Vid kajkanten intill Hisingsbron i Göteborg växer Kaj 16 fram. Tolv av de sexton våningarna byggs huvudsakligen i trä och nu har bygget nått ett nytt skede när träfasaden börjar bli synlig.
Byggstarten för Kaj 16 skedde 2023 och projektet har sedan dess vuxit fram som en central del i utvecklingen av Lilla Bommen och Centralenområdet. När träfasaden nu börjar synas går det för första gången att få en tydligare bild av hur kontorshuset kommer att ta plats i stadsbilden när det står klart 2027.
Med sina 16 våningar, 78 meters höjd och 26 terrasser blir Kaj 16 ett nytt landmärke vid älven. Tolv våningar byggs huvudsakligen i trä, vilket gör projektet till en av Vasakronans mest omfattande satsningar på storskaligt träbyggande hittills.
Nästa steg i Vasakronans träresa
Kaj 16 bygger vidare på erfarenheterna från Magasin X i Uppsala, som stod klart för inflytt 2022. Med Kaj 16 tas träbyggandet vidare in i en tät stadsmiljö, med större volymer och högre komplexitet.
– För varje nytt projekt vill vi höja ribban för vårt eget arbete. Nu tar vi träbyggandet till nästa nivå. Kaj 16 är ett projekt där vi även försöker att öka andelen återbrukat och återvunnet material, säger Anna Denell, hållbarhetschef på Vasakronan.
Rivningen av Kromet möjliggjorde ett cirkulärt projekt
Kaj 16 byggs på samma plats där kontorshuset Kromet tidigare stod. Byggnaden hade inte nått sin tekniska livslängd, men behövde rivas eftersom den låg för lågt i förhållande till älven. Det innebar risk för återkommande översvämningar och för att göra området säkert behövde gatunivån höjas.
– Vår ambition är alltid att i så stor utsträckning som möjligt nyttja vårt befintliga bestånd, renovera, modernisera och stöpa om till nya behov. Men den här gången var det helt enkelt inte möjligt, säger Anna Denell.
När det stod klart att Kromet måste rivas satte Vasakronan målet att 100 procent av materialet skulle återvinnas eller återbrukas. Utfallet landade på 94 procent. Bland annat togs cirka 10 000 ton betong tillvara, krossades, rensades från rivningsrester och användes i den nya betonggrunden för Kaj 16. Stora mängder material som glaspartier, dörrar, undertak och textilier återbrukades i andra fastigheter eller såldes till andra aktörer.
Klimattrappa och ökade krav på byggprojekten
Kaj 16 är ett exempel på hur Vasakronan arbetar för att nå målet om nettonollutsläpp i hela värdekedjan till 2030. Förutom återbruk och val av material med lägre klimatpåverkan, som trä och klimatförbättrad betong, handlar det om energieffektiva lösningar, solceller och smart logistik för att minska antalet transporter.
– För att adressera detta har vi tagit fram en ”klimattrappa” med skärpta krav för varje år fram till 2030. Trappan innebär att varje nytt byggprojekt får ett fast klimatmål uttryckt som kg koldioxidekvivalenter per producerad kvadratmeter och som blir en del av beslutsunderlaget för projektet, säger Anna Denell.
Hon ser också ett tydligt skifte i hyresgästernas efterfrågan.
– Vi får påfallande många detaljerade frågelistor. Om det tidigare mest handlade om energiprestanda och miljöcertifiering, så är man nu även intresserade av embodied carbon – inbyggd klimatpåverkan. Det vill säga vilka växthusgasutsläpp som uppstår som en konsekvens av att huset byggs. Det kan till exempel vara utsläpp från produktionen av byggmaterialet.
Träfasaden ger huset ett levande uttryck
I det senaste skedet av bygget börjar nu träfasaden bli synlig. Fasaden utformas med diagonala linjer, varierande höjder, terrasser och ett mer lekfullt uttryck som ska bidra till ett attraktivt och levande Lilla Bommen.
– Vi har tagit fasta på Arkitekten Dorte Mandrups vision om att skapa en lysande och levande destination på kajen. Därför har fönstren ett indrag och trämodulerna sitter längre ut. Det blir ett fint komplement till grannfastigheten Platinan, en fastighet med stora glaspartier och slät fasad, säger Stefan Eriksson, projektchef på Vasakronan.
Den ursprungliga idén var en glasfasad med träskivor bakom, men lösningen ändrades efter att risker för smuts och fukt identifierats.
– Vi fick tänka om och är nu väldigt nöjda med lösningen. Det känns otroligt kul att vi nu kommit så här långt. Vi hoppas att byggnaden ska ge en wow-känsla och bli ett nytt landmärke i Göteborg, säger Stefan Eriksson.
Kaj 16 knyter samman staden med älven
Kaj 16 är en viktig pusselbit i utvecklingen av Lilla Bommen och Centralenområdet, ett av Göteborgs största utvecklingsområden. Visionen är att stadens centrala delar och stadslivet ska växa fram vid älven, med en blandning av kontor, bostäder, kultur och rekreation.
Byggnaden omfattar cirka 30 000 kvadratmeter uthyrningsbar yta och kommer att rymma kontor, restauranger, caféer och service. Den största hyresgästen blir SEB.
– Den största hyresgästen blir SEB som tillsammans med andra hyresgäster kommer bidra till aktiviteter i och omkring huset dygnet runt. Det betyder mycket för att området ska kännas tillgängligt och tryggt, säger Stefan Eriksson.
Flera entréer planeras i markplan, både från Hisingsbron och från kajen, för att skapa goda flöden i området och förlänga stråket ner mot vattnet.
– Att det finns många olika funktioner och kvaliteter bidrar till att skapa liv och rörelse, även efter klockan 17. Det kommer göra att människor vill vara här. I utvecklingen av Lilla Bommen har vi självklart fokus på miljömässig hållbarhet, men även den sociala är oerhört viktig, säger Karin Robertsson, chef för områdesutveckling av Lilla Bommen på Vasakronan.
När Kaj 16 står klart 2027 är ambitionen att byggnaden, med sin tydliga träprofil, konstnärliga gestaltning och centrala placering vid älven, ska bli ett uppskattat inslag i Göteborgs stadsbild och ett exempel på hur träbyggande kan användas i stora och komplexa stadsprojekt.
