Meningsfullt och resurseffektivt – återvinning av plastgolv

Dag Duberg, Hållbarhetschef på Tarkett. Foto: Tarkett
Tarkett-Sustainability-Factory-Ronneby-TK-01997 (1).jpg Återvunnet golv. Foto: Tarkett
1996 startade Tarkett i Ronneby som ett av världens första företag en anläggning för återvinning av plastgolv. Foto: Tarkett
Industrispill som återvinns är en utmärkt råvara, nytt golv som blivit över. Frågan är hu man ska lösa återvinningen av gamla plastgolv som kanske innehåller farliga ämnen? Foto: Tarkett
Tarkett i Ronneby har också ett eget system för installationsspill och samlar in cirka 400 ton spill årligen och 75 procent av detta blir till nya golv. Foto: Tarkett

Text: Mari-Louise Paulson

 

Tarkett var tidigt ute med att återvinna installationsspill från plastgolv. Redan 1996 startades ett program för detta som blev så framgångsrikt att fler golvleverantörer anslöt. I dag är systemet väl etablerat inom golvbranschen. Men mer finns att göra. Det menar Dag Duberg, hållbarhetschef på Tarkett, som i somras öppnade upp för en diskussion om återvinning av plastgolv och en omställning till cirkulärekonomi i branschen.

 – Just nu lever vi i den mest extrema situationen någonsin i hur vi påverkar planeten. Vi tar ut resurser och energi långt över vad vi borde göra. Earth Overshot Day var den 1 augusti och vi har för länge sedan gjort slut på årets ranson av resurser och lever nu på nästa generations budget, säger Dag Duberg, hållbarhetschef på Tarkett.

Det var i samband med en paneldebatt som hölls på Aktuell Hållbarhet Arena i Almedalen 2018 som han och kollegan Niklas Bergquist skrev en debattartikel om vikten av att återbruka gamla plastgolv. Några av de punkter som de tog upp var: ett förbud mot förbränning av plastgolv, en riktad satsning på forskning om återvinning av plastgolv, att Upphandlingsmyndigheten skulle ta fram kriterier för upphandling av golv med återvunnet material och att det i offentliga upphandlingar av den här typen av golv skulle ställas krav på att installationsspill återbrukades.
– Vi kommer att vara ytterligare 3 miljarder människor på den här planeten till 2050. Vilket innebär en ökande byggnation och renovering av bostäder, skolor, sjukhus och kontor där behövs det golv så det kommer vi fortsätta att producera. Men vi vill också bidra till bra samhällen även om vi behöver angripa det på ett smartare sätt, utan att vi gör slut på jordens resurser, säger
Dag Duberg. 

En del av både lösning och problem

Hur gör man då det? Dag Duberg säger att Tarkett som är en av världens största golvproducenter, har ett särskilt ansvar att bidra till lösningen på de utmaningar vi står inför.

– Cirkulärekonomi innebär att produkten har en lång livslängd, att man underhåller, reparerar och återvinner. Det stämmer också med våra produkter, säger han och ger ett exempel med plastgolvet från Tarkett som ligger i ankomsthallen på Bromma flygplats. Golvet är från1952 och finns alltså fortfarande kvar. Hållbart på många sätt.

 

I dag finns det ett system som initierades av Tarkett 1996,”GBR Golvåtervinning “och för återvinning inom golvbranschen. Men det räcker inte säger Dag Duberg.

– I stort sett all återvinning är bättre än att använda jungfruliga resurser. När det gäller plast är det särskilt viktigt och materialet går utmärkt att återvinna. Men mer måste göras. Vi skulle kunna femdubbla insamlingen i Sverige men vi behöver hjälp.

 

Dag Duberg menar att kommuner och landsting behöver ta ett större ansvar för detta och att de som offentliga aktörer borde jobba mer för att bidra till målet med klimatneutralitet år 2045.
– Jag tycker att man borde ställa som krav på att spill ska samlas in när man bygger skolor, sjukhus och andra offentliga byggnader, säger han.

 

Nya lösningar och politiska initiativ

När det gäller gamla plastgolv finns en rad frågor som behöver lösas: så som ska varje producent enbart ta hand om sina egna golv och använda dessa som råvara, eller också andra tillverkares? Vad ska man göra med ämnen som idag är konstaterat farliga men som inte var det när golven tillverkades för en 40–50 år sedan? Där menar Dag Duberg att det behövs en insats från politikerna.

– Jag är övertygad om att många av de utmaningar vi står inför kan lösas med smart teknik, alltifrån nya miljövänligare processer till alternativa råvaror och system för sortering och rening av avfall som kan bli till ny råvara. Det krävs dock stora investeringar och om kunden inte efterfrågar och värdesätter en ny miljösmartare teknik – så saknas ett naturligt incitament för industrin att investera i detta. Därför tror jag att staten behöver gå in och skapa en ”konstgjord marknad” under en begränsad tidsperiod, säger han.

 

Ett exempel på krav som skulle kunna ställas är att nya produkter ska innehålla viss mängd återvunnen råvara. Något som har tror skulle kunna få fart på utvecklingen av ny teknik hos en rad aktörer i värdekedjan.

– Politiska initiativ som handlar om att öka mängden insamlat avfall men man behöver också koppla det till produkten som ska säljas. Lek med tanken att det blev ett krav på att alla plastgolv ska innehålla minst en procent återvunnet material som sedan kunde ökas stegvis. Då skulle det bli en överlevnadsfråga för företagen att lösa detta och det skulle få naturliga företagsekonomiska principerna att jobba åt rätt håll, säger Dag Duberg och exemplifierar med den nya lagen om reduktionsplikt för bränslen som en vision för en framtida återvinning av plastgolv.

Fakta:
Tarkett startade ett system för insamling av installationsspill och investerade i en anläggning för återvinning av plastgolv, PVC och poloyolefin. Systemet blev en framgång och fler golvleverantörer anslöt. I dag samlar hela golvbranschen sitt spill via Tarkett i Ronneby under namnet ”GBR Golvåtervinning”.

Källa: Tarkett