Mötesplatsen för dig inom bygg- och fastighetsbranschen, aug, 18 2018
Senaste Nytt

Framgångssagan Norra Djurgårdsstaden

I Norra Djurgårdsstaden möts modern arkitektur och industribyggnader. Gasklocka 4 i grå plåt kommer snart att rivas. Foto: Lars Bergström
I Norra Djurgårdsstaden möts modern arkitektur och industribyggnader. Gasklocka 4 i grå plåt kommer snart att rivas. Foto: Lars Bergström
Området kolkajen längst ner till vänster börjar byggas 2019. Områdat ska bli en "målpunkt" för alla stockholmare med lockande promenad stråk längs vattnet. Illustration: Adept och Mandaworks
Området kolkajen längst ner till vänster börjar byggas 2019. Områdat ska bli en "målpunkt" för alla stockholmare med lockande promenad stråk längs vattnet. Illustration: Adept och Mandaworks
I Norra Djurgårdsstaden har Stockholms stad ställt mycket höga krav på den arkitektoniska utformningen. Wingårdhs hus i glaserat rött tegel i kvarteret Muddus var nominerat till Årets Stockholms byggnad 2016. Foto: Lars bergström
I Norra Djurgårdsstaden har Stockholms stad ställt mycket höga krav på den arkitektoniska utformningen. Wingårdhs hus i glaserat rött tegel i kvarteret Muddus var nominerat till Årets Stockholms byggnad 2016. Foto: Lars bergström
En betong byggnad väcker uppmärksamhet med sina klotformade dekorationer. Foto: Lars bergström
En betong byggnad väcker uppmärksamhet med sina klotformade dekorationer. Foto: Lars bergström
Utsmyckning på Fortums teknikhus vid Storängstorget. Foto: Lars Bergström
Utsmyckning på Fortums teknikhus vid Storängstorget. Foto: Lars Bergström
Publicerad av
Redaktionen - 09 feb 2018

Det är snart åtta år sedan Stockholms stad började bygga Norra Djurgårdsstaden. Aktuella Byggen bad Staffan Lorentz, projektchef för Norra Djurgårdsstaden, att lista fem framgångsfaktorer för det stora stadsbyggnadsprojektet.
 

Efter flera dagars höstrusk med ett massivt molntäcke sliter en kuling revor i molnen. Det klarnar upp och äntligen lämpar sig ljuset för fotografering av den variationsrika arkitekturen i Norra Djurgårdsstaden.

Jag närmar mig bebyggelsen från Ropstens tunnelbanestation. På höger sida ligger den legendariska arkitekten Ferdinand Bobergs tegelbyggnader med rundbågiga fönster och mönsterband i gult och rött tegel invid takkanterna. Ferdinands Bobergs gasverksbyggnader från slutet av förra sekelskiftet är blåklassade. De har alltså den högsta kulturhistoriska skyddsklassningen.

På andra sidan vägen, längs Husarviken, pågår byggandet för fullt. Byggkranarna roterar med tunga betongelement och byggnadsarbetare passerar in och ut i det avspärrade byggområdet. Hittills har man byggt 2 200 bostäder. När stadsdelen är färdig kommer den att sträcka sig drygt sex kilometer längs med det gamla hamnområdet, från Husarviken i kanten av norra Djurgården till den gamla oljeterminalen Loudden vid södra Djurgården.

När allt är färdigbyggt runt år 2030 kommer stadsdelen att ha 12 000 bostäder och 35 000 arbetsplatser (Hammarby Sjöstad har 11 000 bostäder när området är färdigbyggt). Till ytan kommer Norra Djurgårdsstaden att motsvara ett halvt Södermalm.

Om två år ska Norra Djurgårdsstaden ha nått ända fram till Ropstens tunnelbanestation, där bebyggelsen kommer att bli högre på grund av närheten till kollektiva färdmedel.

Staffan Lorentz har varit projektchef för Norra Djurgårdsstaden sedan 2007. Han är nöjd med mycket i det stora stadsbyggnadsprojektet: Exempelvis hur man löst att bygga inpå knuten av nationalstadsparken; den variationsrika arkitekturen; Norra Djurgårdsstadens ledande position i hållbarhetsfrågor och det stora antalet nyfikna besökare. Samt – inte minst – att Norra Djurgårdsstaden i hård internationell konkurrens har tilldelats den prestigefyllda utnämningen ”Bästa hållbara stadsutveckling 2015” av Clinton Climate Initiative. En riktig fjäder i hatten. Ja, det finns verkligen mycket att glädjas över.

Det här är de faktorer som enligt Staffan Lorentz har bidragit till stadsdelens framgång:

1) Hänsynen till nationalstadsparken
När de första byggplanerna för Norra Djurgården presenterades drog länsstyrelsen tillbaka planerna. Myndigheten menade att ingreppen i nationalstadsparken var för stora.
– Men vi visade att det går att hantera frågorna. Nu har vi istället stärkt de ekologiska sambanden mellan stadsdelen och nationalstadsparken, säger Staffan Lorentz.
Staden har planterat flera hundra ekar, anlagt våtmarker och grodtunnlar, och satt upp bikupor och mulmholkar för eklevande baggar Endast 10 ekar har sågats ner, men de flesta av dessa var skadade. Stadens ambitiösa miljöarbete bidrog till att detaljplanen gick igenom.
– Vi visade att Stockholms stad menar väl och inte bara vill vräka på med nya hus.
Staffan Lorentz menar också att staden klarat av att balansera bevarandeaspekterna för områdets kulturbyggnader med kraven på att verksamheterna i ska generera vinst.
– Det är många intressen som ska vägas samman – och alla instanser ska få säga sitt. Men målet har hela tiden varit att Ferdinand Bobergs gamla gasverksbyggnader ska fortsätta att vara så nära originalet som möjligt. 

2) Den varierade arkitekturen
I Norra Djurgårdsstaden är byggrätterna små. Det har bidragit till att den arkitektoniska gestaltningen är mycket variationsrik. Här finns fasader klädda med puts, trä, glaserat tegel, stora glaspartier, corténplåt och rå betong.
– Vi har arbetat med tre parallella uppdrag för varje byggrätt. Det förslaget som har den allra bästa utformningen för platsen har valts för fortsatt arbete. Byggherrar och arkitekter har verkligen ansträngt sig när det gäller gestaltningen, säger Staffan Lorentz.
Så det är förmodligen ingen slump att fyra av byggprojekten i Norra Djurgårdsstaden har blivit nominerade till tävlingen Årets Stockholmsbyggnad de tre senaste åren.

3) Tätpositionen när det gäller hållbarhetsfrågor
Staffan Lorentz menar att Norra Djurgårdsstaden har tagit över Hammarby Sjöstads roll när det gäller hållbarhetsfrågor. En del av framgången beror på en kombination av ”stimulering och krav, eller glada och sura miner”. Så finns det också en klart uttalad politisk miljöambition för Norra Djurgårdsstaden som går över blockgränserna. Och den har satt sina spår.
– Vi såg en klar vändning efter år 2010. Nu ställer nästan byggherrar och byggbolag ännu högre miljökrav på sig själva. Det har hänt något i branschen, konstaterar Staffan nöjt.
Och detta trots att listan i stadens hållbarhetsprogram är lång. Här finns krav på låg energiåtgång och snåla armaturer. Gröna tak och gröna gårdar. Bilpoler, tillgängliga laddplatser för elfordon och mer cykel och gång. Sund inomhusmiljö och god tillgång till cykelförvaring. Återvinningssystem med sopsug för tre olika fraktioner (i fastigheten ska finnas nio stycken). Samt köksvaskar utrustade med avfallskvarnar för att kunna omvandla avfallet till biogas. Dessutom ska de boende informeras hur de själva kan minska sin miljöpåverkan. Staden gör också tuffa uppföljningar av byggherrarnas beräkningar.
Och nu blir Norra Djurgårdsstaden mönsterbildande för hur staden ska arbeta med hållbarhetsfrågor i alla kommande byggprojekt i Stockholm.

4) Det stora intresset för stadsdelen
De senaste åren har stadsdelen haft 6 000 studiebesökare per år från 73 länder på sex olika kontinenter. Förra månaden var det all time high med hela 1 000 studiebesökare.
– Många besökare är imponerade av våra genomtänkta system och våra planeringsinstrument, säger Staffan Lorentz.
Men förutsättningarna i länderna är mycket olika. Alla städer har inte kommunala energi- och vattenbolag. Och några länder dras med icke-fungerande regler, korruption och andra hinder. I flera städer äger staden inte marken. Det är också vanligt att man brottas med brist på finansiering, vacklande majoriteter och en föråldrad lagstiftning som försvårar arbetet med hållbarhetsfrågor.
Men det finns också en hel del att lära av andra länder och städer, menar Staffan Lorentz.
– I Schweiz kan fastighetsägaren hyra ut taket för energiproduktion, och Holland har kommit långt när det gäller sopsortering och avloppsfrågor. Det gäller att plocka alla goda idéer som fungerar givet förutsättningarna.

5) ”Bästa hållbara stadsutveckling"
Norra Djurgårdsstaden är ett av 18 stadsutvecklingsprojekt runt om i världen som har blivit utvalda av C40:s Climate Positive Development Program. Syftet är att visa på hur man kan minska koldioxidutsläppen och bromsa klimatförändringarna genom energieffektiva lösningar och förnybar energiförsörjning. De 17 andra städerna i nätverket finns bland annat i Brasilien, USA, England, Danmark, Sydafrika och Indien.
I december för två år sedan fick Stockholms finansborgarråd Karin Wanngård ta emot det prestigefyllda priset ”C40 Award 2015” i klassen hållbar stadsdel. Priset delades ut vid det stora internationella miljömötet i Paris.

Annons

Annons

Annons