Sveriges energiförsörjning har tappat många år av planering, projekterande och byggande. Det gäller både rena energialstrande anläggningar som vindkraftparker, biogasanläggningar och annat. Det gäller också ett fungerande kraftnät för att distribuera energin till användarna. Dessutom finns stort utrymme för ett effektivare användande av den energi som finns tillhanda. Här kan det vara frågan om allt från mer energieffektiva byggnader till en utbyggnad och effektivisering av kraftproduktion och energiinfrastruktur.
AV ANDERS HALLGREN, VD FIMPEC SVERIGE
Gemensamt för alltsammans är att det kräver insatser nu. Därför är det glädjande att vi på sistone sett så många initiativ för att klara Sveriges energisituation ur ett besvärligt läge och till en mindre sårbar situation. Men här finns en inbyggd tröghet i form av en väldigt trög process som innebär att det går fl era år innan första spadtaget till något nytt kan tas. Sedan är dagens byggprocesser oftast oerhört utdragna beroende på att förutsättningar förändras under resans gång och byggplanering i stor utsträckning görs på samma sätt nu som för hundra år sedan. Med papper och penna. Det betyder väntetider för material som inte anlänt, entreprenörer med specialkompetenser som måste göra sin del projektet innan de andra kan fortsätta, väderförhållanden som stoppar. Dessutom ligger mycket energiinfrastruktur i oländig terräng dit det är svårt att ta sig och ännu svårare att få med sig materiel.
Sammantaget kostar alla förändringar tid, innebär förseningar och betyder att kalkylerna inte håller utan att projekten fördyras.
Om vi som exempel tar ett bygge av en transformatorstation, en vanlig investering i energiinfrastruktur. Först kan beställaren behöva ett till två år för att ta fram först en förstudie och sedan ett underlag. Eftersom det behövs många tillstånd på vägen och de tar tid att få fram så tappar vi dyrbar tid även där. Därefter kommer upphandlingsprocessen. Den tar säkert 1,5 år och överklagas ofta vilket innebär betydande förseningar. Upphandlingen pressar ofta leverantörer att föreslå en lösning som kräver lägst investering på kort sikt. Detta är knappast det mest kostnadseff ektiva över den tänkta livstiden på kanske 30 år. Under resans gång tillkommer en mängd påverkande faktorer beroende på nya direktiv och annat. Allt ämnat att försena och fördyra.
I slutändan har vi minst ödslat 2-4 år innan ens bygget börjat. Även om bygget sker på utsatt tid så betyder varje ändring att tiden och kostnaderna drar iväg eftersom alla förändringar ändrar förutsättningarna och planeringen. Självklart behövs det ibland förändringar om grundförutsättningarna förändrats. Men när ändringarna främst sköts med hjälp av papper och penna kan det bli svårt att få ihop helheten så att projektet tuff ar på även med justeringar och avsteg från den ursprungliga planen.
Det är här det vore välkommet och möjligt att öka hastigheten och flexibiliteten med hjälp av modern teknik. En gemensam databas eller ett så kallat BIM (=Building Information Model) skulle kunna vara lösningen. Denna går ut på att allt i bygget dokumenteras och planeras på detaljnivå vilket ger möjlighet till flexibilitet om någon förutsättning skulle förändras. Något som nära nog alltid sker. Om exempelvis en leverans av byggmaterial försenas är det enkelt för systemet att notera detta och i stället styra om verksamheten så att verksamheten inte avstannar.
I Finland har man med stor framgång och ny BIM-teknik fått upp farten i energiprojekten. Kanske tack vare dyrköpta erfarenheter i det oändligt utdragna projektet med den nya finska kärnreaktorn Olkilouto 3. Sedan dess har man visat upp fantastiskt effektivt genom-förda energiprojekt. Där har startsträckan blivit månader i stället för år. Sedan har också själva byggnadstiden effektivt kunnat kortas ned med hjälp av BIM-tekniken. Det börjar redan på ett tidigt stadium när en lämplig plats för bygget ska bestämmas. Vid ett större nybygge skickas drönare upp för att kartlägga marken. Med hjälp av informationen och bilderna från drönarna kan systemet räkna ut behov av schaktmaskiner samt tidsåtgång för detta. På samma sätt kan alla delar i projektet simuleras och planeras.
Så kan exempelvis även materialval energi-optimeras, insatser av olika entreprenörers arbetsmoment kan tidsbestämmas, material-transporter optimeras, åtgång planeras. Allt för att få bort tids- och därmed kostnadstjuvar i projekten. Undersökningar visar att en elektriker i normalfallet ägnar 30 procent av sin arbetstid åt elektrikerarbete, resten utgörs av att vänta på material, bära material och annat mindre kvalifi cerat arbete. Elektriker är ofta eftersökta nyckelspelare i byggprojekt.
Med moderna projektlednings- och produktionsstyrningsverktyg skulle kostnadsbilden och tidslinjen hela tiden vara under full kontroll eftersom allt är noterat i den centrala databasen.
Jämför bilindustrin där produktionskontrollen är total och tiden för den färdiga bilen att produceras är klar liksom kostnaden för detta. Samtidigt har bilen den beställda färgen, motorn, klädseln och fälgarna när den rullar av bandet.
Ska vi kunna komma i kapp och modernisera energisektorn efter en massa passiva år krävs en genomgång av alla länkar i kedjan och att vi tar vara på all modern teknik som kan hjälpa oss att genomföra projekten effektivare.