Betong är avgörande för bostäder, infrastruktur och samhällsutveckling. Samtidigt står betong- och cementindustrin inför stora klimatutmaningar, inte minst utifrån ambitionen att kunna erbjuda klimatneutral betong 2030. Koldioxidinfångning, klimatförbättrad cement samt att optimera och nyansera betonganvändningen utifrån behoven i olika delar av en konstruktion hör till satsningarna som ska minimera betong- och cementindustrins klimatavtryck.
Text: Annika Wihlborg
–Cement och betong står för mellan 5 och 8 procent av de globala koldioxidutsläppen. Orsaken till att den relativt höga andelen är den globala betongtillverkningens omfattande volym. Cement- och betongindustrin arbetar sedan ett par decennier tillbaka intensivt med att sänka sitt klimatavtryck, bland annat genom att ersätta delar av den traditionella cementen med exempelvis industriella restprodukter, säger Johan Silfwerbrand, professor inom betongbyggnad på KTH.
Trä har på senare framhållits som ett av de mest hållbara byggmaterialen. Johan Silfwerbrand betonar dock att trä inte kan ersätta betong i samband med exempelvis grundläggning och brobyggen. Den globala tillgången till trä är dessutom för låg för att fullt ut kunna ersätta betong som byggmaterial.
Koldioxidinfångning kräver långsiktiga styrmedel
I strävan efter att minimera betongens klimatpåverkan används många olika material. Som exempel kan nämnas slagg, flygaska, silika och naturliga puzzolaner.
Utmaningen är att tillgången på dessa material understiger efterfrågan. Parallellt pågår därför satsningar på koldioxidinfångning. I somras invigdes världens första anläggning för infångning och avskiljning av koldioxid vid en cementfabrik i Norge och Heidelberg Materials Cement Sverige planerar att förse Slitefabriken på Gotland med CCS, Carbon Capture and Storage, år 2030.
–Investeringarna i CCS är dock stora och kan inte bäras ensamt av industrin. Långsiktiga styrmedel, finansiering och prioritering i budgetar är nödvändiga för att Sverige inte ska halka efter på det här området, säger Richard McCarthy, vd för Svenska Betongföreningen.
Rätt betong på rätt plats
Ytterligare ett sätt att minska betongens klimatpåverkan är att använda rätt betong på rätt plats. Det handlar om att optimera konstruktionerna genom att använda olika betongkvaliteteter med utgångspunkt i hur behoven ser ut i olika delar av en konstruktion.
–Traditionellt har man ofta använt sig av ett betongrecept som anpassats utifrån den mest utsatta delen av exempelvis en bro, även om behoven är lägre i flera andra delar av konstruktionen, exempelvis fundamenten. Nyansering, alltså att använda flera olika betongkvaliteter i ett projekt, blir allt vanligare, vilket har såväl ekonomiska som klimatmässiga fördelar. AI kommer att kunna vara en stor hjälp för konstruktören vid optimering av betongkonstruktioner men även betongtillverkare kan använda AI för optimering av betongrecept. Fler och fler ser nyttan med AI och utvecklingen går snabbt framåt, säger Richard McCarthy.
Betong kan skydda samhället från klimatförändringarnas effekter
Även ytskydd väntas få en ökad betydelse framöver. Ytskydd av god kvalitet kan öka betongens motståndskraft mot salt och andra aggressiva ämnen.
–Det är också viktigt att framhålla betongens roll i att skydda samhället från klimatförändringarnas effekter. Betong kan exempelvis användas för att förstärka brofundament och dammar eller bygga skyddande vallar kring strandnära bebyggelse. Betong har därmed en betydelsefull roll i arbetet med att skydda samhället vid kommande klimatförändringar, säger Johan Silfwerbrand.
Svenska Betongföreningens insats inom området
Svenska Betongföreningens syfte är att främja den svenska betongteknikens utveckling och en stor del av föreningens arbete handlar om hållbarhet. Föreningen driver bland annat en kommitté om Exposure Resistance Classes (ERC) som handlar om ett koncept som är baserat på funktionsprovning. Konceptet förväntas underlätta nya klimatförbättrade materialsammansättningar samt minska “onödiga” säkerhetsmarginaler i nuvarande nationella beständighetsregler.
–Det finns också ett behov av att utbilda såväl politiker som tjänstemän och konstruktörer kring klimatförbättrad betong, nya material och möjligheten till nyansering. Vi erbjuder bland annat en utbildning med fokus på klimatförbättrad betongbyggnation som vänder sig till såväl materialtillverkare som konstruktörer, säger Richard McCarthy.
