Sveriges mest moderna museum

Det var ett konststycke att få glastaken över ljusgårdarna på plats. Foto Melker Dahlstrand
Museifasaden har lagats och tvättats ren och därmed fått tillbaka sin ljusa färg. Foto Melker Dahlstrand
El och ventilation är dolda för att maximera upplevelsevärdet. Innovativa ventilationslösningar har placerats i bland annat byggnadens takrosetter. Foto: Melker Dahlstrand
Takdekorationen i nedre trapphallen har restaurerats varsamt. Foto: Melker Dahlstrand

Ska bli Sveriges mest moderna museum

Nationalmuseum på Blasieholmen i Stockholm totalrenoveras för första gången på 150 år. De omfattande upprustningsarbetena på Friedrich August Stülers byggnad från 1866 har engagerat mer än tusen hantverkare, entreprenörer, tjänstemän och arkitekter.

Det är Statens fastighetsverk, SFV, som har fått regeringens uppdrag att renovera museibyggnaden. Arbetet påbörjades för tre år sedan och är nu i slutfasen, med målet att överlämna de nyrenoverade lokalerna till Nationalmuseum i slutet av året.

Det handlar om en totalrenovering i ordets fulla betydelse. Bland annat har det gjorts omfattande el-, belysnings- och klimatinstallationer, tillsammans med en stor uppgradering av säkerheten. Bakgrunden är underhållsbehov, ändrade säkerhetsföreskrifter och tekniska krav men inte minst en önskan om en ny pedagogik i verksamheten. Museet vill visa konsten i dagsljus och integrera den i själva byggnaden på ett annat sätt än tidigare, för att ge en bild av hur konstströmningarna såg ut på den tid det begav sig.

Modern teknik och gamla värden

-Med hjälp av modern teknik och innovationer utvecklas en fullt modern museibyggnad, samtidigt som de kulturhistoriska värdena bevaras. Planlösningsmässigt blir det fler publika ytor och den södra ljusgården har återskapats med ett hisstorn som tillägg, där hissen rymmer 97 personer. Golven i ljusgårdarna har höjts för att ge plats åt nya teknikrum och gårdarna har fått nya glastak, vilket ger en bättre akustik, säger projektchef Cecilia Brännvall på SFV.

Den upplevda miljön i byggnaden samt återskapande av originalutförandet har prioriterats och här har ljusinsläpp varit en ledstjärna.

- Det ökade ljusinsläppet ska förhöja upplevelsen av både byggnadens arkitektur och konstutställningarna, säger Cecilia som beskriver projektet som ”coolt och intensivt”.

Glastak och fönster släpper in massor med ljus

Den gamla hörsalen har rivits och fönster som sattes igen på 20-talet har tagits fram, vilket resulterar i att ljuset flödar även i utställningssalarna. Glastaket över ljusgårdarna bidrar till upplevelsen av ett ljust och modernt museum, där glasrutornas pyramidformade glasdetaljer gör att dagsljuset speglas på ett spännande sätt ner i ljusgårdarna. Själva takkonstruktionen är 240 kvadratmeter och består av en massa stålbitar som har svetsats ihop, målats och blästrats innan de fraktades sjövägen från Iggesund till Stockholm.

- Glastaken över ljusgårdarna tillhör utan tvekan en av de största utmaningarna i projektet. Takkonstruktionerna anlände färdigmonterade på en stor pråm och vi höll andan när en specialkranbil lyfte de två 25 ton tunga stålkonstruktionerna på plats, berättar Cecilia och fortsätter med att konstatera att totalrenoveringen av Nationalmuseum är ett betydligt större projekt än SFV vanligtvis driver. Tidplanen har varit tight, med många extrempunkter.

- Flera moment – som att gjuta trappan mellan kyrksalen och källarvåningen och installationen av den stora hissen – har inneburit utmaningar. Mycket var nytt för formgivare och installatörer som aldrig hade gjort något liknande tidigare.

En del nytt, en del gammalt

Trapporna till de övre våningarna finns kvar och även Carl Larssons ”Midvinterblot” kommer att hänga kvar. Restaurangen däremot flyttas, nya utställningslokaler har kommit till och byggnaden har fått flera nya teknikutrymmen.

Mycket kraft har lagts på färgsättningen av väggar och tak. Några rum har återfått sina ursprungliga kulörer, andra rum har getts den färg de hade när de fick sin mer moderna prägel. Gedigna ekgolv går hand i hand med ådringsmålade dörrar för att understryka hur byggnaden har sett ut i ett historiskt perspektiv.

- Hela tiden har det skett en avvägning mellan materialval och känslan av autenticitet. Arkitekten har haft ambitionen att använda traditionella material och metoder så långt som möjligt. Samtidigt har vi gjort miljömässiga bedömningar, berättar Cecilia.

Det innebar bland annat att kalkstenen till renoveringen togs från samma stenbrott som ursprungligen, medan stuck och konstmålning valdes framför sten vid återskapandet av den södra ljusgården.

Koppar på taket konst i sig själv

Utvändigt har en del av berget sprängts ur för att ge plats för inlastning av konsten. Dålig fasadsten har bytts ut mot ny, taket har tilläggsisolerats och belagts med ny koppar.

- Plåtslageriet är så fint att detaljerna ser ut att vara gjort i tyg. Det är otroligt skickliga hantverkare som har gjort jobbet, säger Cecilia.

Museiparken får fräscha planteringar som ska förstärka byggnadens uttryck och omge gräsytan på ett varierat sätt. Hösten 2018 öppnar Sveriges modernaste museum för allmänheten.

Text: Susanne Ringheim Kilje

 

Fakta om totalrenoveringen av Nationalmuseum

Nationalmuseum är en byggnad som ritades och uppfördes för sitt ändamål och den klassas som ett byggnadsminne. Museet var i stort behov av underhåll för att kunna fungera som tänkt.

Renoveringen är ett samarbete mellan Statens fastighetsverk och Nationalmuseum. Byggherre är SFV. Riksantikvarieämbetet är tillsynsmyndighet för byggnadsminnet.

Många olika yrkesgrupper samarbetar i projektet: smeder, målare, ställningsbyggare, arkitekter och konservatorer. Bakom allt står en projektorganisation som samordnar och leder arbetet.

Byggledare: Projektbyrån Stockholm AB
Arkitekter: Wingårdh Arkitekter AB, Wikerstål Arkitekter AB
Inredningsarkitekter: Magnus Mattias Ståhlbom, Matti Klenell
Generalentreprenör: Skanska Sverige AB
Takarbeten: Sjölins smide
Ventilationsentreprenör: AB Venair Building System