Fler än två underentreprenörsled på nära hälften av Sveriges byggarbetspla

Kim Söderström, Byggnads förbundsordförande. Foto: Terese Perman
Kim Söderström, Byggnads förbundsordförande. Foto: Terese Perman

Underentreprenörskedjorna på svenska byggarbetsplatser har blivit längre. En ny rapport från Byggnads och S&D kartlägger hur vanligt detta är och vilka konsekvenser det kan få om antalet led begränsas.

– Frågan om långa underentreprenörsled är en ödesfråga för byggbranschen. Om vi vill vända utvecklingen och minska arbetslivskriminaliteten i branschen så är en begränsning en helt nödvändig åtgärd, säger Kim Söderström, Byggnads förbundsordförande.

Långa underentreprenörsled har under senare år varit föremål för återkommande diskussioner inom byggsektorn. Den oberoende Byggmarknadskommissionen har tidigare pekat på långa underentreprenörskedjor som en bidragande faktor till arbetslivskriminalitet i branschen.

I takt med att konkurrensförhållandena förändrats har det också förts fram förslag om att införa liknande regler som i Norge, där det sedan 2017 som huvudregel endast är tillåtet med högst två led av underentreprenörer.

Ny rapport har granskat 100 byggprojekt

Byggnads och S&D har nu publicerat en rapport som omfattar en granskning av 100 byggprojekt runt om i Sverige. Rapporten ger en översikt av hur underentreprenörsled är organiserade på större byggarbetsplatser.

Rapporten visar att:

  • 1 procent av arbetsplatserna hade ett underentreprenörsled
  • 55 procent hade två underentreprenörsled
  • 44 procent hade tre led eller fler

Rapporten visar också att en begränsad andel av de verksamma på byggarbetsplatserna är anställda av huvudentreprenören. I genomsnitt rör det sig om cirka 10 procent. Vidare framgår att många företag i projekten har ett lågt antal anställda, ofta mellan två och fem personer.

Företag begränsar antalet led

Att en majoritet av arbetsplatserna har högst två underentreprenörsled kan delvis förklaras av att flera större byggföretag, däribland Veidekke och Peab, valt att själva införa sådana begränsningar. Enligt företagen gör längre kedjor det svårare att följa upp regelefterlevnad och ansvar hos underentreprenörer.

Begränsad koppling till specialisering

Ett argument som ibland förs fram till stöd för längre underentreprenörsled är att de ska gynna mindre, specialiserade företag. Rapportens slutsats är dock att dagens långa kedjor i många fall inte kan förklaras av behov av specialisering, utan snarare av att arbetsmoment delas upp i fler led än vad som motsvarar yrkeskompetensen på plats.

– Vi kan konstatera att en begränsning till max två led knappast skulle slå undan benen för svenska byggföretag. Många gör det redan idag av ren självbevarelsedrift. Det skulle däremot bidra till att få bort fusk, kriminalitet och osund konkurrens från branschen, något hela samhället skulle tjäna enormt mycket på, säger Kim Söderström, Byggnads förbundsordförande.