Mötesplatsen för dig inom bygg- och fastighetsbranschen, maj, 25 2019
Senaste Nytt

Vill du äga din lägenhet?

Madeleine Jönsson, advokat på Foyen Advokatfirma
Bildkälla: Foyen Advokatfirma
Madeleine Jönsson, advokat på Foyen Advokatfirma Bildkälla: Foyen Advokatfirma
Publicerad av
Redaktionen - 14 maj 2019

Text: Madeleine Jönsson, advokat på Foyen Advokatfirma

I snart tio år har det varit tillåtet att bilda ägarlägenheter i Sverige, ändå är upplåtelseformen okänd för många svenskar. Succén har också uteblivit, efter fyra år hade enbart drygt 700 lägenheter bildats. Varför vill vi inte släppa greppet om våra bostadsrättsföreningar?

En ägarlägenhet är en lägenhet i ett flerbostadshus som innehavaren har full äganderätt till och som innehavaren får lagfart på. Ägarlägenheten utgör en egen fastighet som registreras i fastighetsregistret.

En ägarlägenhet bildas genom en tredimensionell fastighetsbildning. Istället för att köpa in sig som medlem i en bostadsrättsförening som äger en fastighet köps en ägarlägenhet direkt genom ett s.k. jordabalksförvärv. Detta får till följd att ägaren helt råder över lägenheten, precis som om det vore ett radhus eller en villa. En ägarlägenhet kan därmed fritt överlåtas, pantsättas eller hyras ut, utan tillstånd från någon styrelse, vilket krävs i en bostadsrättsförening.

Gemensam egendom och areor, såsom exempelvis yttertak, fasader och trapphus, hanteras genom en samfällighet som förvaltas av en särskild förening där de boende är medlemmar. Viss föreningsverksamhet följer således även när man köpt en ägarlägenhet.

Varför har då inte upplåtelseformen slagit igenom i Sverige trots att den är vanligt förekommande i andra länder i Europa?

Idag är det bara tillåtet att bilda ägarlägenheter i nyproducerade byggnader (ny-, på-, eller tillbyggnad), eller i byggnader som under de senaste åtta åren inte har använts för bostadsändamål. Ägarlägenheter kan därmed enbart bildas vid nyproduktion av bostäder och när lokaler konverteras till bostadslägenheter vilket i sig naturligtvis begränsar utbudet.

En annan begränsning vid produktion av ägarlägenheter i förhållande till bostadsrätter är att det vid produktion av det senare är möjligt för föreningen att ta upp lån för fastighetsförvärv och produktionskostnader.

Mot bakgrund av att det enbart är nyproducerade byggnader eller konverterade lokaler som får utgöra ägarlägenheter är det kanske inte så konstigt att upplåtelseformen fortfarande är okänd för de flesta svenskar. Förslag på att möjliggöra för att befintliga hyreshus ska kunna omvandlas till ägarlägenheter har kommit från politiskt håll men ännu inte blivit verklighet. Det återstår att se om upplåtelseformen växt om ytterligare ett decennium eller om vi helt enkelt är nöjda med att vara medlemmar i en bostadsrättsförening istället.