tyvärr alltför ofta och så är man tvungen att kompensera designen med dyra och komplexa tekniska lösningar.

Hållbarheten betyder även enkelheten i utförandet och skötseln och här är tydliga former utan krusiduller mycket mer gynnsamt.

 

Materialval avgörande för ett hållbart byggande Det finns olika typer av isoleringsmaterial med olika beständighet och olika egenskaper gällande UV, vatten, värmeledningsförmåga och brand. Det är dock så att isoleringen inte syns och att vi väldigt sällan kontrollerar efter kanske 10-20 år vad som hände med isoleringen i stommen. Mer synligt däremot är fasadmaterialet och här finns många synpunkter som både berör designen och hållbarheten. Idag finns inte bara sten och skivmaterial med lång livslängd utan även träpaneler som är naturligt behandlade med alkohol eller fossilerade och det behövs inte tropiska träfasader för hållbar träkaraktär.

 

Stora fönsterglas – ett problem Idag rekommenderar arkitekter väldigt ofta stora glasytor för att man vill skapa närheten till den yttre miljön eller för att glas anses som spännande fasadmaterial där förbigående kan känna närheten till inre miljön. Går man dock exempelvis en höst- vår- eller vinterdag genom ett nybyggt småhusområde då upptäcker man de arkitektritade villorna med stora glasrutor mot grannen eller gatan och nästan permanent nerdragna rullgardiner. Det kan lätt bli för mycket ”närhet”.

De som jobbar i kontor med stora glasytor beklagar sig ofta över drag, bländning, övertemperatur och olika lufthastigheter när kylbafflar blåser rakt in i nacken. Man hittar elfläktar stående under kontorsbordet för att hålla vinterkomfort.

 

När vi tittar till våra förfäders hus så har fönster enbart haft uppgiften att få dagsljus in i rummet och att man fick lite utsikt. Man använde måttliga storlekar för att man upplevde och förstod att glaset släpper ut flertals gånger mer värme än väggen. Man märkte också att det kunde lätt bli övertemperaturer i huset med för stora fönster vilket under sommartider är lika oangenämt som kylan i vintertid. Och det är klart lättare att bryta sig in genom glas eller en massiv stomme. Dessutom var materialet glas dyrare än tegel eller trä.

Men vad har hänt?

Stora glasytor i samspel med komplex teknik, så ser dagens byggnader ut, men hur mår de människor som lever i dessa hus?

Jag skulle vilja säga att man idag ”missbrukar materialet glas”, inte sällan enbart för designens eller designers skull. Det ser snyggt ut med speciellt vinterbilder i arkitekttävlingsbidrag som visar mycket ljus i huset men det innebär ofta stora funktionella problem för användaren.

 

 

 

Arkitekter måste förstå de funktionella konsekvenserna

Min tolkning av hållbarhet är således att rita och bygga hus där människor trivs i och där miljön långsiktigt värnas.

Över arkitektur och design däremot kan man alltid diskutera. Cirka 0,1 procent av Sveriges befolkning är arkitekter, mig inkluderat. Som arkitekt ser man alltid saker som ingen normal människa kan se. Vi är konstnärer och har våra tolkningar och det är viktigt med kreativitet och fantasi. Dock måste man som arkitekt alltid även kunna se den byggfysikaliska och funktionella konsekvensen av olika arkitektoniska element och hitta en balans som ger rätt relation till verklighet och hållbarhet. Vi får inte glömma att 99,9 procent av Sveriges medborgare inte kommer att kunna se samma sak.

Men hur gör man? Att jobba med material, färg, element som ligger utanför klimatskalet exempelvis.

 

Vi bygger för människor som ska må bra i husen och då är det avgörande att skapa hållbar arkitektur där design, funktion och komfort går hand i hand. Det är dagens arkitektoniska utmaning och jag hoppas att fler och fler vågar vara föregångare och energikreativa.

Fakta

Exempel på två skolor i Knivsta (BBR-skola och passivhusskola). Högåsskolan är en passivhusskola och Brännkärrsskolan är en BBR-skola som förbrukar tre gånger så mycket men har kostat mer. 

Högåsskolan är kompakt byggt med mindre vinklar medan Brännkärrskolan har 64 vinklar och stora värmeförluster och kostnader.

 

BBR-Brännkärrskolan:

Antal hörn: 64

Formafaktor: 1,6

Kostnad: 25 930 kronor per bruksarea

Standardkomponenter och normalt utförande

Värmesystem: Fjärrvärme

Beräknad energianvändning enligt BBR: 85 kilowattimmar per kvadratmeter per år 

 

Passivhus Högåsskolan: Antal hörn: 10

Formafaktor: 1,3

Kostnad: 25 170 kronor per bruksarea

Dyrare och mer hållbara komponenter och noggrannare utförande

Värmesystem: Fjärrvärme

Beräknad energianvändning enligt BBR: 35 kilowattimmar per kvadratmeter per år 

Beräknat värmebehov: 9 kilowattimmar per kvadratmeter per år

Källa: Bilder och information om skolorna från Knivsta kommun, Tomas Lindgren samt Arcus arkitekter