Vedeldning bör få en större roll i Norges energiberedskap. Det skriver Øyvind Skreiberg, energiforskare vid forskningsinstitutet Sintef, i en artikel publicerad av det norska forskningsmediet Gemini. Enligt Skreiberg kräver dagens säkerhetsläge att hushållens möjligheter att producera värme lokalt stärks, särskilt vid längre avbrott i el- och fjärrvärmeproduktion.
Vedeldning föreslås bli en del av krisberedskapen
Skreiberg pekar på att bränsleberedskap i hemmet historiskt varit en självklarhet i Norge, men att moderna bostadsstandarder paradoxalt nog lett till att allt färre installerar vedugnar som reservvärmekälla.
Krig och energikriser ändrar förutsättningarna
Skreiberg menar att dagens geopolitiska situation – med krig i Europa och ökade risker för attacker mot energiinfrastruktur – bör få myndigheter att tänka om. Norges elproduktion är visserligen stabil och domineras av vattenkraft, men stora delar av landets fjärrvärme och elnät är ändå sårbara för störningar. Han framhåller att decentraliserad värmeproduktion kan bli en viktig komponent i framtida krisplanering.
För forskaren är frågan därför inte enbart teknisk utan även samhällsekonomisk och säkerhetspolitisk. Redundans i värmeförsörjningen anses betydligt mer kritisk i dag än för bara några år sedan, särskilt i glesbygd där avbrott kan bli långvariga.
I Norge har myndigheterna länge uppmanat hushåll att hålla vedförråd om man har vedeldning. Finns ingen vedugn bör hushåll enligt rekommendationerna ha en alternativ värmekälla som fungerar utan el. Diskussionen liknar på många sätt den svenska debatten om hur robusta bostäder bör vara vid längre elavbrott. I båda länderna är frågan kopplad till civil beredskap snarare än klimatpolitik.
Förslag: Vedugnar som krav i alla nya bostäder
Skreiberg går längre och menar att vedugnar bör integreras som standard i alla nyproducerade bostäder – inte som prydnadsdetalj utan som regelrätt beredskapsverktyg. Förslaget sticker ut i en tid då många nordiska kommuner tvärtom stramar åt regleringen för vedeldning av miljöskäl.
Motståndare i både Norge och Sverige brukar peka på utsläpp av partiklar och lokala luftkvalitetsproblem. Samtidigt konstaterar beredskapsexperter att alternativ som värmepumpar och fjärrvärme är beroende av elnät eller central produktion och därför kan slås ut vid störningar.
Vedugnar har å sin sida nackdelar – som arbetsinsats, bränsleförvaring och utsläpp – men de fungerar utan el och har därför en unik roll i energisystemet. Skreiberg argumenterar för att moderna vedugnar har betydligt bättre verkningsgrad än äldre modeller och att deras miljöpåverkan i regel är lägre än vad många debattörer föreställer sig.
Frågan är om politiken är redo att göra en sådan svängning. I både Norge och Sverige finns ett växande fokus på robusthet i energisystemet, men även på minskad användning av fasta bränslen. Det gör vedugnens roll mer komplicerad än tidigare – men samtidigt mer aktuell i takt med att riskerna för energibortfall tonar upp i samhällsdebatten.
Hur förslaget tas emot återstår att se. Klart är dock att diskussionen om hushållens egenberedskap inte längre är en perifer fråga, utan en del av en bredare europeisk debatt om energisäkerhet.
Källa: Gemini / Ingeniøren
