Arkitektur som balanserar form, teknik och ekonomi

Tomtens asymmetri går igen i hela hotellet genom en “knäckt linje”, både interiört och exteriört. Resultatet blev ett hotell med 101 rum, restaurang, bar och en “penthouse suite” med tillhörande takpool. Samt en plats i den internationella sammanslutningen Design Hotels. Foto: Bert Leandersson
– Danska vägen gjorde vi i en tid när man sa att det var omöjligt att göra hyresrätter. Men vi lyckades bygga det med hög material- och teknikstandard, säger Magnus Månsson. Foto: Krister Engström
– Avalon hotell är en slags vision i en stark omgivning med en inredning och många små detaljer, som gick att genomföra tack vare en bra dialog med nyttjare och fastighetsägare, säger Magnus Månsson. Foto: Bert Leandersso
Magnus Månsson började på Semrén som arkitektkontoret hette då, 1969. Blev vd 1989 och övergick 2010 till att vara koncernchef för Semrén & Månsson. Foto: Nicke Johansson
Uppdraget var ett tävlingsbidrag som gjordes i samarbete med MA Arkitekter från Borås. Projektets konceptuella idé var att länka enkla volymer till en komposition. Stor vikt lades vid möjligheter för skolans elever att mötas, studera och vistas i byggnadens allmänna zoner. Entrérummet är till exempel utformat som ett stort “vardagsrum“ och utgör mittpunkten byggnaden.
Danska Vägen har huslängor i gult tegel med branta sadeltak med ett gemensamt parkeringsgarage som förbinder alla hus i källarplan och en gemensam innergård i markplan. Projektet gav kontoret möjlighet att utforska både byggherrens och förvaltarens perspektiv och roller. Foto: Krister Engström
– Danska vägen gjorde vi i en tid när man sa att det var omöjligt att göra hyresrätter. Men vi lyckades bygga det med hög material- och teknikstandard, säger Magnus Månsson. Foto: Krister Engström

Text: Mari-Louise Paulson

 

Arkitektkontoret Semrén & Månsson har varit verksamma i nästan 50 år. I dag har de kontor i fyra städer fördelat på tre olika länder och 220 medarbetare. Magnus Månsson är ägare och koncernchef. Här ger han sin syn på kontorets arkitektur som utgår från ledorden: form, teknik och ekonomi.

 

 

– Det går inte att prata om god arkitektur om man inte får ihop det ekonomiskt, säger Magnus Månsson och sammanfattar därmed kärnan i Semrén & Månssons arkitektur.

Han säger att det är i den frågan som kontoret skiljer ut sig mest, att de lägger in den ekonomiska aspekten redan på ritbordet.

 

Men deras arkitektur har förstås fler aspekter, så som vad man lägger in projektens kostnader. Många i branschen diskuterar bara vad byggnaden kostar medan man på Semrén & Månsson också räknar in värdet av den färdiga byggnaden. Han ger ett exempel med ett energisnålt hus som när det står klart och hela sin brukningstid har låga kostnader för värme. Men det handlar också om gestaltning.

– Jag brukar säga att vi har en realistisk grundton i våra projekt. Vi utgår alltid från platsen för att hitta den formgivning som passar där, vilket gör att vi sällan upprepar eller kopierar oss själva. Vi är breda i vårt tänkande och både formger och har teknisk kunskap på en hög nivå. Det gör att vi kan utveckla kundens affär och projektets möjligheter. Och det är så vi skapar värde, säger Magnus Månsson och lägger till en tredje aspekt: kundperspektivet.

– Jag tror att alla arkitekters styrka är det holistiska perspektivet, att vi kan se många saker på en gång. Det gör att vi tidigt kan fatta avancerade beslut och se fördelar och nackdelar. Det är en bra grund för att diskutera med våra klienter.

 

En tuff start

Det hela började år 1969 när Per Rune Semrén startade kontoret som då framför allt ritade och byggde tegelfastigheter i Göteborg. Tio år senare, 1979, blev kontoret Magnus Månssons arbetsplats efter avslutade studier på Chalmers i Göteborg. En tid då arkitekturens förutsättningar och intresset för detta skiljde sig från hur det ser ut i dag.

– Under 60-talet hade vi prislistor som var odiskutabla, motsvarande i Tyskland eller Danmark där arkitektens roll är stark. Ett liknande regelverk fanns i Sverige men det försvann under tidigt 1970-tal, så när jag började var arkitekterna plågade av dåliga villkor och en marknad som hade havererat, säger Manus Månsson.

 

Även åren i skuggan av miljonprogrammet beskriver han som tuffa främst på grund av kårens höga arbetslöshet. Men sett till helheten tycker Magnus Månsson, som tillträdde som vd 1989, positivt på den här tiden.

 

– Utvecklingen från 1979 till 2018 har i mitt perspektiv varit god även om det har funnits hack i skivan i form av konjunkturnedgångar. Värst var det 1992 när vi hade kollaps i

fastighetsbranschen och banksystemet. Men de senaste 20 åren har det allmänna intresset för arkitektur ökat stadigt. Det blev intressant för gemene man samtidigt som andra upplevelseorienterade ämnen så som goda viner och matlagning. I dag är arkitektur underhållnings-tv, säger han.

 

Det här intresset tycker han är stort även i Polen och Ryssland där Semrén & Månsson också har kontor. Men där har fokuset på dessa frågor skett i ett annat tempo än i Sverige.

– Utvecklingen i Ryssland och Polen har gått fort. För 20 år sedan såg de hur det såg ut i Västeuropa och ville ha en liknande arkitektur. Att skapa det har gått snabbt jämfört med Sverige, säger han.

 

Byggande arkitekter

Samspelet mellan form, teknik och ekonomi är som sagt en del i alla de projekt som Semrén & Månsson arbetar med. Att bygga själva är ytterligare en fråga som Magnus Månsson tycker är viktig. Han var till exempel med och startade föreningen ”Byggande arkitekter” där han också är ordförande. En förening som verkar för att stärka arkitekternas roll i planerings- och byggprocessen genom eget byggande. Något som Semrén & Månsson också gör.

– Vi har inga ambitioner att bli ett fastighetsbolag. Vi bygger i egen regi för att utbilda våra arkitekter så att de kan ta ett större ansvar utifrån de tre element som vi jobbar med. Detta för att vi ska kunna erbjuda våra klienter denna kompetens, säger Magnus Månsson.

 

En annan anledning till att bygga själva är möjligheten att utveckla projekt som marknaden av olika anledningar inte vill göra, men som Semrén & Månsson tycker är intressanta.

– Vi kan prova saker i en liten skala. Just nu till exempel gör vi ett projekt med smarta hyresrätter för att få ned den totala månadskostnaden. Hur människor med normala inkomster ska ha råd att bo i nyproducerade lägenheter är en av de mest angelägna frågorna i samhällsbyggandet i dag. En fråga som vi arkitekter behöver ge svar på. Vi försöker dra vårt strå till stacken genom det här projektet där vi till exempel arbetar med planlösning och dubbelexponerade ytor, säger Magnus Månsson.

 

Framtidens arkitektur

I framtiden hoppas han att arkitektrollen blir ännu mer inflytelserik i byggbranschen och för att kunna nå dit behöver arkitekterna kunna mer om ekonomi. Ett sätt att verka för detta är att – via Maria och Magnus Månssons stiftelse – finansiera Sveriges första tvärvetenskapliga professur i arkitektur och ekonomi. En konstnärlig deltidsprofessur som kommer att instiftas på Chalmers, på Magnus Månssons initiativ.

– Det är bra om man får in fastighetsekonomi i samtliga årskurser på arkitektutbildningen så att detta ger eko i den akademiska världen. Något som i grunden kommer att förändra kompetensprofilen hos arkitekter, säger han och fortsätter:

– Vi som arkitekter måste bli bättre på att förstå de ekonomiska frågorna. Blir vi bra på det inom kåren tror jag att våra klienter kommer att få en mycket bättre rådgivning och att vi arkitekter bättre kommer kunna styra och påverka hela projekt.

 

Fakta:

Semrén & Månsson 220 medarbetare fördelat på fyra städer i tre länder.

Magnus Månsson är ägare till och koncernchef för Semrén & Månsson, samt adjungerad professor i arkitektur vid Chalmers.

Han är även ordförande i Föreningen Byggande Arkitekter som bildades våren 2015, och som han var en av initiativtagarna till.

Deltidsprofessuren på Chalmers som Magnus Månsson är med och finansierar inrättas på institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.

Källa: Semrén & Månsson