Byggbranschen står idag för stor del av Sveriges totala utsläpp och fokus ligger nu på att hitta rätt i det cirkulära byggandet. Det finns idag endast ett fåtal aktörer som erbjuder cirkulära byggmaterial med praktisk möjlighet till cirkulära materialflöden. Vi står inför en omdaning i hur material produceras och där resursutvinningen hamnar i fokus.
Vårt samhälle idag har tappat kontakten till varifrån saker och ting uppstår och hur de blir till produkter och varor vi använder i vardagen. Vi letar febrilt efter cirkulära produkter som kan ersätta de linjära produkterna som tas från jungfruliga råmaterial. Här i ligger en del av problemet. En cirkulär ekonomi ligger på ett högre plan och kräver ett större ansvarstagande kring att vi skapar flöden och miljöer där hela produktionsfasen ses över.
Vi har under lång tid arbetat helt traditionellt i en linjär affärsmodell kring ett uppskattat byggmaterial, fasadtegel. Med rätt kunskap om sina produkter och hur de används på marknaden kan detta översättas så att materialet kan ses cirkulärt. Bara för att en tegelsten eller ett klädesplagg kan vara cirkulärt betyder det inte att vi skapat något cirkulärt. Produkterna eller varorna vi idag använder är inte dess slutstation utan bara på genomresa. Det är således resan som är målet.
För att förflytta en produkt eller vara från en linjär modell till en cirkulär behöver hela fasen från tillverkning, projektering/planering, användande, underhåll och återinsamling ses över. En part kan inte ansvara för hela kedjan, men vi som är tidigt ute hamnar ofta i just detta. Lyckas en cirkulär modell på riktigt så kommer produktionen av jungfruligt material att minska. Istället kommer vi se ökad aktivitet kring underhåll och återinsamling och förberedande inför återanvändning öka i samma utsträckning. Det finns goda exempel på hur linjär industri ställer om och lägger fokus på dessa senare skeden i kedjan, men större delen ligger kvar i att effektivisera sin produktion genom att minska energianvändande eller andelen jungfruliga material. Detta är bra, men det möjliggör inte att vi skapar cirkulära ekonomier.
För att skapa en miljö där cirkulära flöden uppstår och affärsmodeller kan växa behöver vi omvärdera varifrån källan till våra produkter och varor kommer ifrån. I byggvärlden är denna källa rivningsbyggnader. Detta måste framöver vara en betydande källa till varifrån våra byggprodukter kommer ifrån innan de når marknaden igen. Avståndet mellan de aktörer som arbetar inom rivningen till de aktörer som arbetar inom nyproduktion idag är för långt och våra beslut, ofta ekonomiska, tas utifrån en linjär modell. Vi jämför kostnaden att skicka saker till avfall eller återvinning jämfört med kostnaden för att möjliggöra ett cirkulärt flöde. I vårt fall handlar det om vad det kostar att skicka en tegelsten till deponi jämfört med att skicka till återbruksproduktion. Det är inte rättvist att detta beslut bara skall hamna på de aktörer som står inför rivning. Det omvända uppstår såklart hos aktörerna som arbetar inom nyproduktion. En linjär produkt från ett linjärt flöde jämförs i rena kostnader mot en cirkulärt framtagen produkt. Inte heller här bör detta ansvar ligga på en enskild part som står inför beslutet att bygga något nytt och långsiktigt hållbart.
Från vårt perspektiv som arbetar i fasadteglets alla viktiga moment för att möjliggöra ett cirkulärt flöde ser vi två viktiga saker som parallellt behöver ändras:
Avfallslagstiftningen som skärptes i år måste snabbt ställa högre krav på att de material som går att återbruka/återanvända inte får falla ned i avfallstrappan. I vårt fall skall det inte utan tydlig dokumentation kunna skickas tegel på deponi när det kan återbrukas. Idag pekas det ut att byggbranschen bör följa avfallstrappan men tvingar inte fram att agera rätt.
Kostnaderna som de linjära produktflödena skapar måste tas om hand fullt ut och täckas så att jämförelserna mellan ett cirkulärt flöde kan jämföras med ett linjärt. Beskattning och kostnader knutna till koldioxidutsläpp och livscykelkostnader måste hamna i de linjära flödena. Därtill måste kraven på att de produkter och varor vi sätter på marknaden har ett cirkulärt mål efter de tekniker som idag finns på marknaden. Finns det ingen lösning på hur en produkt blir cirkulär måste detta uppfyllas för att produkten eller varan inte skall få en högre kostnad och nedvärdering.
I byggbranschen ser vi att den viktigaste aktören som kan göra skillnad här och nu är de fastighetsägare och beställare som vill och orkar gå före innan dessa två punkter ovan är uppfyllda. Ställ om er syn på varifrån produkter och varor kommer ifrån, och se era rivningar som möjliga cirkulära fabriker istället för slutstationen. Innan vi fått ordning på regelverken samt nationella och internationella kravställningar som kommer styra marknaden är era upphandlingar den viktigaste förändringsfaktorn. De aktörer som ställer om och lyckas skapa möjligheter för cirkulära flöden från sina rivningar kommer i framtiden både kunna skapa intäkter på sina tillgångar och positionera sig för morgondagens krav från kund. De material som är cirkulära och som med minsta möjliga energitillförsel för att lyckas hålla cirkeln igång kommer värderas högst.
Källa: Brukspecialisten