Mötesplatsen för dig inom bygg- och fastighetsbranschen, feb, 23 2018
Senaste Nytt

”Kolkajen är ett planeringshantverk”

Kolkajen vetter ut mot Värtan. Mitt emot ligger Lidingö. Illustration: Adept & Mandaworks
Kolkajen vetter ut mot Värtan. Mitt emot ligger Lidingö. Illustration: Adept & Mandaworks
Birgitta Lööf vill se städer där mänskliga möten prioriteras. Foto: Håkan Hólgen
Birgitta Lööf vill se städer där mänskliga möten prioriteras. Foto: Håkan Hólgen
Birgitta Lööfs förhoppning är att fler ska välja cykel. Foto: Lars Bergström
Birgitta Lööfs förhoppning är att fler ska välja cykel. Foto: Lars Bergström
Publicerad av
Redaktionen - 09 feb 2018

Kolkajen ska bli ett utflyktsmål för alla stockholmare. Området ska upplevas som inbjudande med sina kanaler, broar och hamnbassänger i soliga lägen. Husen kommer att bli högre och tätare ju närmare Ropstens tunnelbanestation bebyggelsen kommer.  Kolkajen kommer också att få en konstgjord ö med 400 lägenheter. Samtidigt med Kolkajen får Ropsten en ny bussterminal och ny bro till Lidingö.
Byggstart i Kolkajen blir år 2019 och byggnationen kommer att pågå till början 2025. Den första detaljplanen med 2 000 lägenheter är nu ute på samråd,

”Kolkajen är ett planeringshantverk”
Hallå där Birgitta Lööf, ordförande i tävlingen ”Planpriset 2017” och biträdande stadsbyggnadsdirektör på stadsbyggnadskontoret i Göteborg…

Varför har Sveriges Arkitekter en tävling för stadsplanering?
– Planeringen och utvecklingen av staden påverkar vårt vardagsliv. Ute i kommunerna jobbar man engagerat med väldigt komplexa frågor. De spänner från teknik och ekonomi till miljö och sociala frågor. Det handlar också om medborgarinflytande och nya sätt att genomföra tidiga dialoger. Det är viktigt att vi kan ta del och lära av varandras erfarenheter – och att intressanta exempel lyfts fram och premieras. Därför behövs en tävling för stadsplanering.

Vilka kvalitéer var det som gjorde att ni nominerade Kolkajen?
– Detaljplanen för Kolkajen är ett bra exempel på ett gediget planeringshantverk som snart går in i granskningsskedet. Planen har höga ambitioner när det gäller hållbarhet – såväl ur ett ekologiskt, ekonomiskt som socialt perspektiv. Kvalitetsprogrammet i planen lyfter den angelägna frågan hur man skapar mötesplatser för stadens alla invånare. Man visar också på hur den befintliga bebyggelsen och historien kan skapa en identitet i ett område som får en hög exploatering för att klara att bära kostnader för bland annat sanering av marken.

Om du tittar in i kristallkulan – hur ser morgondagens städer ut?
– Min framtidsförhoppning är att vi har städer där människor och mänskliga möten går före bilar med buller och föroreningar. Jag hoppas också på bättre miljömässiga alternativ, som exempelvis eldrivna och förarlösa bilar, fler som väljer att gå och cykla samt mer hemarbete och samordnade varuleveranser. Det här ställer ännu högre krav på våra gemensamma stadsrum och mötesplatser. En utmaning är hur vi ska klara att förtäta städerna samtidigt som vi behåller och tillför kvalitéer i de offentliga rummen. Våra gemensamma vardagsrum måste vara tillgängliga och inbjudande för alla, oavsett vilka förutsättningar man har.