Mötesplatsen för dig inom bygg- och fastighetsbranschen, jan, 22 2019
Senaste Nytt

Programvaror ger fuktsäkert betongbygge

Publicerad av
Redaktionen - 26 nov 2008

När man använder betong som byggnadsmaterial, är det viktigt att ta hänsyn till att vatten är en av de viktigaste beståndsdelarna i betong. En del av vattnet binds kemiskt i den process som kallas hydratation.

Den största delen av vattnet som inte binds kemiskt måste få torka innan golvet läggs på. Under normala betingelser tar det omkring sex månader för överskottsvattnet att torka. När tidsplanen upprättas är det nödvändigt att ta hänsyn till det. Fukten måste hinna torka ut innan täta beläggningar kan läggas på betongen.
– Jag tror det är väldigt vanligt att betongen är för fuktig när golvet läggs, säger Anders Sjöberg, forskarassistent vid Lunds tekniska högskola.

Han är en av forskarna bakom Fuktcentrum, ett kunskapscentrum för byggrelaterade fuktfrågor.
– Men det finns säkerhetsmarginaler, så det är inte alla gånger man får skador även om gränsvärdena överskrids, fortsätter han.

Svårupptäckta skador
Skaderisken varierar, somliga golvtyper är mer förlåtande än andra. Till exempel är ett löslagt linoleumgolv mer förlåtande än ett limmat plastgolv. Det beror dels på att plast är ett tätt material och dels på att limmet är känsligt för fukt.
Fukten i kombination med betongens höga pH-värde gör att limmet utsätts för en kemisk nedbrytning. Trä och väven på linoleummattornas baksida riskerar istället att mögla.
– Byggmaterial kan vara så pass skadat att det utgör en hälsorisk utan att skadorna går att se med blotta ögat, säger Anders Sjöberg.

Därför upptäcker besiktningsmän sällan skadan, problemen visar sig ofta inte förrän ett år efter att bygget är klart. Då har folk hunnit flytta in i byggnaden. De flesta människor klarar av en viss mängd emissioner.
– Det är de extra känsliga som blir sjuka, kanske var femte eller var tionde person, säger Anders Sjöberg.
Ett sätt att tackla problemet är att välja en självuttorkande betong. I en självuttorkande betong har man en extra hög cementhalt för att en större del av vattnet ska gå in i hydratationsprocessen. Nackdelen är att betong med hög cementhalt är dyr. Dessutom bidrar framställningen av cement till koldioxidutsläpp.

Men det finns kostnadseffektiva sätt att undvika byggfukt. Konceptet BI Dry från Betongindustri är ett hjälpmedel som kan användas för att få ett fuktsäkert byggande utan att använda mer cement än nödvändigt. BI Dry erbjuder dessutom ett helhetsgrepp på fuktproblematiken.
– Vi tar ansvar för fukten, det finns ingen annan som erbjuder det stödet, berättar Curt Arne Carlsson, projektledare för BI Dry på Betongindustri.

Ny och gammal programvara
BI Dry består av ett datorprogram för att ta fram uttorkningsprognoser, betongprodukter samt uppföljning med fuktkontroller under byggtiden. När byggare vänder sig till Betongindustri för att få hjälp med byggfukt får de skriva på ett fuktavtal. Byggarna garanterar att de följer rekommendationerna från BI Dry och att de håller tidsplanen för bland annat takläggning och installation av värme. Betongindustri tar i sin tur ansvar för att byggfukten hålls på en säker nivå.

Konceptet lanserades i november förra året och enligt Curt Arne Carlsson har det välkomnats av marknaden.
– Men det beror lite på vem man pratar med. Byggentreprenörerna välkomnar det med öppna armar. Privatpersonerna som bygger förstår inte alltid problematiken och ser det ibland som en extra kostnad snarare än en hjälp.
Fuktcentrum lanserade redan på nittiotalet programmet TorkaS som en hjälp till fuktsäkert byggande. TorkaS finns att ladda ner på Fuktcentrums hemsida.

Enligt Curt Arne Carlsson blev behovet av ett koncept som BI Dry påtagligt i samband med den nya plan- och bygglagen som kom 2006.
– Det har kommit många nya betonger sedan TorksS skrevs, dessutom ville vi koppla våra egna betonger till programmet, säger han.

TorkaS och programvaran som ingår i BI Dry räknar i grund och botten på samma sak även om BI Dry går några steg längre. De tar båda hänsyn till bland annat byggort, byggdatum samt när tak och värme sätts på. Skillnaden är att BI Dry utgår från byggprocessen och rekommenderar en betongsort utifrån den. Vidare tar BI Dry hänsyn till hydrationsvärme. TorkaS börjar i andra änden och räknar ut när golvbeläggningen kan läggas på med vald betongsort.

Uppstickare från Halmstad
Beräkningsdelen i BI Dry har utvecklats av Jan-Erik Jonasson, professor vid Luleå Tekniska Universitet. Användargränssnittet utvecklades av Mikael Järleberg på Vema Venturi AB.

Vema Venturi är ett i sammanhanget litet företag som startades i Innovationsgruppen som var ett drivhus för företag startade av studenter på Högskolan i Halmstad. Idag sitter Vema Venturi i Halmstad Science Park och arbetar bland annat med en av Sveriges ledande byggentreprenörer i ett långvarigt utvecklingsprojekt.
– Det som är helt fantastiskt i sammanhanget är att Betongindustri valde oss som leverantör av programvaran, säger Mikael Järleberg på Vema Venturi.

Han berättar att det har lett till spin-off effekter för företaget. Vema Venturi har kunnat profilera sig som en uppstickare som erbjuder attraktiva konsulttjänster för byggbranschen.
Enligt Mikael Järleberg var ambitionen att göra BI Dry till ett lättanvänt program.
– Jag är övertygad om att studenter på byggingenjörsutbildningen efter bara en kvarts instruering skulle kunna göra en fullt gångbar prognos, säger han.

Annons