Text: C-G Hanberg
Kunskapsbrist i byggprocessen samt en oklar och ojämn risknivå i byggreglerna kan innebära att brandskyddet i många byggnader inte uppfylls. Byggreglerna måste därför moderniseras, anser Sveriges fyra största intresseorganisationer inom brandskyddsområdet.
Våren 2019 träffade de fyra organisationerna (se faktaruta) den av regeringen tillsatta Kommittén för modernare byggregler.
– Vi överlämnade då en rapport med förslag på hur Sverige kan få modernare byggregler för brandskydd, berättar Caroline Bernelius Cronsioe, brandingenjör och vice ordförande i Föreningen för brandteknisk ingenjörsvetenskap (BIV).
En poäng i sammanhanget är att hon själv har varit anställd hos Kommittén för modernare byggregler och då skrev dess första betänkande.
– Några av förslagen är att räddningstjänstens roll, föreskrifternas syften och egendomsskyddet - byggnadens förmåga att stå emot brand - bör tydliggöras, till exempel genom att läggas i egna delkapitel i Boverkets Byggregler (BBR). De kan också förtydligas genom vägledningstexter i Boverkets PBL-kunskapsbank, menar Caroline Bernelius Cronsioe.
Okunskap om regelverken
Kunskapsbristen skär igenom alla led i byggprocessen:
– Den handlar bland annat om okunskap om de regelverk som finns, vad gäller byggprocessen och de brandsäkerhetskrav byggnaden måste uppfylla. Då kan man heller inte tillämpa reglerna som det är tänkt för att optimera brandsäkerheten. Målet är rätt brandskydd i rätt byggnad och att göra rätt från början, framhåller Caroline Bernelius Cronsioe.
Kraven på brandskydd i Boverkets byggregler utgår från de grundläggande reglerna i PBL med tillhörande plan- och byggförordning. Kontrollsystemet skärptes i den nya plan- och bygglagen år 2011. Men de tekniska egenskapskravet för brandskydd är detsamma, liksom förtydligandena i Plan- och Byggförordningen (PBF).
– Det brinner dessbättre sällan och relativt få byggnader har uppförts sedan år 2011. Det är därför svårt att utifrån de fåtaliga bränder som inträffat kunna bedöma om det nya kontrollsystemet har fungerat, anser Caroline Bernelius Cronsioe. Det får framtiden utvisa.
Anlagd brand i Uppsala
– Men våren 2018 utbröt en anlagd brand i ett flerfamiljshus, byggt och projekterat efter 2011, på Bruno Liljeforsgatan i Uppsala, Brister i PBL:s kontrollsystem var sannolikt en indirekt orsak till branden. Liknande fel och brister som i den eldhärjade byggnaden upptäcktes även i andra hus när Uppsala kommun gjorde en tillsyn, berättar, Caroline Bernelius Cronsioe.
Utöver hearingar har de fyra organisationerna fört en direkt dialog med Kommittén för modernare byggregler om vilka problemområden som finns och om vilka delar som fungerar väl. Resultatet blev sammanlagt nio förslag till förbättringar som presenterades för Kommittén.
– Nu ser vi med tillförsikt fram mot slutbetänkandet den 13 december 2019, säger Caroline Bernelius Cronsioe.
Att det kommer den dag, då det brinner som aldrig annars, är en händelse som ser ut som en tanke. Men dessbättre handlar det om ljusen i luciatågen.
Faktaruta
Bakom rapporten som överlämnades till Kommittén för modernare byggregler står:
Föreningen för brandteknisk ingenjörsvetenskap (BIV), Sveriges Brandkonsultförening (BRA), Föreningen Sveriges Brandbefäl (SBB) och Brandskyddsföreningen.
Utredningen finns på: www.brandskyddsforeningen.se/globalassets/artikelsidor/forslag-till-moderna-byggregler-for-brandskydd-190208_2.pdf
Kommittén för modernare byggregler tillsattes av regeringen i februari 2017. Uppdraget är i korthet att se över och modernisera plan-och bygglagen (kap. 8 och 10), plan- och byggförordningen (kap 3-5, 7), Boverkets byggregler, Boverkets föreskrifter om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder samt de standarder dessa hänvisar till.