I år firas Byggnadsvårdsåret. För 50 år sedan utlyste Europarådet det första byggnadsvårdsåret och det har påverkat Sveriges förhållningssätt till byggnadsvård på många sätt. Det säger Stephan Fickler, bebyggelseantikvarie och företrädare för den ideella föreningen Svensk Byggnadsvård.
- Byggnadsvård och bebyggelsevård är ett tvärvetenskapligt förhållningssätt, en metodik för att hantera bebyggelsens utmaningar. Det handlar om kulturarv, inte bara om specifika byggnader, utan om samhällsplanering och bebyggelse i stort, säger han.
1975 utlystes det Europeiska Byggnadsvårdsåret för att göra allmänheten medveten om de oersättliga värden som finns i historiska byggnader och miljöer. Många initiativ togs runt om i Europa och många miljöer räddades.
Sedan dess har medvetenheten om hur viktigt det är att bygga, utveckla och renovera genomtänkt, med metoder som skapar bestående värden och håller långsiktigt, vuxit. Men varför är det viktigt?
- Om du vistas i en kulturmiljö som är vacker och välbyggd mår du bättre än om den är ful. Men kulturarvet har ett bredare syfte. Ukraina är bara ett exempel på hur kulturarvet blir mål för krigföring med syfte att förstöra regionen eller landet genom att försvaga den kulturella identiteten. Det visar hur viktigt det är att bevara vår historia; det är den som visar att vi förstår oss själva, säger han.
Större än hus
Bebyggelsevård är större än att vårda enskilda byggnader – den handlar om naturen och vår närmiljö, säger han.
- Vi berörs jättemycket av vår omgivande miljö. Därför tycker jag att vi ska engagera oss mer i den, inte bara i det egna huset. Det krävs talang för att göra bra arkitektur som förhåller sig till det gamla på ett bra sätt eller att vårda gamla miljöer.
Han beskriver Byggnadsvårdsföreningen som en motsvarighet till Naturskyddsföreningen, men för hus.
- Bara några promille av landets hus är från 1700-talet eller äldre. Det betyder faktiskt att de är utrotningshotade. Självklart behöver vi göra nya årsringar, men på ett bra och varsamt sätt. Vi ska bygga på ett sätt som våra efterkommande kan vara stolta över.
I år jobbar Svenska byggnadsvårdsföreningen med att arrangera ”Byggnadsvårdsåret 50 år” tillsammans med olika institutioner och myndigheter, men i den löpande verksamheten ingår mer än så. Tidskriften Byggnadskultur ges ut fyra gånger per år av föreningen som även arrangerar byggnadsvårdsläger på ett antal platser i Sverige, dit kan vem som helst kan anmäla sig för att bo och lära sig byggnadsvård i praktiken.
Utmärkelsen Årets Byggnadsvårdare delas ut varje år. Vartannat år sker utdelningen på Byggnadsvårdens konvent i Mariestad som omfattar tre dagar med föreläsningar och workshops, vartannat på en annan ort, vanligen Stockholm. Syftet med utmärkelsen är att belöna och skapa uppmärksamhet kring framstående insatser inom byggnadsvårdsområdet. Det kan gälla såväl praktisk vård och restaurering av kulturmiljöer och byggnader som mer allmänna insatser på området.
Vårda långsamt
Stephans råd är att inte göra så mycket när det kommer till byggnadsvård förrän man har läst på.
- Gå långsamt fram! Färg, snickerier, arkitektur och så vidare hänger ofta ihop och man behöver tänka till för att det ska bli bra. Utnyttja kontakter och kunskapshjälp och gå gärna med i föreningen. Då får du bra vägledning.
Föreningen har ett 60-tal länsombud som är medlemmarnas kontaktpunkter och som kan hjälpa till att hänvisa till rätt person i respektive region. Kanske räcker det med att byta ut komponenter i ett nyare hus, konvertera en byggnad till någonting annat eller så behöver byggnaden restaureras eller repareras. Oavsett kräver det eftertanke, menar han.
- Byggnadsvård är så många olika saker. Ett förfallet hus eller en förvildad trädgård sätter i gång någonting hos oss människor; en känsla du inte får när du ser ett perfekt nytt hus. Jag tror att det handlar om en känsla av omhändertagande – att ta hand om och utveckla det som finns. Byggnadsvård är också klimatsmart. För att uppnå klimatmålen behöver vi se vårt befintliga byggnadsbestånd som värdefulla resurser.
Vår tids utmaning
Ansvaret att uppmärksamma bebyggelsens kulturhistoria och värna om den är till syvende och sist lagstiftarens ansvar och därför bedriver föreningen opinionsbildning där den representerar civilsamhället.
- Vi reagerar och agerar på till exempel rivningar av kulturhistoriska byggnader, utförsäljningar av statliga egendomar med värde och på skydd av byggnadsminnen, säger han och konstaterar att det krävs en mental omställning, både för miljöns skull och för historiens.
- Även om vi är överens ideologiskt så är det många företag som lever på att det byggs nytt. Det är en tuff omställning att börja tänka på att ta hand om det man har levererat och att hitta en affär i att vårda – det är vår tids stora utmaning.
Text: Susanne Ringheim Kilje
Fakta
Svenska byggnadsvårdsföreningen arbetar för ökad medvetenhet om byggnadsvård och god byggnadskultur, samlar och sprider kunskap, slår vakt om hotade byggnader och anordnar aktiviteter. Har 6 000 medlemmar, främst privatpersoner men också arkitekter, byggnadsvårdare, bostadsrättsföreningar och företag.
Föreningen har en bevakningslista för hotade kulturhistoriska byggnader och miljöer – Gula listan. På Gula listan kan vem som helst kan lägga in byggnader som hen tycker ska vårdas eller skyddas.
Just nu arbetar Byggnadsvårdsföreningen med att arrangera 50-årsjubileet av Byggnadsvårdsåret. De blir aktiviteter och initiativ från museer, organisationer och föreningar, se webbsidan bva50.se!
