GBR Golvåtervinning får stöd av Naturvårdverket

Lena Stig, handläggare, Hållbar plastanvändning på Naturvårdsverket. Bild: Privat
Granulat av plastspill
Granulat av plastspill som återvinns inom GBR Golvåtervinning.
Cool_Colour_5516016_liggande

1996 startade Tarkett en anläggning för att återvinna spill från plastgolv. Fler golvföretag har sedan dess anslutit och i dag finns återvinningstjänsten ”GBR Golvåtervinning” där golvbranschen samlar in byggspill. Ett projekt som tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet nu har fått stöd med 610 000 kronor av Naturvårdverket.

IVL Svenska Miljöinstitutet och Golvbranschen får stödet för att vidareutveckla återvinningssystemet GBR Golvåtervinning. Där man samarbetar för att hitta nya cirkulära lösningar och öka återvinningen av plastgolv på den svenska marknaden. Något som Naturvårdsverket anser kunna bidra till Sveriges miljömål genom att möta de utmaningar som finns när det gäller återvinning av installationsspill.

Bidraget ligger inom ramen för Naturvårdsverkets utlysning ”Plast och Mikroplast - hur löser vi utmaningen?” som sammanlagt delar ut 10 miljoner kronor till utvecklingsprojekt inom hållbar plastanvändning. Lena Stig, handläggare på Naturvårdsverket, säger att grunden för de olika projekten som fått bidrag är att främja en hållbar plastanvändning. I bedömningen av förslagen har Naturvårdsverket bland annat har utgått från hur respektive förslag kan hjälpa till att nå Sveriges miljömål. Där ett av etappmålen pekar på en ökad resurshushållning i byggsektorn.

– Det handlar om behov, potential och genomförande. I det här fallet samverkar man med flera aktörer och så vill vi att det ska vara. Dessutom har man ett stort flöde av plastmaterial och vi vill uppnå en ökad återvinning. Sedan har vi också tagit fasta på att kunskap ska spridas via projektet, säger Lena Stig, handläggare, Hållbar plastanvändning på Naturvårdsverket.

 

300 ton restmaterial per år
Årligen samlar GBR Golvåtervinning in 300 ton restmaterial via systemet. Plastspillet mals sedan ned för att bli råvara till nya golv. En av utmaningarna som Golvbranschen har är att öka samordningen för tillvaratagandet av resurser och det är alltså det som man tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet tagit fram en plan för.
– Vi tycker att det är en bra start att återvinna de renare materialen och vi tycker att man behöver tänka förebyggande. Det här projektet blir ett första steg för återvinningslösningar av plastgolv i Sverige. Säkert kommer man identifiera utmaningar som till exempel vad som gör att vi inte samlar in mer golvspill? Förhoppningsvis kommer man också med åtgärdsförslag. Vilket är ett steg i rätt riktning, säger Lena Stig.

Mycket plast som används
Naturvårdsverket har nyligen gjort en kartläggning av plastflöden i Sverige. Sedan tidigare vet man att för byggmaterial, liksom andra material, så ligger de största miljöbelastningarna i början av livscykeln. Därför menar Lena Stig att man behöver "tänka rätt i början" där både materialval och design för återvinning lönar sig i längden.
– Man måste fråga sig hur man ska man återvinna? Det ska vara lätt men samtidigt måste vi också beakta användning av andra resurser, säger hon.

Det gäller alltså att tänka cirkulärt och på hela kedjan, från val av material till återvinning. Exempelvis att beakta möjligheterna till återbruk, lång livslängd, låg energiförbrukning och hållbara transporter.

Bättre kunskap ger nya gränsvärden

Annat som påverkar återvinning är att kännedomen om skadliga ämnen förbättras över tid.
– Vi ser nu frukten av att man för 50 år sedan inte hade den vetskap om farliga ämnen som vi har i dag. De höga halterna av oönskade kemikalier i gamla golv försvårar därför återvinningen. En ökad kunskap gällande kemikaliers egenskaper gör att gränsvärden sänks med tiden. Både för hur mycket materialet får innehålla och för hur mycket som "vandrar ut", säger Lena Stig.

Fakta: Vid bedömningen av bidrag inom Plast och Microplast - hur löser vi utmaningen?” beaktades bland annat:

 

  • Storlek på det/det plastflöde/-n som projektet avser att påverka.
  • Förutsättningar för att projektets resultat ska komma till användning hos målgruppen och underlätta målgruppens arbete för hållbar plastanvändning, exempelvis samverkan med målgruppen.
  • Nytta i relation till kostnad för projektet.
  • I vilken grad projektet kompletterar andra satsningar för en hållbar plastanvändning.
  • Utvecklingssteg.
  • Genomförbarhet.

Projektgruppens kompetens att genomföra projektet, tillgång till nödvändiga resurser för att genomföra projektet etc.