Text: Margareta Bergetun
Dagsljus och energioptimering är ett hett ämne just nu. Nu har det dessutom kommit en ny dagsljusnorm SS-EN 17037 med en förbättrad beräkningsmetod som även inkluderar utblick, tillgång till direkt sol och skydd mot bländning. Solskyddsförbundets ordförande Margareta Bergetun ger sin syn på saken.
I solskyddsbranschen är vi väldigt intresserade av vad som händer när det gäller dagsljus och energioptimering inom arkitektur, byggande, fastighetsförvaltning och byggprodukter.
Därför blir jag glad över att se att det blivit en del uppmärksamhet kring vår nya dagsljusstandard; SS-EN 17037:2018 Dagsljus i byggnader.
Utan att vara dagsljusexpert har jag förstått att denna standard varit efterlängtad av dem som brinner för dagsljus. Bl.a. innehåller standarden förfinade sätt att analysera dagsljuset, och den tar dessutom med utblick, solljus och bländning i resonemangen. Sammantaget alltså ett bättre sätt att komma nära brukarnas verklighet.
Även arbetsmiljöverket uppmärksammas just nu för sin rapport ”Dagsljuskrav och utblick på arbetsplatsen: Effekter på hälsa och beteende”. I denna kunskapssammanställning tittar man bl.a. på ohälsan i arbetslivet och ljusbrist som en möjlig bidragande orsak.
För verkligheten är ju att människor idag spenderar nästan all tid inomhus, och alltså generellt får alldeles för lite dagsljus.
Men det uppkommer ibland en konflikt mellan dagsljus å ena sidan och energikrav å den andra. Man kan se att det på vissa håll kompromissas med fönsterarea, eller så används glas med sämre ljusgenomsläpp till förmån för bättre isoleringsförmåga i jakten på kilowatt.
Då kommer solskyddsbranschen till dagsljusets försvar!
Den här motsättningen mellan dagsljus och energieffektivitet, som ofta kommer i dagen när man ska välja typ och storlek på fönster och glaspartier, kan man i det närmaste eliminera med ett bra, rörligt solskydd, som genom just sin flexibilitet optimerar ljus och värmelaster.
Därför talar vi i solskyddsbranschen lika mycket om att släppa in solljus och värme, som att skärma av.
Med en effektiv solavskärmning kan man ”kosta på sig” större försterarea, och kanske välja en enklare fönsterteknik till förmån för dagsljuset, utan att kompromissa med komforten eller knäcka energibudgeten med aktiv kyla.
Nyckeln till framgång här är att vara noggrann med hur man beräknar energiåtgången och titta på solskydd och glas i kombination för att hitta rätt lösningar på hur man hanterar problem med övertemperaturer och bländning.
Jag vill i sammanhanget slå ett slag för SSF ESBO, ett simuleringsverktyg som bygger på EQUAs IDA ICE. Programmet finns i en gratisversion som kan laddas ner från Solskyddsförbundets hemsida, och med det får man snabbt en uppfattning om hur effektbehov och årliga energikostnader påverkas av olika solskydd.
Avslutningsvis vill jag ta tillfället i akt att upprepa något som blivit Solskyddsförbundets mantra;
Ju tidigare i en byggprocess som solskydden tas med i projekten, desto bättre. Solskydden ska diskuteras och budgeteras samtidigt som en byggnads energisystem. På så sätt får man bättre möjlighet att tillgodose både energikrav och dagsljusbehov.
FAKTARUTA:
Om Solskyddsförbundet
Svenska Solskyddsförbundet är en branschorganisation för företag verksamma som komponenttillverkare, grossister, producenter och detaljister inom solskyddsbranschen.
Förbundet driver utbildningar och kurser för sina medlemmar, stöttar forskning kring energi och solskydd och arbetar i både svenska och internationella organisationer. Allt i syfte att utveckla och företräda branschen och förbundets medlemmar, och för att svenska solskyddskunder ska kunna njuta av trygga, säkra och vackra solskyddsinstallationer.