Bebyggelsen står för en betydande del av Sveriges energianvändning och omfattar utmaningar som involverar många olika aktörer. Samtidigt som stora delar av det befintliga byggnadsbeståndet har ett växande renoveringsbehov förändras byggnaders roll i energisystemet. Från att huvudsakligen vara energianvändare blir de i allt större utsträckning aktiva, flexibla och resilienta delar av energiförsörjningen.
Utvecklingen ställer krav på helhetsperspektiv där energi, effekt, teknik, varsamhet, innemiljö, ekonomi och sociala aspekter vägs samman.
– Bebyggelsens roll i energisystemet är under utveckling och förändras på ett sätt som skapar nya beroenden i energisystemet. Vi ser att det finns ett fortsatt stort behov av samverkan mellan aktörer i alla sektorer för att uppnå effektivare användning och tillförsel av energi och effekt, säger Veronica Eade, chef för enheten bebyggelse på Energimyndigheten.
Ny finansiering fram till 2031
Energimyndigheten satsar ytterligare 220 miljoner kronor på forskning och innovation inom bebyggelseområdet genom programmet Resurseffektiv bebyggelse fram till 2031.
Som en del av satsningen öppnar nu en utlysning på 100 miljoner kronor. Medlen riktas till projekt som kan bidra till effektivare energianvändning i bebyggelsen och stödja utvecklingen av ett hållbart energisystem.
Målet är att stärka kunskapsutvecklingen och främja lösningar som kan bidra till både minskad energianvändning och ökad flexibilitet i framtidens byggda miljöer.
