Kanozi använder nytt klimatberäkningssystem

Skissbild: Kanozi Arkitekter

Som en av 145 svenska aktörer, ska Kanozi Arkitekter aktivt bidra till att sänka koldioxidutsläppen inom byggbranschen. Branschinitiativet LFM30 (Lokal färdplan Malmö 2030) har tagit fram ett nytt klimatberäkningssystem som nu implementeras i Kanozis hållbarhetsstrategi. Med en tydlig metodik och definierade gränsvärden, är det nya beräkningssystemet betydligt tuffare än föreslagen lagstiftning.

– Vi delar samma uppfattning som LFM30-gruppen. Vi behöver förhålla oss till striktare klimatmål eftersom byggbranschen står för 40% alla koldioxidutsläpp globalt. Det borde vara skäl nog för att förstå hur viktigt det här är, säger Love Berger-Vieweg, simuleringsingenjör på Kanozi Arkitekter.

LFM30 är ett lokalt klimatinitiativ i Malmö med ambitionen att ha en klimatpositiv bygg- och anläggningssektor i staden till 2035, tio år innan Sveriges nationella mål om klimatneutralitet 2045. De 145 anslutna aktörerna, varav Kanozi Arkitekter är en, förbinder sig att vidta konkreta åtgärder för kraftigt minskande utsläpp av växthusgaser på såväl företags- som projektnivå, samt redovisa resultaten.

– Ambitionen är att beräkningssystemet ska integreras i vårt designarbete. Det är nästa stora del i utvecklingen av vårt hållbarhetsarbete, säger Lea-Vanessa Lohr, hållbarhetsansvarig på Kanozi Arkitekter.

LFM30s initiativ går längre än andra miljöcertifieringssystem av byggnader, till exempel är LFM30 de enda som har ett beräkningssystem med definierade målgränsvärden.
– Dessutom är vi restriktiva när det gäller återbetalning, vi tillåter exempelvis inte att man köper sig fri genom handel med utsläppsrätter utan fokuserar på riktig kolinlagring, säger Martin Erlandsson, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet, som utvecklat LFM30s klimatberäkningsmetod tillsammans med Andreas Holmgren, hållbarhetschef på Byggnadsfirman Otto Magnusson.

Som ett pedagogiskt verktyg i klimatberäkningen, har LFM30 tagit fram en så kallad klimattrappa. Steg 1 är att göra en klimatberäkning för bygg- och användningsskedet. Därefter upprättas en handlingsplan med klimatförbättrande åtgärder (steg 2) som krävs för att uppnå fastställda målgränsvärden (max utsläpp av växthusgaser – steg 3). Först när målgränsvärdet är uppnått kan man gå över till steg 4 som består av återbetalning genom negativa utsläpp. Under byggnadens hela livslängd görs löpande kontroller för att balansera och redovisa förändringar (steg 5).

– Vi tittar nu på hur vi kan anpassa LFM30s ramverk till att hjälpa oss bedöma koldioxidutsläpp från våra projekt i ett tidigt skede. Så att vi kan föra en tydlig dialog med kund från start, säger Love Berger-Vieweg.