Text: Annika Wihlborg
Walter Unterrainer, vars professur vid Chalmers är sponsrad av Maria och Magnus Månssons stiftelse, hoppas att arkitektkåren i grunden kan förändras.
Semrén & Månsson delar samma förhoppning och arbetar aktivt för att utveckla och utmana arkitektrollen. När bygg och fastighetsindustrin står inför fler utmaningar än någonsin är de fast övertygade om att arbetssätten måste förändras.
Tycker du att arkitekter generellt sett förstår hur de med hjälp av arkitektur kan hjälpa sina kunder att göra en bättre affär? Många arkitekter är rent av naiva vad gäller affärsförståelse när det kommer till den egna affären. De accepterar omständigheter som ingen annan yrkesgrupp skulle göra.Där utöver,så ser inte heller arkitekter affärsmöjligheter som ligger och väntar på dem. Att lära sig att upptäcka dessa möjligheter är sällan endel av utbildningen. Ser man till förhållandet till beställarna, så tycker jag att de flesta arkitekter hjälper dem att nå sina mål. Där ingår även en bättre affär.
Skillnaden i hur mycket byggindustrin och arkitekterna kan ta betalt bara växer. Hur kan klyftan överbryggas? Det finns fler än ett sätt, på olika nivåer och aktivitetsskalor som man kan göra detta på. Det börjar med arkitekturpolitik på stads-, nations- och europeisknivå. Men mer relevant, är att arkitekter måste ta itu med utmaningar, som samhälleliga, miljömässiga eller båda, som inte har en specifik kund. Arkitekter är tränade till att foga samman saker som från början är separerade. Detta inkluderar utmaningarna med pengarna.Arkitekterna kan inte bara följa en lagd budget. De behöver, mer än ofta, ”designa” en budget - som blir en del av totaldesignen. Det kan också handla om att hjälpa till att skapa användargrupper - olika representanter av resurser och kapital för att angripa spatiala problem, hjälpa till att överkomma affärsmässiga och byråkratiska hinder, och många fler saker.
Vilka är arkitektens verktyg för att få kunder att investera i högre arkitektonisk kvalitet? En nyckel till framgång är att demonstrera och illustrera (och inte bara prata om) livscykelkostnaderna. På så sätt förstår kunder att en lite större investering från start kommer att betalas tillbaka över tid, ibland till och med på kort sikt. Därutöver, demonstrera hur kvalitetsbyggnader ger många fler kvaliteter så som komfort, hälsosamt inomhusklimat, gott rykte och så vidare. Detta är kvalitéer som man också tjänar pengar på, framför allt om man ser till kommersiella och publika byggnader. Genom att ha bättre arbetsklimat genererar man högre arbetsglädje, mindre sjukdagar och så vidare. Allt detta är mätbart. Vilka är de största utmaningarna som arkitekter kommer att ha under 20-talet? Jag tror att de största utmaningarna i ett land som Sverige är att den globala miljökrisen i kombination med en allt mer växande bostadskris (ekonomiskt överkomliga bostäder). Jag tror inte att dagens arkitekter är redo att ta sig ann utmaningarna, de är allt för beroende av ”pengarna på bordet”,säkra investeringar och de vill undvika politiska aktiviteter. Deras metoder är för långsamma för vad som behövs.
Utrustar universiteten dagens studenter med de rätta verktygen och utbildningen för att bli framgångsrika arkitekter i en föränderlig värld? Dagens studenter får många verktyg om VAD som bör, kan och behöver göras, men väldigt lite om HUR det kan göras i verkligheten, detta resulterar i frustration över ouppfyllda löften. Såväl ekologisk som social hållbarhet har blivit allt viktigare för branschen. Hur skulle du säga att arkitekters möjligheter ser ut när det kommer till att förändra byggnadsindustrin? Tar arkitekterna chansen att göra skillnad? Vilka är nycklarna till en I nuläget är arkitekter bara spelpjäser och blir mer och mer maktlösa då ingenjörer i större utsträckning tar över områden som tidigare var arkitekters expertområden. Arkitekter kan inte vinna bara genom att streta emotsåmycketstarkare företagochintuitioner. Debehöveromdefiniera sitt yrkesområde och det kan göras på flera olika sätt. Exempelvis: trots att vi har tillgång till relevant teknologi så ökar fortfarande byggnaders energikonsumtion. Detta handlar om storlek, utrymme, konsumentbeteende och så vidare. Ett mål, för arkitekter, borde bland annat vara att designa utrymmen som gör människor lyckligare på grund av höga kvaliteter som komfort, funktionalitet, estetik, delade utrymmen och så vidare. Det är både kostnadseffektivt och genererar hög användarnöjdhet. Det kan ingen annan profession göra.
Maria Persson, utvecklingschef på Semrén & Månsson, ger sin kommentar till Walter Unterrainers tankar. Har Walter Unterrainer rätt? Vi på Semrén & Månsson Arkitekter har redan gjort den här analysen och det är grunden till att vi valt att implementera och utveckla olika verktyg. Walter Unterrainers professur,som är initierad av Maria & Magnus Månssons stiftelse, är ett av dessa verktyg, bygga i egen regi ett annat, digitalisering av byggprocessen är en tredje. Unterrainer har helt rätt i att arkitekters yrkesroll är annorlunda idag, jämfört med förr. Hur arkitekter arbetade förr och nu skiljs mycket mer åt. Specialiseringen i projekten är högre– arkitekten överblickar och måste ta in allt fler delar, väva samman och förstå konsekvenser. Men det är intressant, för oss arkitekter, att Walter säger vi bör ta mer plats.Vi på Semrén & Månsson tror verkligen på vikten av förståelse för det bakomliggande i kundens affär. Hur projektets hela ekonomi hänger ihop och inte minst, förståelsen för vad vår roll kan vara och vad vi kan bidra med, säger Maria Persson,utvecklingschef på Semrén & Månsson Arkitekter