Efter ännu en sommar med höga temperaturer och rapporter om värmebölja framstår inomhusklimatet som en allt viktigare fråga i byggsverige. Lämpligt nog har Folkhälsomyndighetens nya allmänna råd om inomhustemperatur, som trädde i kraft förra året, större fokus på höga temperaturer, klimatförändringar och värmeböljors effekt på människors hälsa och ställer nu tydligare krav på förebyggande åtgärder mot övertemperaturer.
- Folkhälsomyndighetens allmänna råd är ett rejält steg framåt och en bra förändring för folkhälsan. Bygg- och fastighetsaktörer får ett tydligare ansvar när det gäller att förebygga höga inomhustemperaturer. Solavskärmning är en av de mest effektiva åtgärderna för att klara riktvärdena, säger Margareta Bergetun, VD för Svenska Solskyddsförbundet.
Råden förändrar spelplanen
Folkhälsomyndighetens riktlinjer riktar sig i första hand till miljö- och hälsoskyddsnämnder, men har stor påverkan på fastighetsägare, förvaltare och bostadsutvecklare. Det ställs krav på kunskap: de ska kunna skydda brukarna mot den påverkan på hälsan som kommer med osunda inomhustemperaturer. De bör också kunna bedöma vilka åtgärder som behövs, enligt de nya riktlinjerna. Kravet är att hålla inomhustemperaturen inom Folkhälsomyndighetens riktvärden – även under varmare utomhustemperaturer, vilket är en viktig förändring när vi successivt får starkare och mer frekventa värmeböljor.
- Fastighetsägare kan inte längre luta sig mot undantag vid värmebölja. Råden gör det tydligt att det krävs långsiktiga och energieffektiva åtgärder.
Passiva lösningar prioriteras
Tillsynsvägledningen som kompletterar råden pekar ut solavskärmning som en av de mest effektiva passiva lösningarna för att undvika övertemperaturer. Den lyfter också fram att problemen inte bara uppstår under extremvärme, utan är återkommande under stora delar av året.
- I dag används fortfarande för mycket energi för att kyla byggnader, trots att det ofta går att lösa med rätt kombination av solskydd, glas, ventilation och styrsystem. Att Folkhälsomyndigheten tydligt lyfter fram passiva åtgärder understryker behovet av att integrera solskydd som en naturlig del i alla byggnaders klimatskal, menar Bergetun.
Krav på analys
Enligt Svenska Solskyddsförbundet är de nya råden särskilt relevanta i ljuset av det omfattande renoveringsbehov som finns i Sverige.
- Många äldre fastigheter har bristfälliga klimatskal och är inte anpassade för en varmare värld, säger Margareta, men här finns en stor möjlighet att tänka smart. När fasader, fönster eller ventilation ska renoveras är det förstås kostnadseffektivt att även solavskärmning beaktas. Men jag tycker att vi behöver gå ännu längre.
Solskyddsförbundet förespråkar att det ska ställas krav på behovsanalys av solskydd genom temperatur- och energiberäkningar i alla större bygg- och renoveringsprojekt.
- Jag tror att det behövs krav eller i alla fall någon form av styrmedel som tydliggör att energieffektivisering, klimatanpassning och folkhälsa genom god inomhusmiljö hänger ihop. Och solskyddsbranschen har en viktig pusselbit i helheten.
