Datacenter genererar mycket värme som behöver tas hand om ur en miljösynpunkt. Dessutom måste IT-infrastrukturerna utvecklas för att göra datacenter ännu effektivare. I syfte att göra just detta och positionera Sverige bistår RISE med en forskningsbas.
ICE Datacenter, som anspelar på det kalla klimatet i norr och på kylning av servrar, invigdes i januari 2015 och ligger i en lokal nära Luleå tekniska universitet. Här testas lösningar för att uppnå hållbara och effektiva datacenter, med ett av Sveriges största beräkningskapaciteter, molnapplikationer, dataanalyser, IT-arkitektur och maskininlärning.
Testlabbet består av ett flertal moduler med olika riggar för testning. I dagsläget är det 1 000 kvadratmeter, men kommer att utökas, säger Mattias Vesterlund, forskningsprogramledare för RISE Datacentersystem.
- En del utgör ett driftsatt datalabb som vi hyr ut till forskning. Som exempel har vi klimatkammare där man kan prova olika tekniska lösningar eller material, en vindtunnel, en testbädd för vätskekylning och en värmebox för provning och testning av spillvärmelösningar. Vi hanterar projekt och provning inom alla delar av stacken, inklusive inkommande infrastruktur och byggnation av datacenterfastigheter.
Hela världen välkommen
ICE Datacenter välkomnar kunder och partners från hela världen att använda ICE för sina tester och innovationer. På så sätt kan företag och organisationer optimera sin tekniska infrastruktur för att maximera effektivitet och lönsamhet.
- Man vill se på hur vätskor, såsom oljor och tillsatser, fungerar. Vissa undersöker designens funktion och var värmeväxlare ska sättas, hur tryckfallet blir och hur man kan reglera servrar, luft och kylning. Vi själva har haft projekt med bränsleceller och spillvärmeapplikationer där man använde överskottsvärmen för att torka träflis och odla mjölmaskar med mera, säger han.
ICE:s uppdrag är att bidra till att Sverige ligger i framkant när det gäller kompetens inom datacenterlösningar. Att vara pionjär, sprida budskapet och visa hur det kan göras.
- Det är mindre än hälften av alla datacenter som tar vara på spillvärmen från kylningen även om förutsättningarna egentligen är väldigt bra för värmeåtervinning; värmen är ganska centrerad och därmed lättare att fånga in och ta till vara. Genom att demonstrera värmeåtervinningen för datacenter finns det stor möjlighet att skala upp till andra industrier, säger han.
Hållbar miljö och social hållbarhet förenas
Sedan några år tillbaka finns en satsning i Boden där 300 kvadratmeter växthus värms med datacenter-värme. Växthuset i Boden – ”datacenterodlarna” – är ett bolag för att integrera människor utanför arbetsmarknaden och är ett samarbete mellan flera företag, RISE och en folkhögskola. Här odlas bland annat örter till lokala restauranger och svart soldatfluga som säljs som djurfoder.
- Konceptet med social integrering och värmeåtervinning är ett exempel på forskningsbaserade initiativ som kan skalas upp och säljas, säger han.
Trenden att bygga mer hållbart gäller också datacenter, säger han. Men datacenterverksamhet flyttar ofta in i en färdig lagerlokal som anpassas efter behoven.
- Då kan du ju inte välja material på byggnadsskalet men å andra sidan är det miljövänligt att ge gamla byggnader ett nytt liv, säger Mattias.
Han ser ett ökande intresse för tester som är datacenterrelaterade. Nya GPU-grafikkort, AI och maskininlärning är väldigt energikrävande och då blir kyl- och värmebehovet en utmaning. Diskussionen om hur energin kan användas på smartast sätt går helt till datachipsen där värmen skapas. De nya högeffektchipsen måste kylas med vatten, luft räcker inte till.
- Hur ska man drifta för att göra datacenter grönare? Om man byter ut minneskorten på en server eller bygger i trä – vilken skillnad gör det? Det är ett stort pussel att lägga. Vi gör också en del livscykelanalyser och ser på var miljöbelastningarna ligger.
Datasamhällets utveckling svår att förutse
Mattias och kollegorna i ICE försöker hålla jämna steg med IT-utvecklingen – något som inte är lätt, speciellt när deras bedömningar ska ligga 10 - 15 år fram i tiden för att kunna vara till hjälp. Frågor som: vad är det AI ersätter, vad ska det användas till, vilka osäkerheter finns och vilka tänkbara applikationer? Vad kommer härnäst, vilka modeller och hur mycket mer krävande är de?
- IT-boomen var ett paradigmskifte och ser man på AI-hårdvara som är i pipeline innebär den stora utmaningar. Är vi på toppen av isberget eller på sista steget – det vet vi inte. Datasamhället springer så fort att det är svårt att hänga med.
Text: Susanne Ringheim Kilje
ICE
Har fokus på datacenters interaktion med och inverkan på det framtida energisystemet. Vill hjälpa till att testa nya idéer inom digitalisering och IT-infrastruktur, vara en innovationspartner samt stötta och hjälpa till, bland annat med råd om finansiering.
Bakgrunden till ICE är det stora genomslaget för sociala medier i början av 2010-talet som väckte frågan om vad vi egentligen hade för kunskap om datacenter. Ericssons forskningschef fick i uppdrag att undersöka detta och ICE bildades som ett aktiebolag under paraplyet Swedish Institute of Computer Science. Senare köptes ICE upp av RISE och datacentret blev en egen enhet.
