Sara Tyberg hjälper oss att förstå skillnaderna mellan Bas-P och Bas-U

Sara Tyberg. Foto: BFAB

Alla har rätt till att komma hem oskadda från jobbet. Bas-P och Bas-U är viktiga roller i arbetsmiljöarbetet. Men det är lång ifrån alla som vet skillnaderna, innebörden och ansvaret. Sara Tyberg hjälper oss att förstå och reda ut begreppen.

Allt fler förstår vikten av arbetsmiljölagen

Arbetsmiljölagen är en mycket viktig lag som är till för att skydda alla arbetstagare. När Sara Tyberg ser tillbaka på sina snart 25 år i byggbranschen konstaterar hon att både arbetsgivare och arbetstagare har börjat förstå vikten av att prata om och vidareutveckla arbetsmiljöarbetet.

Saras egna första fyra yrkesverksamma år inom byggbranschen tillbringade hon som fastighetsingenjör och beställare på ett kommunalt fastighetsbolag. Därefter har hon bl.a. arbetat som byggprojektledare, för att nu landat som konsult och vd på konsultföretaget CondoConsult. Saras senaste uppdrag är som projektchef hos Akademiska Hus.

Projektchefen vurmar arbetsmiljösäkerheten

Som certifierad Bas-P och en person som vurmar arbetsmiljösäkerhetsfrågor är Sara även en uppskattad föreläsare inom ämnesfrågorna.

– Det glädjer mig att allt fler arbetsgivare, men även arbetstagare, pratar arbetsmiljö på ett helt annat sätt idag jämfört med för några årtionden sedan. Även media uppmärksammar arbetsmiljöfrågan mer än tidigare. Det är verkligen viktiga steg i rätt riktning. Sedan kan vi alltid göra ännu mer för att stärka arbetsmiljön ytterligare, säger Sara.

Bas-P och Bas-U olika roller som samverkar

Vi ber Sara att reda ut skillnaderna mellan de olika rollerna.

– Bas-P betyder byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering, med andra ord i de tidiga skeden i byggprocessen samordnas arbetsmiljö inför utförande och brukande. Bas-U betyder byggarbetsmiljösamordnare för utförande, d.v.s. under produktionsskedet. Bas-P och Bas-U kan vara både en juridisk person (t.ex. aktiebolag) och en fysisk person. Vanligt är att beställaren har ett avtal med ett specifikt företag som i sin tur utser en fysisk kontaktperson som utför arbetsuppgifterna, förklarar Sara. Byggherren har även rätt att utse sig själv och sina egna medarbetare till Bas-P och Bas-U.

Bas-P upprättar arbetsmiljöplanen

Det ska endast vara en Bas-P och en Bas-U åt gången i ett byggprojekt. Målet för både Bas-P och Bas-U är att undvika risker för olycksfall eller ohälsa under pågående arbete eller när byggnaden eller anläggningen tas i bruk.

Det är Bas-P som upprättar arbetsmiljöplanen för att sedan överlämna den till Bas-U, som i sin tur uppdaterar den utifrån rådande praktiska förutsättningar. Arbetsmiljöplanen måste absolut senast vara färdigställd innan byggnads- eller anläggningsarbetet startat, men kan med fördel göras långt innan så.

Bas-U samordnar de praktiska arbetsmomenten

Uppgiften för Bas-U är att samordna entreprenörernas arbeten och organisera skyddsarbetet för att undvika att de olika entreprenörerna skapar onödiga risker för varandra.

Idag är det inte ovanligt, framför allt vid större projekt, att projektörer, projektledare och entreprenörer arbetar parallellt med ett pågående projekt.

– Detta gör samordningen i vissa lägen komplex. I dessa lägen kan med fördel Bas-P och Bas-U samverka i sina roller, det vill säga det finns två personer med arbetsmiljön i fokus, berättar Sara.

Många ansvariga för att skapa en säker arbetsplats

Arbetsgivaren har huvudansvaret vad gäller planeringen för en säker arbetsmiljö. Men utöver arbetsgivaren har även beställaren/byggherren, projektören och Bas-P och Bas-U arbetsmiljöansvar att skapa en säker byggarbetsplats.

Beställaren (oftast byggherren) ansvarar för att arbetsmiljöuppgifterna efterföljs av berörda parter. Därmed är det beställaren som utser Bas-P och Bas-U. Dessa personer behöver ha utbildning, erfarenhet och kompetens av att vara byggarbetsmiljösamordnare. Det är byggherrens ansvar att säkerställa att de som får rollen som Bas-P och Bas-u uppfyller kvalifikationerna.

Bas-P och Bas-U behövs även vid kortare byggarbeten

En fråga som Sara ofta får är om det behövs en Bas-P och/eller en Bas-U även vid kortare byggnads- och anläggningsarbeten. Det korta svaret på den frågan är ja. Ett mer detaljerat svar är att utse Bas-P och Bas-U görs oberoende av projektets längd. Definitionen av vilka typer av projekt som räknas som ett byggnads- och anläggningsarbete kan man läsa sig till i föreskriften Bygg- och anläggningsarbete (1 §).

Byggbranschen har tagit fram eget certifieringsinitiativ

På många byggarbetsplatser arbetar flera företag bredvid varandra. Därmed är det av yttersta vikt att de som samordnar arbetsmomenten för att undvika olycksrisker har tillräcklig kompetens:

– Fördelarna med att ha certifierade medarbetare att man som företag kan visa att medarbetarna har den kunskap som krävs för uppdraget, samt är godkända via en oberoende tredje part. Detta är en trygghet för beställaren, som annars själv behöver bedöma om de som blir utsedda till Bas-P och Bas-U har rätt kvalifikationer och kunskaper, menar Sara.

Vad en certifiering innebär kan man läsa om hos certifieringsorganen.

– I stora drag handlar det om att man ska ha utbildning, arbetslivserfarenhet, vara lämplig och ha klarat de två kunskapsproven som utförs i samband med certifieringen. Man kan certifieras Normal eller Kvalificerad nivå.

Uppdaterat regelverk kommer skapa nya förutsättningar

För de som är Bas-P och Bas-U är det viktigt att hålla kunskaperna uppdaterade. Regelverkets struktur och dess föreskrifter är just nu på remiss hos Arbetsmiljöverket. Det betyder att regeländringar kan komma i närtid, möjligen 2023.

Vad Sara vet vid intervjutillfället är att föreskriften Arbetsplatsens utformning 2020:1 har uppdaterats och gäller sedan 1 januari 2021, med mer detaljerade krav på Bas-P. Hon berättar också att föreskriften Byggnads- och anläggningsarbete är på remiss. Båda föreskrifterna berör bland annat Byggherre och Bas-P. Byggnads- och anläggningsarbete berör bland annat byggherre, Bas-P och Bas-U och utförare.

Det går alltid att göra mer – men vi är en bra bit på vägen!

En kärnfråga är hur relevant det är med ett kontinuerligt uppföljningsarbete vad gäller arbetsmiljöarbetet i samtliga skeden i byggprocessen. Tyvärr händer det att uppföljningen brister, vilket kan ge onödiga konsekvenser. Sara påpekar att majoriteten av individer och företag arbetar med uppföljning på ett bra och strategiskt sätt. Men bygg- och anläggningsarbeten är föränderliga och består dessutom av många riskfyllda arbeten.

– Därmed finns det alltid ett behov av att arbeta proaktivt och utveckla ännu bättre arbetsformer för riskbedömning i tidiga skeden, samt upprätta och följa upp Arbetsmiljöplan och arbetsberedning i produktion. Men vi har kommit en bra bit på vägen! avrundar hon.

Källa: BFAB