Klimat, marktillgång och ett stabilt elnät gynnar Sverige

Datacenter kan byggas på olika sätt. Men de är alltid platskrävande och behöver anpassas för den delikata infrastruktur som de inrymmer. Bild: ChatGPT/SDIA
Datacenter kan byggas på olika sätt. Men de är alltid platskrävande och behöver anpassas för den delikata infrastruktur som de inrymmer. Bild: ChatGPT/SDIA

Det går bra för datacenterbranschen. I takt med att samhället har blivit alltmer digitaliserat har behovet av datacenter ökat och det senaste året har AI bidragit till att driva behovet av fler och mer kraftfulla datacenter. 

- Vi använder alla datacenter av olika slag varje dag, ofta utan att reflektera över det. Datacenter är jätteviktiga; de är grunden för vårt moderna liv som vi känner det och en förutsättning för fortsatt digital utveckling, säger Ann Wingård, vd för SDIA, Swedish Data Center Industry Association.

Datacenter är den grundläggande infrastruktur som stöttar vårt digitala samhälle. Varje gång någon företar en digital handling, som exempelvis att gå in på mobilen, kopplas aktiviteten upp mot olika kommunikationscenter som finns världen över.  Applikationerna körs i stora serverparker, där datacentret är själva huset som servrarna står i. Dessa anläggningar är specialbyggda fastigheter som kräver avbrottsfri ström och kyla.

- Ett datacenter behöver redundans. Man bygger på ett sätt som har olika försörjningsben från elnätet plus avbrottsfri kraft som kombinerar UPS-batterier med reservkraft, säger hon.

Ann Wingård är vd för Swedish Data Center Industry Association och anser att Sverige är ett ypperligt land för datacenter. Foto: SDIA

Sverige utmärker sig

Sverige – och Norden – är bra platser för lokalisering av datacenter, framhåller hon.

- Tillgången till förnybar och billig el, kombinerad med ett kyligt klimat som kräver mindre energi för kylning av servrarna, ett stabilt ekonomiskt och politiskt klimat samt det faktum att elnätsinfrastrukturen är väldigt bra gör Sverige till ett attraktivt land för datacenter. Vi har dessutom låg risk för naturkatastrofer och fortfarande fria markytor. 

Det som möjligen kan tala emot Sverige är tillståndsprocesserna för etablering som kan ta lång tid jämfört med andra länder i Norden. Men det är sådant SDIA jobbar med - att skapa debatt och påverka, påpekar hon.   

- Jag hade gärna sett ett samarbete mellan byggindustrin och datacenterbranschen, bland annat när det gäller att ha koll på var det finns plats för etableringar. Det finns nämligen ingen tillräckligt bra eller heltäckande översikt över mark och krafttillgång. Den typen av satsningar kunde vi hjälpas åt med.

Paneldebatt på STH Tech Show 2025 med Ann Wingård som moderator. Deltagare från vänster till höger: Stefan Nilsson, Conapto, Anders Hagström, AI Sweden, Niklas Lindqvist, Onnec, Jens Berggren, Vattenfall. Foto: SDIA

Bygga eget eller hyra ut?

Initiativen att bygga nya datacenter kommer dels från giganterna som är byggherrar för sina egna datacenter på mark de har köpt, dels från aktörer som jobbar med att bedriva datacenterverksamhet och hyra ut till dem som behöver (co location). Andra bygger mer eller mindre på spekulation, men utefter bedömd efterfrågan. 

- Naturligtvis finns det också svenska organisationer som väljer att bygga egna datacenter för eget behov. Exempelvis myndigheter och kommunala verksamheter som kanske inte får lov att använda molntjänster från externa leverantörer, säger Ann.

Ett datacenter kan ses som ett noggrant förberett lager som ska vara värd för krävande IT-infrastruktur och driva denna. Byggnaden ska passa den övergripande verksamhetens unika behov och därför finns inga obligatoriska standarder för design eller konstruktion. 

Men jämfört med andra byggprojekt ställs det väldigt mycket högre krav på byggnationen av moderna datacenter. För det första måste marken väljas ut med noggrannhet för att säkerställa tillräcklig tillgång till kraft från elnätet. Arean som behövs är betydlig och byggnaden ska tåla stora vikter. Närhet till flygplatser, vattendrag, stora vägar och risker för naturkatastrofer behöver värderas. Dessutom ska själva byggnaden kunna dämpa bullret från servrar och kylning och vara säker. För skalskyddet har skyddsklass 3 blivit standard, men säkerhetsarbetet är långt ifrån färdigt med ett bra skalskydd.

- Det behövs inpasseringskontroller, höga staket, bilslussar, övervakningskameror, säkerhetskoder med mera. Man kanske inte ens talar om var datacentret ligger. Du behöver ofta gå igenom en säkerhetssluss och kan till och med bli vägd för att ingenting ska tas med in i datahallen utan kontroll, säger hon.

Serverrummet är en strikt kontrollerad miljö som kan jämföras med den vid läkemedelstillverkning. Detektorer känner av luften kontinuerligt och höjer larmnivån så att man hinner reagera innan det blir katastrof. Dessutom krävs hög brandsäkerhet.

Förväntningar på noll nedtid och alltmer komplexa databehov kräver att varje datarack klarar fler megawatt än för bara några år sedan. Bild: AI-genererad/Freepik
Serverracken drar stora mängder ström för att organisera servrar och annan utrustning inom anläggningen. Bild: Freepik

Högre densitet

Branschen utvecklas snabbt. Sedan Ann började 2013 har utvecklingen gått mot högre densitet där varje datarack behöver klara av fler megawatt. 

- Numera tolererar vi ingen som helst nedtid i de system och applikationer vi vill nå, vilket ställer höga krav på redundans. Även den fysiska säkerheten är mer utvecklad än när jag började i branschen, säger hon.

Miljöpåverkan är en annan viktig aspekt. De kraftfulla maskinerna i datacentret skapar värme och behöver kylas ner. Överskottsvärmen som bildas bör inte gå förlorad. 

- I Sverige har vi bra förutsättningar, för vi har grön el och en god infrastruktur som gör att överskottsvärmen kan återanvändas för till exempel uppvärmning av bostäder via fjärrvärmenätet. Alla länder har inte samma förutsättningar för den typen av värmeåtervinning, säger hon.

Nästa år i maj är det redovisning för första gången enligt EU-direktivet Energy Efficiency Directive (EED) där kan jämföra datacenter på landsnivå utefter en rad mätpunkter.

- Att se hur detta faller ut blir spännande. Förhoppningsvis kan vi leda i bevis att Sverige är ett attraktivt land för datacenter. 

Text: Susanne Ringheim Kilje

Fakta SDIA
Har 90 medlemsorganisationer. Grundades 2019. Samlad kunskap gör att organisationen kan fungera som en länk mellan beslutsfattande organ och medlemmar. SDIA kommunicerar industrins behov både nationellt och internationellt och stöder internationalisering genom att positionera den svenska datacenterindustrin. Organiserar aktiviteter samt deltar på mässor och konferenser för att öka kunskapen om datacenterbranschen.