Uthyrning är här för att stanna

Uthyrningsbranschen gick stärkt ur 90-talets kris och har expanderat kraftigt det senaste decenniet. Sune Almqvist, kansliansvarig på branschföreningen Hyrex-kedjan, uppskattar att uthyrningsföretagen omsätter närmare 8 miljarder kronor. Men även uthyrningsbranschen har drabbats av den senaste tidens konjunkturnedgång.

541_lyftkranelin.jpg [4]

Kenth Sturesson är ordförande i Swedish rental association, som liksom Hyrex-kedjan är en branschförening för uthyrningsföretag. Han tycker det är oroväckande att antalet nystartade projekt minskar.
– Även om många projekt fortfarande pågår så har nedgången börjat påverka branschen, säger han.

Tre faser
Kenth Sturesson berättar att uthyrningsbranschen går genom tre faser under en lågkonjunktur. Första tiden påverkas uthyrningsföretagen inte nämnvärt, det hänger ihop med att det finns en viss fördröjning innan lågkonjunkturen når byggbranschen. Byggprojekt pågår under lång tid, och de allra flesta påbörjade projekt avslutas trots sviktande konjunktur.

Längre fram, när aktiviteten i byggbranschen minskat, drabbas även uthyrningsföretagen. Många företag har en egen maskinpark som täcker grundläggande behov som de kompletterar med inhyrda maskiner. När uppdragen blir färre använder de i första hand sina egna maskiner.

Men en maskinpark måste underhållas. En bit in i lågkonjunkturen när företagens egna maskiner behöver förnyas väljer de ofta att hyra igen. På så sätt slipper de binda upp kapital i nya maskiner.
– Andra halvan av 2009 blir tuff för uthyrningsföretagen. Kanske kan 2010 bli bättre, det är svårt att spå, säger Kenth Sturesson.

Fördelar med uthyrning
Sune Almqvist tror att uthyrningsbranschen kommer att fortsätta öka på sikt.
– Men just nu är det stiltje på grund av lågkonjunkturen, säger han.

Det finns flera anledningar till att uthyrningsbranschen har expanderat. En är det uppsving den upplevde efter 90-talets kris. En annan är att dagens maskiner är tekniskt avancerade.
Därför blir de också fortare omoderna och behöver mer kvalificerad service än maskinerna behövde förr. Hyrföretagen har möjlighet att byta ut sina maskiner ofta. Dessutom erbjuder de tjänster och kunskap om maskinerna.

Samtidigt är det inte bara stora och tekniskt avancerade maskiner som hyrs idag. Sune Almqvist berättar att uthyrningsföretagen erbjuder allt från minsta borrmaskin till den kraftigaste byggkranen.
– Hela skalan finns representerad, säger han.
Kenth Sturesson bekräftar att de uthyrda maskinerna är en blandning mellan stora och små.

Stora och små företag
Uthyrningsbranschen består idag av ett antal stora företag, några färre medelstora och många små. Av historiska skäl har det blivit så att de flesta stora företagen är anslutna till Swedish rental association medan majoriteten av de små och medelstora tillhör Hyrex-kedjan.

Följaktligen har Swedish rental association ett tiotal medlemmar medan Hyrex-kedjan har över 70. Dessutom har båda föreningarna mellan 30 och 40 leverantörsmedlemmar. Flera av leverantörsmedlemmarna är med i båda föreningarna.

För ett par år sedan undersökte Hyrex-kedjan ett eventuellt samgående med Swedish rental association.
– Planerna avbröts av flera skäl, men vi har en god kontakt mellan föreningarna, berättar Sune Almqvist.
Föreningarna arbetar med att tillvarata branschens intressen, men har lite olika inriktning. Swedish rental association har till exempel arbetat mer aktivt med utbildning.

– Vi samarbetar kring vissa frågor, men eftersom Hyrex-kedjan representerar mindre företag än vi så har vi olika syn i en del fall, säger Kenth Sturesson.
Swedish rental association är, till skillnad från Hyrex-kedjan, med i European rental association. Det är en Europeisk förening vars medlemmar är både företag och nationella medlemsföreningar. De representerar tolv nationella medlemsföreningar och drygt 4 200 uthyrningsföretag.

En fråga som Swedish rental association driver i den europeiska föreningen är kodifiering av maskiner. Genom produktkodning kan rätt maskintyp lätt identifieras, det underlättar både för kunden och för uthyrningsföretaget. I Sverige har arbetet med kodifiering kommit relativt långt.