Text: Simon Matthis
Det blir allt vanligare med riktigt höga hus av konstruktionsträ, men tekniken är relativt ny och av naturliga skäl saknas därför erfarenhet om den, till exempel om hur bränder sprider sig i sådana byggnader. Vilket brandskydd passar bäst i trähus? Temat har blivit brännande aktuellt, om uttrycket tillåts, i och med bygget av det som ska bli världens högsta byggnad av trä, Skellefteås nya kulturhus, som just sparkat igång. Projektet var ett av många som togs upp på konferensen Brandskydd 2019.
Att det blivit så populärt med konstruktionsträ beror på flera faktorer, bland annat att det är ett mer hållbart material, men också på att det ger möjligheten att hålla en tajt tidplan:
– Vad jag har hört från byggare är att man kan hålla en tajtare tidplan eftersom man slipper torktider. Men det kräver att man är skicklig så att inte tidplanen äts upp av andra saker, sade Mattias Delin, forskningsdirektör på Brandforsk och en av talarna på Brandskydd 2019.
Enligt honom är konstruktionsträ sårbart för brand och ett sätt att minska brandrisken är att beklä träväggarna med gips.
– Även om det till en början finns ett visst motstånd mot det brukar det sluta med det, framhöll Delin.
Men då syns ju inte träet?
– Nej, men varför vill man bygga med trä? Om det är för att minska klimatpåverkan jämfört med att bygga med betong borde det inte spela någon roll om träet syns eller inte.
Ambitiösa mål
För Skellefteås nya kulturhus, som ritats av White Arkitekter, kommer det dock inte på tal att klä in träet i något annat material.
– ”Allt trä måste synas”, sade politikerna. ”Vi kör på det, men ni måste också sänka era kalkyler” sade de, berättade Magnus Nordberg, brandingenjör på Brandkonsulten Kjell Fallqvist.
Under rubriken ”Praktiska utmaningar att bygga högst i trä” berättade Magnus Nordberg kåseriskt om de många turerna kring det högprofilerade projektet och de inbyggda motsättningarna mellan inköpsavdelningen, som bara letar efter lägsta pris, och andra delar av projektorganisationen.
Beställaren Skellefteå kommun, tillika den framtida hyresgästen, verkar varken vilja tumma på sina ambitiösa mål eller kraven på att hålla nere kostnaderna och tidplanen till ett minimum, bland annat genom att modulbygga stora delar av byggnaden på fabrik.
Solceller överallt
Nya krav har dessutom tillkommit under resans gång.
– Vi ska ha solceller överallt och det största batteriet för mellanlagring som finns i Sverige, kom de på. Nya saker som adderas till projektet blir utmaningar för oss, suckade Magnus Nordberg.
Magnus har också påtalat brandriskerna med ett så kraftfullt batteri, med samma kapacitet som 10 bilbatterier, för lagring av solenergi.
– Det kan bli väldigt varmt och vi tittar på lösningar och är inte i mål än, sade han.
För att minimera skadorna vid en eventuell brand är dock hela huset totalsprinklat.
Spridning via hålrum
Magnus har också pekat på de särskilda brandriskerna med att bygga med moduler.
– Det finns en risk att brand uppstår mellan modulerna, har jag sagt.
I en nyutkommen rapport betonas just detta som en särskilt stor brandrisk i trähus: ”Speciellt för trähusen är dock spridning via hålrum i konstruktionen, exempelvis via mellanrummen mellan moduler”, skriver Mattias Delin i en sammanfattning av rapporten ”Mitigation of fire damages in multi-storey timber buildings”.
Stenull
Olika brandtätningslösningar har föreslagits, till exempel stenull mellan modulerna, även i höjdled. Situationen kompliceras här av de stora temperaturskillnaderna i Skellefteå mellan sommar och vinter, vilket leder till att byggnaden rör sig med så mycket 24 centimeter.
– Vad ska man då brandtäta med? Om huset rör sig för mycket kan materialet lossna. Diskussioner pågår nu hur vi ska klara det, sade Magnus.
Många åsikter om projektet
Många konsulter, som har åsikter om projektet, har vänt sig till Räddningstjänsten (!) för att tala om allt de tycker är fel med det, berättade Magnus förargat. Han manade dem – och en och annan i publiken kände sig nog träffad – att ta kontakt med beställaren i stället.
När Skellefteå kulturhus står klart kommer det rymma Västerbottensteatern, Skellefteå konsthall, Stadsbiblioteket och Museum Anna Nordlander. Plus ett 20 våningar högt hotell med konferens och eventverksamhet.
Round Robinstudier
Brandskydd 2019, som är en årlig konferens för förebyggande och byggnadstekniskt brandskydd, avhandlade också många andra ämnen. Till exempel Round Robinstudier som visat på stora variationer i de brandtekniska modellerna. Nya byggregler och hur de ökade hållbarhetskraven påverkar projektering och byggande togs också upp. Samt inte minst bränder i kulturbyggnader. Branden i katedralen Notre Dame i Paris den 15 april i år blev för många en ögonöppnare för hur viktigt det är med ett fungerande brandskydd.
Branden i Notre Dame
Från Frankrike hade Armelle Muller, CNPP, inbjudits för att berätta om kyrkobranden, dess troliga orsaker och släckningsarbetet. Många ”galna” konspirationsteorier är i omlopp kring brandorsaken, framhöll hon.
– Vissa vittnen säger sig ha sett Gula västar i närheten och andra säger att det var en pyroman, men den officiella versionen är att det var en olyckshändelse och den troliga orsaken är elektricitet, sade Armelle Muller, men tillade att polisutredningen ännu inte är avslutad.
Den tändande gnistan uppstod troligen på vinden till Notre Dame, som inte var sprinklerskyddad. Där pågick renoveringsarbeten vid olyckstillfället. Något som starkt bidrog till branden blev så omfattande är att Notre Dames brandlarm inte gick direkt till räddningstjänsten utan till en vaktcentral, vilket försenade släckningsarbetet.
En designtävling för återuppbyggnaden av Notre Dame har utlysts och Armelle Muller visade några av de spektakulärt otidsenliga förslag som redan presenterats. Hon tror dock att katedralen kommer att restaureras i sin ursprungliga utförande.
Norska stavkyrkor
Liknande om än småskaligare bränder har härjat många svenska domkyrkor. På temat ”Brandskydd i kulturbyggnader” berättade Erika Hedhammar från Riksantikvarieämbetet om hur de arbetar med att minimera skadorna i händelse av brand genom riskanalyser.
2017 trädde en ny museilag i kraft. Den säger visserligen inget om brandskydd, men en del om hur brandvarnare och skyltar i kulturbyggnader bör vara utformade för att inte bryta av för mycket mot den historiska inredningen, berättade Erika som gjort studiebesök i Norge där man satsat mycket på brandskydd i kyrkobyggnader.
– I Norge där man har många stavkyrkor från 1300-talet har man jobbat mycket med brandskydd. Deras ambition är att inga kyrkobyggnader ska förstöras genom brand. Vi har inte lika mycket pengar, beklagade sig Erika Hedhammar och visade också exempel på hur man i Norge pietetsfullt målat in brandvarnare i väggen och installerat utvändiga sprinklersystem.
Restvärdeplaner
I museibyggnader förvaras många värdefulla föremål och vid en brand gäller det att kunna prioritera vilka föremål som ska räddas. Muséerna har därför av Riksantikvarieämbetet fått i uppdrag att ta fram en restvärdeplan. Riksantikvarieämbetet svarar för utbildning av hur sådana planer kan se ut. Men tittar då på vad som är realistiskt att rädda.
– Är det till exempel realistiskt att bära ut en två ton tung dopfunt? frågade sig Erika Hedhammar retoriskt.