Mötesplatsen för dig inom bygg- och fastighetsbranschen, feb, 23 2018
Senaste Nytt

Krockande intressen finner lösningar

Buller från järnvägstrafik och hamnområden, som Värtahamnen, är ofta frågor svåra att hantera i stora stadsbyggnadsprojekt. Foto: Lennart Johansson
Buller från järnvägstrafik och hamnområden, som Värtahamnen, är ofta frågor svåra att hantera i stora stadsbyggnadsprojekt. Foto: Lennart Johansson
Med hjälp av en ny "grönytefaktor" blir det lättare att få rätt kvalitet och hamna på rätt nivå när det gäller gröna gårdar och tak, menar Staffan Lorentz . Foto: Lars Bergström
Med hjälp av en ny "grönytefaktor" blir det lättare att få rätt kvalitet och hamna på rätt nivå när det gäller gröna gårdar och tak, menar Staffan Lorentz . Foto: Lars Bergström
Maxgränsen för energiåtgång i Norra Djurgårdsstaden är 55kilowatt timmar per kvadratmeter och år. Husens orientering har varit viktig för att utnyttja solens värme instrålning maximalt. Bilden visar Stockholmshem blivande plushus intill Lidingöbrons brofäste. Illustration: DjinellJohansson
Maxgränsen för energiåtgång i Norra Djurgårdsstaden är 55kilowatt timmar per kvadratmeter och år. Husens orientering har varit viktig för att utnyttja solens värme instrålning maximalt. Bilden visar Stockholmshem blivande plushus intill Lidingöbrons brofäste. Illustration: DjinellJohansson
Den befintliga bebyggelsen och historien skapar en identitet i ett område som får hög exploatering. Foto: Lars Bergström
Den befintliga bebyggelsen och historien skapar en identitet i ett område som får hög exploatering. Foto: Lars Bergström
Kolkajen får många fina promenadstråk. Illustration: Adept & Mandaworks
Kolkajen får många fina promenadstråk. Illustration: Adept & Mandaworks
Publicerad av
Redaktionen - 09 feb 2018

Norra Djurgårdsstaden är ett skolexempel på hur olika intressen krockar. Stadsdelen ligger i kanten av en nationalstadspark, här finns flera kulturskyddade byggnader, delar av området är bullerutsatt och miljökraven är bland de tuffaste i landet.

Allt i Norra Djurgårdsstaden har naturligtvis inte gått på räls. Projekten har brottats med tuff lagstiftning och svåra avvägningar mellan olika intressen. Dock har det gått att komma vidare genom att stöta och blöta frågeställningarna.
Det menar Staffan Lorentz, projektchef för Norra Djurgårdsstaden.  
 

Bullerfrågan
Att utnyttja fina lägen till nya bostäder är inte alltid lätt. Buller från hamnar, industrier och järnvägar kan sätta käppar i hjulen. Ett exempel på detta är hamnområden som är attraktiva för sin närhet till vattnet. Här kan den hårda lagstiftningen för buller slå galet, menar Staffan Lorentz.
– När det gäller buller är kraven lägre för biltrafik än för bullret från båtar. Det är klart att man ska ha respekt för bullriga miljöer, i värsta fall kan de medföra ett stort folkhälsoproblem, säger Staffan.
Å andra sidan vill människor bo nära vattnet. I Norra Djurgårdsstaden har bullerproblemet bearbetats genom ett samarbete mellan Stockholms stad, Göteborg, Helsingborg och Malmö – alla städer med attraktiva hamnområden för bostadsbebyggelse. Med hjälp av finansiering från Vinnova kunde man hitta lösningar för att ändra lagstiftningen så att den tysta sidan mot innergården får användas vid bedömningen av bullernivåerna. Södra Värtahamnen i Djurgårdsstaden kommer att bli den första stadsdelen som bedöms utifrån de nya reglerna för buller i bostadsområden. 

Bedömning av grönytor
Hur mycket tillgång till natur och gröna ytor ska det finnas i ett nybyggt bostadsområde? Det är inte alltid självklart, menar Staffan Lorentz.
– Man måste utgå vad som saknas i området och se till relationen till kringområdet, säger han.
I arbetet med Norra Djurgårdsstaden har Stockholms stad tagit fram en grönytefaktor. Det är ett områdesbaserat värderingsverktyg för att säkerställa social och ekologisk hållbarhet. Grönytefaktorn tar även hänsyn till klimatet.
– Med hjälp av verktyget går det lättare få rätt kvalité och hamna på rätt nivå när det gäller exempelvis gröna gårdar och tak, säger Staffan Lorentz

Energiåtgången
Den tillåtna energiåtgången var en fråga som tidigt lyftes upp vid planeringen av Norra Djurgårdsstaden. Redan år 2010 sattes ribban vid 55 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Täta hus med ett bra klimatskal var en självklarhet. Det lades också stor vikt vid husens orientering för att utnyttja solens värmeinstrålning. Staden följer också upp att byggaktörens energiberäkningar stämmer efter två års drift.
– Det här har lett till ett stort intresse hos byggaktörerna. De vill visa att de är bra på energifrågorna, säger Staffan Lorentz.

FAKTA: Så byggs Norra Djurgården ut

Kolkajen
Kolkajen börjar byggas år 2019. Den första detaljplanen med 2 000 lägenheter är ute på samråd. Ropsten blir nav för kollektivtrafiken med ny bussterminal och ny bro till Lidingö.

Värtahamnen
Värtahamnen blir en blandad stadsdel med kontor, bostäder, handel och service. Den befintliga färje- och kryssningsverksamheten kommer att bevaras. Här finns planer för cirka 2 400 bostäder och 10 000 nya arbetsplatser. Byggstart: år 2018

Frihamnen

Containertrafiken i Frihamnen kommer att flyttas till en ny hamn i Norvik nära Nynäshamn. Arbetet med infrastrukturen har redan börjat. Nu ska ett programförslag för 1 700 lägenheter och 4 000 nya arbetsplatser tas fram. Beräknad byggstart: 2025.

Loudden
Arrendena för oljeterminalerna på Loudden går ut 2019. Därefter ska berggrunden och marken saneras från föroreningar. År 2030 ska omkring 4 000 bostäder stå klara på Loudden. Avvecklingen av bränslehanteringen och flytten av containertrafiken till Nynäshamn kommer att minska sjöfartstrafiken i Stockholms skärgård och den tunga lastbilstrafiken genom innerstaden. Beräknad byggstart: 2020