Att 40 procent av EU’s totala energikonsumtion och 36 procent av EU’s koldioxidutsläpp kommer från byggnader, vet vi nu sedan länge. Och vi vet också att ungefär 65 procent av dessa byggnaders energianvändning härrör från uppvärmning och nedkylning. Och just kylan har seglat upp som ett framtida problem.
135 miljoner luftkonditioneringsenheter säljs i världen varje år och koldioxidutsläppen från luftkonditionering är redan höga (just nu i nivå med koldioxidutsläppen från hela Japan). Enligt International Energy Agency (IEA) kommer energin som används för AC mer än tredubblas och luftkonditioneringsanläggningar kommer att förbruka lika mycket energi som hela Kina gör idag, om vi inte stoppar utvecklingen.
Även i Sverige ökar användningen av luftkonditionering,och i dag är det en naturlig del av vår inomhusmiljö. Och missförstå mig nu inte, jag menar inte att detta är dåligt. Luftkonditioneringsanläggningar bidrar till människors välbefinnande, hälsa och produktivitet. Däremot installeras idag luftkonditionering i byggnader runt om i landet, innan man optimerat solinstrålningen med bra solskyddsanläggningar. Detta innebär inte bara slöseri med energi, utan också att kylanläggningarna många gånger överdimensioneras.
Potentialen till besparing är alltså stor om man gör rätt, och börjar med de passiva åtgärderna. Och solskyddsbranschen hade kunnat vara med och bidra mycket mer! Men i solskyddsbranschen är vi fortfarande ganska dåliga på att slå oss på bröstet för hur våra produkter faktiskt bidrar till Sveriges energi- och klimatmål. Det är lite synd, för att som fastighetsägare investera i en solskyddsanläggning, är i sig en hållbar och klimatsmart handling, eftersom man därmed bidrar positivt till en byggnads energihushållning, och till brukarnas hälsa och välmående.
Även på vintern bidrar en dynamisk solavskärmning till energihushållningen. Det handlar om att nyttja den värme som skapas av solen, så mycket det går och bara skärma av när det verkligen behövs. Ett invändigt solskydd som dras ner på natten eller då lokalen är tom, hindrar dessutom en betydande del av värmen att försvinna ut genomfönstren.
Tänker man dessutom kvalitet och underhåll när man handlar upp solskydd, har man en riktigt bra hållbarhetsprofil på sin investering. Detta är inte minst viktigt när det kommer till de befintligabyggnaderna i våra städer,somhar ett antal år på nacken,och ska renoveras. Att effektivisera dessa byggnaders klimatskal, för att ptimera energiprestandan kommer att bli centralt. Och om solavskärmningen betraktas som en del av klimatskalet, kommer man att lyckas bättre. Dynamiska solskydd–både invändiga och utvändiga– bidrar positivt till en byggnadsenergibalans, genom att minska såväl värmeförluster som kylbehov, och dessutom tillåta värmetillskott, vilket ger mindre energikonsumtionen under hela året. Produkter med hållbarhet i sin kärna, alltså.