Samhällsplanering i Sverige utgår i stor utsträckning från nybyggnation. Inom ramen för projektet Kraftsamling för cirkulärt byggande har en vägledning tagits fram som belyser alternativa arbetssätt. Guiden innehåller exempel från svenska kommuner och beskriver hur en mer cirkulär samhällsplanering och byggnation kan tillämpas i praktiken.
– Det finns en efterfrågan på vägledning i allt från återbruk till cirkulär design för att få till en bättre samhällsplanering. Avsikten med guiden har varit att väva samman olika aktörers processer och uppmuntra till samarbete i ett tidigt skede, säger Thomas Stoll, expert i samhällsplanering på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Bygg- och fastighetssektorn står för en stor del av samhällets klimatpåverkan och resursanvändning. Under 2022 uppkom cirka 13,6 miljoner ton bygg- och rivningsavfall i Sverige, vilket motsvarade omkring 40 procent av den totala avfallsmängden.
– En övergång till cirkulär ekonomi inom samhällsplanering och byggsektorn skulle innebära att vi i första hand behöver minska onödig rivning av befintliga byggnader och i stället ta vara på det som redan är byggt. Förbättringspotentialen är stor om vi lyckas ändra sättet vi utvecklar, planerar och bygger, säger Johanna Andersson, projektledare på IVL.
Vägledningen omfattar hela värdekedjan, från översiktsplanering och gestaltning till rivning samt frågor om producentansvar för byggmaterial. Den innehåller både exempel från kommuner och mer övergripande resonemang om hur en cirkulär arbetsprocess kan integreras i samhällsplaneringen.
– De nio teserna är ett första steg i riktningen att få till det cirkulära perspektivet i samhällsplaneringen. Vägledningens bredd visar på komplexiteten i dagens stadsbyggnad. Vi får allt fler frågor om cirkulära åtgärder i detaljplaneringen och på så sätt är en vägledning efterfrågad, säger Jonathan Hummelman på Stockholms Stads Centrum för cirkularitet.
