Mötesplatsen för dig inom bygg- och fastighetsbranschen, maj, 19 2019
Senaste Nytt

Omfattande akustikarbete på Kungliga Musikhögskolan

Produktionsstudio. Spaltpanel vid golv och absorberande väggar och tak. Från Akustikmiljö i Falkenberg. Foto: Ismail Malikov
Produktionsstudio. Spaltpanel vid golv och absorberande väggar och tak. Från Akustikmiljö i Falkenberg. Foto: Ismail Malikov
Kontrollrum 5.1. De blåa kvadraterna är en diffusor som heter "Golden Horn" från Svanå Miljöteknik. Foto: Ismail Malikov
Kontrollrum 5.1. De blåa kvadraterna är en diffusor som heter "Golden Horn" från Svanå Miljöteknik. Foto: Ismail Malikov
Publicerad av
Conventus MediaHouse - 28 apr 2016

Byggandet av Kungliga Musikhögskolans nya campusområde i Stockholm har avslutats. Ett område där det pågick omfattande mätningar vid slutbesiktningen är nog kanske det viktigaste av allt, nämligen akustiken.

Ansvarig för byggnadsakustik till Kungliga Musikhögskolan är LN Akustikmiljö. För dem har slutarbetet inneburit omfattande mätningar för att se att akustiken i alla musikrum håller de krav som ställts.

—  Normalt går man ut och mäter enligt det som kallas Svensk Standard då man tar lite stickprover. Mätning enligt Svensk Standard är fem procent av en byggnad men då ska också minst tre av varje rumstyp mätas. Men här har det varit viktigt att säkerställa att alla rum verkligen fungerar, säger Simon Edwinsson, akustiker från LN Akustikmiljö.

Det är väldigt svårt att i efterhand att söka efter fel och då är det viktigt att mätningar görs innan verksamheten flyttar in. Därför har LN Akustikmiljö mätt i alla rum där det spelas musik. I övriga administrativa lokaler har man mätt enligt Svensk Standard-metoden.

Hur mätningen gått till Akustik är både mätbart och svårmätbart.

I den mätbara delen där man till exempel mäter ljudisolering så har LN Akustikmiljö placerat en högtalare i ett rum. Denna högtalare dras sedan på med ett ljud på 110 decibel, vilket gör att det låter ungefär som jetmotorn på ett flygplan. Sedan görs en mätning i rummet som ligger intill för att se hur mycket av jetmotorljudet som går över.

— Och är det något som felar så hörs det ganska tydligt plus att det kommer ge utslag på mätinstrumentet. Det inte kommer upp i rätt värde, säger Simon Edwinsson.  

En del småfel har förekommit. Det kan till exempel vara att man gjort en mätning från en korridor intill ett rum och där det funnits ett läckage under en dörr. — Med så höga krav som det är på Musikhögskolan så räcker det med att man kan glida in med ett A4-papper under dörren för att det ska gå åt skogen. Det krävs en enorm täthet på alla konstruktionsdelar för att fixa kravet, säger Simon Edwinsson.

Detsamma gäller det med installationsrör för el. Normalt är det något som man inte funderar på men i de flexrör där elkablar förs in uppstår det springor som måste täppas igen. Det täpps igen med ”avloppsfog” som är som modellera.

Man har också mätt så kallade stegljud.

— Som musiker kan man vara väldigt känslig. Minsta lilla ljud utifrån kan få folk att tappa koncentrationen. Man vill vara helt isolerad, inte höra vad som spelas i rummen intill, inte höra de som går utanför och inte heller höra trafiken, säger Simon Edwinsson.

Just trafiken utanför skolan är något som de inblandade visste från början kunde bli en av de större utmaningarna. Kungliga Musikhögskolan ligger vid korsningen Lidingövägen/Valhallavägen och är väldigt utsatt för trafikbuller.

Lösningen har varit att sätta in dubbla glas i alla fönster. Först det vanliga isolerglaset som ligger ytterst för att få rätt klimat och utöver det har man satt in ett pansarglas som sitter på insidan. De två i kombination möjliggör en utsläckning av trafikbullret totalt.

— När vi försökte mäta på bullret var det så lågt så det gick inte ens att mäta. Då var det så att vi mätte våra egna hjärtslag, säger Simon Edwinsson.

Svårt att bedöma efter efterklangstid Utöver de krav som går att mäta finns också rent upplevelsemässiga krav som är svårmätbara med några parametrar. Trafikbuller till exempel är rätt enkelt att mäta då det är en decibelnivå som det ska förhållas till men när det gäller upplevd rumsakustisk, så kan det kan bli knepigt.

Det man försöker mäta är den så kallade klangbilden i ett rum, den som handlar om hur själva klangen i ett rum svarar medan man pratar eller spelar i det. Den vanligaste parametern för det är efterklangstid. Efterklangstiden beskriver hur lång tid det tar för ljudet att klinga av i ett rum. Problemet är att det har visat sig att efterklangstiden inte alltid klaffar med lyssnarupplevelsen.

— Så ibland kan man tycka att ett rum låter klangrikt och ger bra stöd men så samtidigt sänder den uppmätta efterklangstiden signaler om att det är precis tvärtom. Så det finns inget tydligt samspel där alla gånger, säger Simon Edwinsson.

Det som gäller för att hitta en bra balans handlar inte bara om att ha en lång eller kort efterklangstid. Utan det handlar framförallt om att ge ett bra reflexmönster i rummet. Det mänskliga örat är beroende av att reflexer faller inom ett visst tidsfönster.

— Så när jag pratar med dig direkt då hör du dels det direkta ljudet som går från mina läppar till dina öron. Men så får du också ett reflexmönster ifrån väggar, ifrån bordet, ifrån taket, säger Simon Edwinsson.

De reflexerna ska falla in inom ett visst tidsfönster som sträcker sig ungefär upp till 80 millisekunder när det handlar om musik.

Men detta är svårt att mäta och det finns inga enkla metoder för att utvärdera det så testerna har handlat mycket om lyssning. Musikhögskolan har själva varit där och provspelat i flera rum för att göra sin bedömning om rummet låter bra eller inte. Utifrån det har LN Akustikmiljö själva gått runt och lyssnat att det är samma klangbild i de övriga rummen.

— Det handlar om att man ska utvärdera och se ”här har vi satt in den här mängden diffusorer, absorbenter, och reflektorer”. Det är de tre som ska samverka för att ge en behaglig klangbild, säger Simon Edwinsson.

Utmaning med den stora inspelningsstudion En annan utmaning som var särskild tuff var att Kungliga Musikhögskolans stora inspelningsstudio på ritningen hamnade bredvid slagverkssalen.  

— Rummet som kräver störst tystnad och störfrihet utav hamnade bredvid det rum som bullrar mest, säger Simon Edwinsson.

LN Akustikmiljös uppgift var då att ta fram en vägg som kunde möjliggöra detta. Det var inte helt enkelt då till exempel inspelningsmikrofoner kan snappa upp de lågfrekventa ljud som det mänskliga örat inte hör.

— Sedan när man drar in mickarnas ljud i mixen och lägger på en kompressor, vilket gör att man höjer låga nivåer och trycker ned höga vilket leder till att det blir hörbart. Vi var tvungna att överdimensionera, det blev den mest brutala vägg som vi någonsin har konstruerat, säger

Väggen blev ungefär en meter tjock och har på båda sidor sju lager tunggips och sedan massor av isolering emellan.

— De andra väggarna är förstås också tjocka men de har tre lager tunggips på båda sidor och mycket mindre isolering. Det ska bli spännande att se hur det där fungerar. Vi har gjort mätningar och de uppfyller kraven och gör det med stor marginal också. Vi har till och med 10 decibel tillgodo mot kravet, säger Simon Edwinsson.

Stort ansvar gentemot Kungliga Musikhögskolan

Det är sällan som man får vara med i ett projekt av det här slaget, berättar Simon Edwinsson. För LN Akustikmiljö och Akademiska Hus har det varit extremt viktigt att leverera till Kungliga Musikhögskolan med tanke på de speciella krav som verksamheten kräver.

— Det har varit vårat mål hela tiden. Ambitionen har varit ett långsiktigt mål där skolan ska stå i 200 år. Det är ovanligt med tanke på att kontor och andra flexibla byggnaders akustiska egenskaper kanske rivs efter fem år, säger Simon Edwinsson.

Simon Edwinsson och LN Akustikmiljö vill också understryka att akustik är något som inte enbart kan kravställas med siffervärden, utan det är andra faktorer som också måste beaktas. Och det är något som gäller särskilt för Kungliga Musikhögskolan.

— Den subjektiva upplevelsen måste vara i centrum. Man kan inte enbart peka på siffervärden. Det är väl det budskap som vi vill trycka på. Och det gäller all annan akustik också. Där känner vi att vi är starka, säger Simon Edwinsson. 

Annons

Annons

Annons