Otydlig ansvarsfördelning, språkbarriärer, prispress och tidspress kan försvåra arbetet med en hållbar säkerhetskultur i byggbranschen. Det framgår av en ny rapport från Arbetsmiljöverket. Rapporten identifierar även faktorer som kan stärka säkerhetskulturen, såsom engagerat ledarskap, gemensamma rutiner, relevant utbildning och tydlig lagstiftning.
Byggbranschen är en av de sektorer som är hårdast drabbad av arbetsplatsolyckor med dödlig utgång. Rapporten bygger på intervjuer och en enkätundersökning med yrkesverksamma i branschen och analyserar vad som påverkar säkerhetsklimat och säkerhetsbeteenden.
Faktorer på flera nivåer
Resultaten visar att säkerhetskulturen påverkas av faktorer på tre nivåer:
- Samhällsnivå: lagstiftning, upphandlingsvillkor och arbetsmarknadsstruktur.
- Organisationsnivå: ledarskap, kommunikation och tydliga rutiner.
- Individnivå: kunskap, attityder, språkförståelse och kommunikation.
– Rapporten är ett viktigt bidrag till byggbranschens arbetsmiljöarbete. Vi hoppas att den kan användas för att stärka säkerheten på arbetsplatserna, säger Monica Kaltenbrunner, processledande analytiker vid Arbetsmiljöverket.
Främjande och hindrande faktorer
En hållbar säkerhetskultur kan stärkas genom:
- engagerad och stöttande ledning
- återkommande samtal om säkerhet
- dagliga möten och gemensamma rutiner
- praktiskt relevant utbildning
- en öppen och lärande kultur
Hindrande faktorer är bland annat tidspress, prispress, språkbarriärer, tystnadskultur samt otydlighet kring roller, mandat och ansvar.
Säkerhetsansvar i komplexa projekt
I projekt med många aktörer kan säkerhetsarbetet försvåras när ansvar läggs på personer som saknar tillräcklig tid, resurser eller befogenheter. Säkerheten bedöms kunna stärkas när roller, mandat och förväntningar är tydliga och när ledningen är närvarande och engagerad.
Rapporten pekar också på vikten av att byggherren är aktiv och säkerställer att det finns resurser för ett systematiskt arbetsmiljöarbete.
Så kan det förebyggande arbetet stärkas
Enligt rapporten blir säkerhetsarbetet mer effektivt när:
- planering och riskbedömningar görs tillsammans med dem som utför arbetet
- arbetsmiljöarbetet integreras i dagliga rutiner, som morgonmöten och arbetsplanering
- ledare är närvarande, konsekventa och öppna
- projektorganisationer arbetar med kontinuitet, tydliga kommunikationsvägar och gemensamma rutiner
- byggherren tar ansvar för att arbetsmiljöarbetet bedrivs systematiskt
God praxis
God praxis kännetecknas av ett systematiskt arbetsmiljöarbete med kontinuerlig uppföljning. Tydlig kommunikation inom arbetsgruppen och mellan olika nivåer, kontinuerlig utbildning, rättvisa arbetsvillkor samt möjlighet att rapportera risker utan rädsla är centrala delar.
Att medarbetare kan rapportera risker och bidra till lärande i organisationen är en viktig förutsättning för att stärka säkerheten i byggbranschen.
