Plushus med beprövad teknik

Det tre huskropparna har ett integrerat värmesystem där solceller och bergvärme utgör ”ryggraden”. Foto: Einar Mattsson
Jan Pechan är projektutvecklare på Einar Mattsson. Foto: Einar Mattsson

Einar Mattsson har utvecklat tre plushus på KTH-området. Husen är byggda med befintlig teknik som finns att köpa. 
– Det gäller att hitta rätt balans av byggmaterial, styrning, uppvärmning och ventilationssystem, säger Jan Pechan, projektutvecklare på Einar Mattsson.

De första 100 av 300 studenter har redan flyttat in i Einar Mattssons plusenergihus i kvarteret Forskningen på KTH-området. I husen finns även KTH:s Live-in Lab (se artikel intill).

Ett plusenergihus innebär att husen under året producerar mer energi än det förbrukar.

Det tre huskropparna har ett integrerat värmesystem där solceller och bergvärme utgör ”ryggraden”.

Jan Pechan understryker att Einar Mattsson har utgått från det ekonomiska resultatet vid val av material. Krutet har lagts där det ger mest effekt.
Bland annat har man valt en tät och välisolerad stomme som minimerar energispill.

– Vi har också jobbat mycket med styrningen. Egentligen handlar det om vanlig fastighetsförvaltning. Men vi är lite mer noggranna och mäter lite mer. Särskilt har vi kontroll på bergvärmen och solcellerna, säger Jan Pechan.

Kvarteret har sammanlagt 13 bergvärmehål ner till mellan 100 och 300 meters djup. Ett av hålen disponerar testbädden.

Värmesystemet klarar av att producera all värmeenergi som behövs under ett helt år. Därför finns inget behov av att vara uppkopplad till ett fjärrvärmenät i händelse av sträng kyla.

– För att klara av det behövs det mycket lagringskapacitet. Vi har stora ackumulatortankar i källaren. Där finns också värmeväxlarna där vattnet från bergvärmen ger ifrån sig sin värme till den luftburna värmen, säger Jan Pechan.

En annan energibesparande lösning är avloppsvärmeväxlare.
– De ”kramar” ut värmen från avloppsvattnet innan det lämnar huset.