Valhallabadet i centrala Göteborg, hotas av rivning som en del av planerna för ett nytt arenakvarter. Arkitekterna Liv Berghagen Stein och Cilla Jansson menar att byggnaden kan bevaras och utvecklas genom transformation. På så sätt kan både kulturarvet och klimatet värnas – samtidigt som kostnader och byggtid minskar.
Valhallabadet byggdes på 1950-talet som en del av folkhemmets satsning på folkhälsa och jämlik tillgång till idrott. För många göteborgare har badet blivit en självklar mötesplats – ett offentligt rum präglat av vardag och gemenskap.
– För att förstå en byggnads verkliga värde måste vi läsa den i sitt sammanhang, säger Liv Berghagen Stein, arkitekt och certifierad sakkunnig avseende kulturvärden. Valhallabadet uppfördes i en tid då synen på det offentliga rummet förändrades, från slutna, introverta badhus till en mer öppen arkitektur med syfte att bjuda in och inspirera till folkhälsa. Sådana skiften syns i gestaltningen. De är fysiska spår av samhällsförändringar och därmed värda att bevara.
Arkitekten Cilla Jansson ser byggnadens framtid i en hållbar omvandling snarare än rivning.
– I dag måste vi utgå från det vi redan har och göra det på ett klokt sätt. Genom att bevara dessa miljöer bevarar vi också sociala band och skapar kontinuitet. Det gör det möjligt för människor att känna sig hemma även när staden förändras., säger hon.
Båda betonar att kulturvärden måste tas upp tidigt i planprocessen, innan beslut om rivning fattas. Enligt Jansson krävs samverkan mellan arkitekter, antikvarier, förvaltare och politiker för att undvika kortsiktiga beslut.
Förstå helheten bakom efterkrigstidens byggnader
Efterkrigstidens byggnader utgör en stor del av Sveriges bebyggelse, men deras värden är ofta svåra att upptäcka utan kunskap om tiden de skapades i.
– Vi måste kunna lyfta fram idéerna och kvaliteterna som präglar dessa miljöer och visa hur de kan vara en tillgång i dagens stadsutveckling, säger Berghagen Stein.
Cilla Jansson tillägger att en byggnads värde inte alltid sitter i fasaden:
– Det kan handla om planlösningen, hur ljuset rör sig genom rummen eller hur byggnaden fungerar socialt. Sådant tar tid att upptäcka men är avgörande för hur vi upplever våra miljöer.
Ett ansvar för framtiden
Hur Göteborg väljer att hantera Valhallabadet blir, enligt arkitekterna, ett test på hur samhället tar ansvar för sitt byggda arv.
– Vill vi visa att vi tar ansvar, då är det här vi behöver agera. Genom att ta vara på våra befintliga byggnader och visa att vi förstår deras värden, säger Jansson.
