Det var arkitekter som Alvar Aalto, Eliel Saarinen och Lars Sonck, som under 1900-talet bidrog till att placera vårt grannland på byggnadskonstens världskarta. Idag förs denna tradition vidare bland annat av det internationellt inriktade unga arkitektkontoret, ALA. Deras första stora offentliga byggnad var ett scenkonsthus vilket stod klart i fjol i Kristiansand, Norge. ALA:s nästa stora projekt blir ”Tropaion”, ett nytt bostadsområde med 1 200 lägenheter, som håller på att byggas vid elverket Hanasaari, cirka 3 kilometer från Helsingfors centrum.
ALA:s internationella genombrott är ett faktum i och med att den norska kuststaden Kristiansand idag kan stoltsera med ett nytt teater- och konserthus. Det tog många år innan ”Kilden”, som byggnaden heter, var färdig i stadens forna industrihamn.
Konserthuset välkomnar idag sina besökare med en mjukt böjd hållning och med en form av en minst sagt spektakulär träfasad. Ett övergivet industriellt markområde i Kristiansandshamn sanerades och bearbetades och gjordes disponibelt för Kilden. Byggnaden har idag en bruttoarea av 16 000 kvadratmeter och en volym av 128 tusen kubikmeter. Konserthuset kostade närmare 1,7 miljarder norska kronor att bygga.
Det är framför allt konserthuset Kildens originella utseende som har bidragit till det stora intresset för byggnadsverket. Det är främst olika former av kontraster som väcker uppmärksamhet. En asketisk, svart och lådaktig form kombineras med en överväldigande fasad byggd av lokalt ekvirke, vars skärmaktiga skyddstak öppnar sig mot hamnen och samtidigt symboliskt och flertydigt separerar dagdröm från verklighet.
Tuff logistik
Konserthusets form bygger på en nästintill fräck kombination av ett tektoniskt och organiskt formspråk med en överdriven spegling av den lokala terrängen och vattnet i hamnbassängen. Det har varit möjligt att dölja byggnadens scentorn, genom vilket arkitekterna har fått en större frihet än vanligt i planeringen av husets helhetsgestalt.
Kristiansands Symfoniorkester fick en konsertsal för 1200 besökare. Den lokala Agder- teatern fann en salong i fastigheten med plats för 700 besökare. Båda institutionerna kommer att visa sina program, omväxlande i denna sal allt efter speciella behov. Utöver två stora konsertsalar, erbjuder byggnaden även plats för experimentell teater och multi- funktionella ändamål.
- Vi brottades med många utmaningar. Arbetsytorna och skådespelarnas värld i en teater kräver mycket utrymme, detsamma gäller scen, foajé och salong i en byggnad av den här omfattningen. Det handlar ju om en tuff logistik både bakom och framför scenen; tusentals människor som samtidigt ska kunna förflytta sig till och från sina platser, konstaterade en av arkitektkontorets grundare, Juho Grönholm, för finländska dagstidningen Huvudstadsbladet.
Norska Aftenposten skrev strax efter Kildens invigning att ”den av gruppen planerade arkitekturen skiljer sig från mängden framförallt genom dess design, som andas självförtroende och nya uttrycksformer. ALA:s idéer präglas av ett övergripande sätt att närma sig utmaningen. Samtidigt baseras de klart på utkristalliserade arkitektoniska grundvalar och målsättningar”.
Finländska media betecknade ALA:s arkitekturiska uttryck som ” fräscht och framåtriktat med tydlig kontakt med den finländska och internationella arkitekturens bästa traditioner”.
Nyckel till framgång
Konserthuset Kilden har väckt stor internationell uppmärksamhet. Globalt sett är det rätt sällsynt att en grupp som består av unga arkitekter får planera en så här betydande byggnad. Planeringsarbetet går tillbaka till segern i den öppna arkitekturtävlingen år 2004, som möjliggjorde att kontoret kunde grundas.
Kilden är dessutom ett exempel på hur en arkitekturtävling för ett finländskt arkitekturkontor kan fungera som en nyckel för såväl inhemska som internationella framgångar. I samband med Kilden har ALA kunnat få en förstahands erfarenhet av hur man genomför ett projekt i stor skala.
Föga oväntad delades 2012-års finländska statspris i våras för byggnadskonst 2012 till ALA-arkitekterna Juho Grönholm, Antti Nousjoki, Janne Teräsvirta och Samuli Woolston. Prisen på 15 000 euro förläntes av kultur- och idrottsminister Paavo Arhinmäki i Helsingfors.
Statspriset inom olika konstområden beviljas som erkänsla för förtjänstfullt arbete som blivit färdigt under de tre senaste åren eller för lång och förtjänstfull verksamhet till förmån för respektive konstområde.
Juryns motivering löd: - Trots deras unga ålder har de redan visat, att de kan projektera, gestalta och skapa imponerande arkitektur som håller internationella mått. Arkitekterna har dessutom varit en central faktor i den nya finländska arkitekturgenerationens utveckling.
Byggs terrasserade
Inom stadsplaneringen har ALA utfört intressanta projekt i vilka överraskande element och paralleller skapar en miljö i flera plan. Planen för Hanaholmen i Helsingfors visar hur de nya kvarteren vid havsstranden kan byggas terrasserade på ett överraskande sätt.
Byggprojektet ansluter sig till Fiskehamnen som ska bli en ny stor stadsdel med minst 18 000 invånare. Arkitekterna från ALA har designat ett bostadskomplex, "Tropaion" som består av fem block på varierande höjder täckta med takterrasser i övre lägenheter vid platsen för gamla Hanaholmen kraftverk.
Komplexet har formen av en enorm skål med havsutsikt från alla terrasser, vilket anses bidra till en känsla av gemenskap och samhörighet för invånarna i området. Byggnadernas innegårdar kommer att fungera som halvprivata utrymmen mittibland offentliga gator med affärer och serviceinrättningar.
De flytande bostadshusen skulle egentligen förankras på södra sidan om Brändö bro men Hanaholmens kraftverk förutsätter nu större hamnområde än planerat. Av den orsaken planerar man i stället kvarter för flytande hus utmed Gammelstadsfjärdens västra strand. Norr om de flytande kvarteren ligger Arabiastranden.
Mest eftertraktade
Projektet Cloud City demonstrerar också de varierande möjligheter som finns inom ekologiskt byggande. Dessutom anses projektet kunna uppvisa olika svårigheter och stimulera till diskussioner. Målet med projektet är att ta fasta på hur man på ett område som redan byggts kan bygga mer, och hur detta påverkar närmiljön. Projektet innehåller också olika offentliga evenemang som handlar om kompletterande byggande.
Trots att området beräknas bli färdigt senast 2020, kommer dessa förhållandevis dyra bostäder där att bli några av de mest eftertraktade i Finlands huvudstad.
ALA:s så kallade Cloud City- plan för Helsingfors, i vilket arkitekterna har sökt alternativa lösningar för kompletterande byggande i en kompakt stadsstruktur, har genom sitt annorlunda grepp inlett en intressant debatt.
För tillfället planerar ALA också två teaterhus, ett för Kuopio och ett för Villmanstrand, och två metrostationer för staden Esbo.
Dessutom finns det långtgående planer på att bygga Finlands högsta hus intill Hartwall-arenan, där det mest spelas ishockey. Huset, som skall bli 120 meter högt kommer att få 35 våningar.
Tätning vid Tölöviken
Även tornhuset har ritats av arkitektbyrån Ala. Idén till huset föddes redan i början av 2000-talet, som arkitekt Janne Teräsvirtas studieprojekt. På ritbordet kallas huset för Lejontornet. Bygget beräknas kosta 150 miljoner euro och skall fungera som nöjes- och bostadshus.
Planeändringsprocessen har påbörjats och skall vara klar nästa år. Målet är att bygget av Lejontornet ska inledas i genast efter ishockey- VM år 2013.
Dessutom pågår redan en omfattande omvandling av området mellan Finlandia - huset och Helsingfors´ järnvägstation. Även där vid Tölöviken har ALA utarbetat en rad arkitektoniska förslag. En sluttande gågata byggs från kvarteret vid Kiasma norrut mot Tölövikens park.
Ett 25 meter brett, 30 meter långt och 20 meter nedsänkt torg för kaféer och kulturevenemang anläggs i sänkan. Därutöver uppförs vid Tölöviken ett allaktivitetshus i två våningar på båda sidorna om gågatan, delvis under jorden. Dagsljus tränger in genom glasväggar och genom en damm på taket. Huset som blir 25 000 kvadratmeter stort beräknas kosta 86 miljoner euro.
Fakta om Helsingfors expansion fram till 2030:
När godshamnsfunktionerna snart flyttar från Helsingfors´centrum till Nordsjös nya hamn blir 250 hektar mark ledigt för nytt bruk. Därför planeras 4,5 miljoner kvadratmeter lägenhetssyta för bostäder och närmare 2,5 miljoner kvadratmeter för arbetsplatser.
Detta betyder hem för 100 000 invånare och tio tusentals nya arbetsplatser. Byggandet av de nya stadsdelarna sker främst under 2020-2030-talen.
På Busholmens planeras 100 hektar för 16 000 invånare och 6000 arbetsplatser. Området blir färdigt i mitten av 2020-talet. Passagerarhamnen stannar på Busholmen. Arbetsutrymmen byggs vid huvudleden och vid passagerarhamnen.
Kronbergsstranden omfattar 260 hektar, invånare kommer det 10 000 och arbetsplatser 1000. Byggnadstiden beräknas vara 2011-2025. Istället för Degerö oljehamn mittemot centrum, byggs en naturnära stadsdel som förenas med centrum genom spårvagn.
Till Fiskhamnens 177 hektar planeras 18 000 invånare och 10 000 arbetsplatser. Byggtiden beräknas vara 2009-2030. Det marina området är beläget på den östra stranden av innerstaden, i mitten av en tät stadsstruktur, vid metrolinjen.
Böle planeras bli Helsingfors andra centrum. Området i stadsdelen är 167 hektar och det planeras 1,1milj. m² affärs- och arbetsutrymmen och 450 000m² bostäder. Området beräknas vara färdigt ca 2040.
Källa: Helsingfors´Stadsplanekontor.
