Mötesplatsen för dig inom bygg- och fastighetsbranschen, jun, 19 2019
Senaste Nytt

När ska Stockholm skjuta i höjden?

Publicerad av
Redaktionen - 24 maj 2019

Text: Simon Matthis

De hissas eller dissas – men de lämnar få oberörda. Om det är något i stadslandskapet som nästan alla har en åsikt om så är det skyskrapor. Är då Stockholm redo att skjuta i höjden? På ett högintressant seminarium i Stockholm i Rambolls regi, ”Go Tall Stockholm”, diskuterades en lång rad mycket höga byggnader och skyskrapor från när och fjärran och hur de kan bidra till hållbar stadsutveckling.

När det gäller att bygga på höjden så utmärker sig inte Norden för att ligga i framkant. Det gör däremot USA, som väl är något av skyskrapornas hemort på jorden och där finns också lång erfarenhet av att bygga högt. Särskilt intressant var det därför att en av de inbjudna huvudtalarna på mötet ”Go Tall Stockholm” var just amerikan, Shonn Mills, globalt ansvarig för skyskrapor på Ramboll. Han bjöd på ett uppfriskande utifrånperspektiv på debatten kring att bygga skyskrapor, som i Sverige präglas av ängslighet - men kanske framför allt av oerfarenhet.

Prestigeprojekt utomlands
Shonn Mills började med att konstatera, lite förundrat, att utmärkande för de flesta höga hus i nordiska städer är att de är byggda för längesen. Men nu är Skandinavien och Sverige en av de mest spännande regionerna för byggande av mycket höga hus, är hans förhoppning.

Mills påpekade det märkliga i att flera svenska företag, till exempel Skanska, gjort sig ett namn utomlands tack vare uppmärksammade prestigeprojekt, inte sällan mycket höga hus, i New York och på andra ställen. Men inget av det syns på hemmaplan.

Slog hål på myter
Shonn Mills slog därefter hål på några seglivade myter kring skyskrapor. Som den att den ökande urbaniseringen per automatik driver fram allt högre byggnader. Det skyskrapetäta Dubai har en befolkningstäthet på 2000 invånare per kvadratmeter, mycket mindre än den i Stockholm.

– Det är mycket lägre täthet än den i New York, och i Stockholm ligger befolkningstätheten på 4800 invånare per kvadratkilometer. Det är alltså inte befolkningstäthet som är anledningen till att man bygger högt, slog Shonn Mills fast.

Det finns inte heller någon gyllene regel som säger att det skulle vara ”bättre” att bo högt, poängterade Shonn Mills, och visade med (skräck)-exempel från Hongkong, kompakta mycket höga lägenhetskomplex med hög energikonsumtion, på de sämsta sidorna av höghusboende. En skyskrapa i Sydney fick illustrera på motsatsen.

– Man kan bo högt och dåligt - och man kan bo högt och bra, konstaterade Shonn Mills.

Hög prislapp
Något är dock gemensamt för alla mycket höga byggnader: de kommer med en hög prislapp.

– Det kostar mer och därför måste man skapa extra värden om man ska vara framgångsrik, sade Shonn Mills och passade på att betona att det är ett verkligt multidisciplinärt arbete att bygga på höjden, vilket förstås kan bidra till de höga kostnaderna:
– Det klarar inte en ensam arkitekt.

Dyrare i Skandinavien
Särskilt saltad blir notan för höga hus i Skandinavien kunde Mills visa med jämförande statistik. Byggkostnaderna i London kan vara dubbelt så höga som dem i New York och de tredubbla jämfört med Shanghais. Men i Danmark, vilket antagligen även gäller Sverige, skenar kostnaderna iväg ännu mer – upptill 1,5 gånger högre än Londons byggkostnader.

– Att det är så mycket fokus på hållbarhet och komfort innebär ytterligare utmaningar för att bygga högt här i Skandinavien.

Byggkostnaderna stiger också med byggnadens höjd. Samtidigt innebär den snabba tekniska utvecklingen att det idag är möjligt att bygga smalare och smäckrare skyskrapor än någonsin tidigare.
– För bara tio år sedan hade det inte varit ekonomiskt hållbart, sade Shonn Mills.

Mikroklimat

En fråga Shonn Mills ofta får i Sverige är om inte skyskrapor genererar virvelvindar i markplanet:

– Alla här i Skandinavien frågar vad som händer med mikroklimatet i bottenvåningen, suckade han.

Problemet med vindpåverkan i mycket höga hus handlar om mycket mer än om sådana virvelvindar i markplanet och det finns också många arkitektoniskt spännande lösningarna för att få bukt med problemet, kunde han berätta. För att visa vad han menade spelade han upp en filmsnutt från översta våningen i en skyskrapa, där kristallkronorna i taket svajar som om det var jordbävning.
– Folk därinne bryr sig för det är en bar!

Pendeldämpare
Exemplet visar med önskvärd tydlighet vilka stora problem vindlaster kan ge orsaka i mycket höga hus.

– Virvelvindar skapas framför allt av hörn i skarpa vinklar. Sämsta formen för att hantera vindar är en fyrkant med skarpa hörn.

Moderna skyskrapor i vridna former är därför inte bara estetiskt tilltalande. De är också aerodynamiskt optimerade för att hantera vindlaster. Eller som Shonn Mills uttrycker det: “Great architecture can be great engineering”.

Det finns andra sätt för att minska vindpåverkan i skyskrapor, som också kan ge ett lyft åt byggnadens utseende. Exempelvis pendeldämpare fästa i byggnadens tak. En spektakulärt utformad pendeldämpare finns att beskåda i skyskrapan Taipei 101 i Taiwan.

Skrapor i Stockholm
Hur och var kommer då Stockholms första skyskrapor ta form? Ja, Kista Science Tower finns ju redan. Nästa talare, Anna Kerr från White Arkitekter inledde med att berätta om Kista Science Tower, som egentligen skulle bli högre – men så kom finanskrisen emellan.

– Fortfarande kan man se hisschaktet sticka upp ur byggnadens tak.

Det är inte i centrala Stockholm som flest riktigt höga byggnader kommer att stå, tror Anna Kerr.

– Jag tror att befolkningsökningen blir en drivkraft till att bygga höga byggnader, sade hon och pekade ut följande områden som mest sannolika platserna för skrapor: Huddinge, Nacka, Gullmarsplan och Arenastaden. Alltså i ett band runt innerstaden. Fler höga hus kan också komma göra Kista Science Tower sällskap, som sedan 2011 är granne med Nordens högsta hotell, Victoria Tower. Där tror jag också kommer att få se fler höga byggnader, sade Anna Kerr.

 

 

Annons

Annons

Annons