Nationalmuseet i Helsingfors utvidgas – öppnar på nytt 2027

Nationalmuseet har ända sedan öppningen varit en plats för berättelser om Finlands historia, arkitektur och kulturarv. Med den nu pågående utbyggnaden ska museet bli mer tillgängligt, funktionellt och relevant för en ny tid – samtidigt som det arkitektoniska och historiska arvet bevaras och lyfts fram. Foto: Senat
Nationalmuseet har ända sedan öppningen varit en plats för berättelser om Finlands historia, arkitektur och kulturarv. Med den nu pågående utbyggnaden ska museet bli mer tillgängligt, funktionellt och relevant för en ny tid – samtidigt som det arkitektoniska och historiska arvet bevaras och lyfts fram. Foto: Senat

Finlands Nationalmuseum i Helsingfors genomgår för närvarande sin största ombyggnad sedan invigningen för över hundra år sedan. Projektet omfattar både en omfattande renovering av den befintliga museibyggnaden och en ny arkitektoniskt ambitiös tillbyggnad på samma tomt. Byggarbetena inleddes i september 2023 och hela anläggningen beräknas öppna för allmänheten våren 2027.

Renoveringen av huvudbyggnaden inkluderar bland annat nytt tak, förbättrad ventilation och restaurering av fasader. Museets karaktäristiska torn har redan renoverats 2017 och påverkas inte i denna omgång. Ett särskilt inslag är återställningen av det ursprungliga skiffertaket, där omkring sextio procent av de gamla skifferplattorna återanvänds. Resterande material levereras från samma stenbrott i Wales som användes vid museets uppförande.

Renovering och utbyggnad formar Nationalmuseets framtid

Den nya tillbyggnaden, ritad av arkitektkontoret JKMM Arkkitehdit efter en arkitekttävling, kommer till stor del att ligga under mark – endast cirka 600 av totalt nästan 6 000 kvadratmeter byggs ovan jord. Där placeras en glasad restaurangpaviljong omgiven av ett återställt grönområde. Tillbyggnaden kommer att rymma utställningssalar, publika evenemang och museets restaurang. Målet är att förbättra tillgängligheten och skapa mer flexibla ytor för Nationalmuseets framtida verksamhet.

Projektet följer principer för hållbart byggande, med målet att minska koldioxidutsläppen med minst tjugofem procent jämfört med traditionell byggpraxis. På byggarbetsplatsen används maskiner med låg ljudnivå och miljöpåverkan. Transporter av material sker med särskild hänsyn till de närliggande bostadsområdena, och sprängningsarbeten förbereds och genomförs med tydlig förvarning till allmänheten.

2024 kansallismuseo 1

Bild: Priskommittén beskrev det vinnande förslaget Atlas i sin motivering som ”storslaget i sin helhet” och med god tillgänglighet.
– Den stora välvda takkonstruktionen som syns ner i de underjordiska foajéerna skapar en fin stämning i interiören och är en utmärkt lösning ur orienteringssynpunkt. Förslaget är mycket välfungerande, naturligt och imponerande. Foajéutrymmena och den välvda takkonstruktionen kan användas för utställningsverksamhet, där de också ges tematiskt genomslag utåt. Utrymmena är lättillgängliga och lätta att hitta.

Nationalmuseets arkitektur och historiska betydelse

Nationalmuseet i Helsingfors är ett av Finlands mest kända museer och ett av huvudstadens mest välkända landmärken. Byggnaden, som färdigställdes mellan 1906 och 1910, ritades av Herman Gesellius, Armas Lindgren och Eliel Saarinen. Museet invigdes för allmänheten 1916. Med sin nationalromantiska stil och jugendinspirerade formspråk bär byggnaden drag av flera olika epoker i Finlands arkitekturhistoria, från medeltida kyrkor till folklig byggnadstradition.

Museets centrala rum, Centrallen, pryds av fyra fresker målade av Akseli Gallen-Kallela med motiv ur det finska nationaleposet Kalevala. Tre av motiven – Sammon smide, Sammon försvar och Ilmarinen plöjer ormarnas åker – återanvänder teman från konstnärens tidigare verk till världsutställningen i Paris år 1900. Den fjärde fresken – Den stora gäddan – tillkom som ett nytt motiv specifikt för Nationalmuseet.

Freskerna målades 1928, över tio år efter att museet öppnades, och hör till Gallen-Kallelas sista större verk. Målarbetet utfördes tillsammans med sonen Jorma Gallen-Kallela och andra assistenter. Tidsmässigt sammanföll det med en period då den finländska konsten präglades av starka nationella uttryck, vilket också avspeglas i museets utformning.

Museets 58 meter höga torn är byggt i tegel, klätt med ojämnt murad granit i så kallad Rubble Wall-teknik, och utgör en av Helsingfors tydligaste siluetter. Ursprungligen planerades ett tornur, men detta utgick ur ritningarna 1905 och ersattes av en rund dekoration.

Tidplan, påverkan och kostnader

Byggarbetena har planerats för att minska påverkan på omgivningen. De mest bullrande momenten är begränsade till vissa perioder, främst under vårvintern 2024, 2025 och 2026. Den ordinarie arbetstiden är klockan 07.00–15.30, och störningar kommuniceras till boende i området i förväg. Byggtrafik leds till och från området via Töölögatan nära Museogatan, där en särskild trafikvakt ansvarar för säkerheten.

Projektets totala kostnadsram uppgår till högst 98 miljoner euro. Tillbyggnaden står för upp till 65 miljoner euro av denna summa, inklusive omvandlingen av den så kallade Halkopihan till ett glasat inomhusutrymme.

Viktiga milstolpar i byggprojektet:

– September 2023: byggarbetet inleddes
– Oktober 2023: museet stängdes för allmänheten
– Sommaren 2024: mark- och sprängningsarbeten färdigställdes
– Sommaren 2026: tillbyggnaden färdigställs
– Våren 2027: hela museikomplexet öppnar

Källa: Nationalmuseet / Museiverket