"Arkitektonisk kvalitet grundläggande för hållbarhet och läkande"

Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg. Under uppförande. Bild: White arkitekter
Strålbehandlingsbyggnaden, Skånes Universitetssjukhus, Lund. Arkitekt: White arkitekter AB. Klar: 2013. Foto: Interiör, Peter Brinch,
Anna Maria Ejdeholm. Bild: White

Sensommarvärmen sitter i väggarna. Jag sitter lite avsides för att få ro att skriva och tittar ut på lönnarnas mäktiga grönska. Ljuset flödar in i rummet. Man riktigt känner hur gott ljuset, grönskan och den lugna miljön gör för kropp och själ. Rogivande, läkande. I kontrast till detta står många av dagens sjukhusmiljöer som jag möter i mitt arbete som arkitekt.

Många sjukhus i Sverige och våra grannländer har byggnader från 60- och 70-talen. Förnyelsebehovet är stort och omfattande om- och nybyggnader pågår och planeras. Kraven på dagens vårdbyggnader är höga. De ska vara anpassningsbara till vårdens snabba utveckling och självklart hållbara och ekonomiskt försvarbara. Det är också viktigt att skapa attraktiva arbetsplatser och inbjudande vårdmiljöer som bidrar till läkande. Idag är det konkurrens både om patienter och personal. Här är arkitekturen viktig.

God vårdarkitektur påverkar läkande

Arkitekturens påverkan på vårdmiljön är ett internationellt etablerat forskningsfält. Målet är att planering och utformning av vårdbyggnader ska baseras på vetenskapligt bekräftad kunskap, s k evidensbaserad design (EBD). Forskningen visar att arkitekturens utformning kan bidra till snabbare tillfrisknade, minskade smärtupplevelser, färre följdsjukdomar (fallolyckor, infektioner m m) och förbättrad arbetsmiljö. Studier visar också att planeringsprocessen kan stödja verksamhetsutveckling och därmed göra vården mer effektiv. I förlängningen ger detta förstås stor påverkan på vårdkvalitet och ekonomi.

Idag menar forskningen att:

  • Enpatientrum ger bland annat minskad smittspridning, lägre bullernivåer, ökad personlig integritet, förbättrar sekretess och kommunikation och att närvaron av anhöriga underlättas. God kommunikation underlättar diagnoser och behandling och socialt stöd minskar stress och smärtupplevelser.
  • Bullerreduktion är viktigt. Höga ljudnivåer kan störa behandling och kommunikation med patienten och risken för misstag kan öka.
  • Dagsljus påverkar patienter och personal i form av ökat välmående. Vissa studier visar att smärtupplevelsen kan minska, nattsömnen förbättras och stress hos personalen minskar.
  • God orienterbarhet – att det är lätt att hitta – är viktigt. Motsatsen skapar stress och kostsam ineffektivitet.
  • Naturen förbättrar välmåendet, minskar stress och kan ge smärtlindring genom att skingra tankarna (positiv avledning). Att visats ute i en trädgård, blicka ut på natur och grönska eller på bilder av natur har påvisad effekt.

Men man bör påminna sig om att alla upplevelsevärden inte är mätbara på samma sätt och att god vårdarkitektur inte per automatik uppstår genom att tillämpa forskningsrönen. Helheten är komplex och kräver medveten gestaltning.

Helheten finns inte på checklistan

De många pågående sjukhusprojekten ger möjlighet att omsätta forskningen och betydelsen av god arkitektur i praktiken. Arbetet spänner från översiktlig planering till detaljutformning inom vitt skilda områden: klinisk design, hållbarhet, teknik och logistik, driva verksamhetsprocesser m m. Det krävs både bred och specialiserad kunskap. Avancerade tekniska och funktionella krav och komplexa installationer och logistiksystem ska samverka med mänskliga förutsättningar och behov. Och inte minst; den gestaltade helheten i våra byggnader – arkitekturen - ska få människor ska må bra. Det är lätt att pricka av enskilda delar i en checklista men svårare att fånga helheten.

Arkitektonisk kvalitet - grundläggande för hållbarhet och läkande miljöer.

Jag tittar ut genom fönstret igen. Många av de värden som lyfts fram inom evidensbaserad design är tidlösa arkitektoniska kvaliteter. Vacker dagsljusföring som når långt in i byggnaderna, placering och organisation av byggnader för vackra utblickar, ljus och luft, storlek och proportioner på rum och rumssamband är exempel på egenskaper som arkitektur handlar om i alla byggnadsverk.

Väl gestaltade byggnader med hög arkitektonisk kvalitet trivs vi i, och byggnader vi trivs i används länge. Vi tenderar också att hitta nya användningsområden till byggnader vi värderar högt även när ursprunglig funktion är borta. En viktig kvalitet är då en generell uppbyggnad som är lätt att anpassa. Många av 1800-talets industri- och kasernbyggnader och även sjukhusbyggnader, är idag attraktiva för helt andra verksamheter än de planerats för. Att skapa byggnader som har sådana kvaliteter att vi vill och kan bruka och återbruka dem länge är ett ansvar för alla inom byggbranschen; det är ett av de viktigaste sätten att använda våra resurser på ett hållbart sätt.

Anna Maria Ejdeholm, White arkitekter AB