Halmstadbaserade Fredblad Arkitekter är ett av Sveriges äldsta arkitektkontor. Här står samhällsengagemanget i centrum sedan flera decennier. Bland favoritprojekten finns skolor eftersom den typen av byggnader innebär kontakt med entusiastiska lärare, elever och föräldrar. Men på önskelistan finns även att formge ett operahus. Nyligen vann Fredblad uppdraget att rita ett kulturhus i centrala Landvetter. Aktuella Byggen fick en pratstund med det mellanstora arkitektkontoret som växer sakta men säkert.
Ett av Sveriges äldsta verksamma arkitektkontor är Fredblad Arkitekter. Historien om företaget börjar 1951 när den då trettioettårige arkitekten Gösta Fredblad tillsammans med sin några år äldre kollega byggnadsingenjören Erland Erlandsson bestämmer sig för att starta en gemensam firma i Halmstad. Efter mer än sex decennier och med en stor mängd viktiga byggnader på sin meritlista, inte minst i västra delen av landet, är företaget är fortfarande verksamt. Mitten på sextiotalet innebar en storhetstid för Fredblad Arkitekter som då hade hela trettiofem anställda. I slutet på åttiotalet skedde en generationsväxling och AnnCharlott Castler och Leif Jönsson blir delägare, och företaget ombildas till aktiebolag. Det är dessa två som idag tillsammans med Per Uhlin, arkitekt och Erik Sjöberg, byggnadsingenjör, leder arkitektkontoret med ett tjugotal anställda vilket gör det till Hallands största. Fredblad Arkitekter öppnade även 2008 ett andra kontor i Göteborg med Per Uhlin som kontorschef.
Att i tider som dessa då arkitektur ofta handlar om spektakulära projekt, och inte sällan om märkliga byggnader med överdrivet konstnärliga ambitioner, få träffa ett arkitektkontor som Fredblad Arkitekter känns närmast befriande. Kontoret står för en genomtänkt arkitektur utan stora åthävor, men med desto mer finess och kvalitet, hus byggda med noga utvalda material, samt med hänsyn och anpassning till omgivningen. Den här typen av bebyggelse behövs verkligen. Om man överhuvudtaget ska tala om Folkhemsarkitektur är det förmodligen så här den ska gestaltas. Med det menas att Fredblad Arkitekter ritar byggnader som även om de självklart äger starka estetiska värden håller funktion och tillgänglighet som väsentligare än att projektet bär deras signatur på utsidan.
Leif Jönsson var för övrigt tidigt intresserad av samhällsbyggande och gjorde redan på gymnasiet ett specialarbete om övergripande samhällsplanering. Något som gjorde att hans bror uppmanande honom att söka till en arkitektutbildning, vilket han också gjorde då han 1977 kom in på Lunds Tekniska Högskola.
Faktum är att det kommunala engagemanget har genomsyrat kontoret under långa perioder. Från tidigt femtiotal till mitten av sjuttiotalet arbetade Gösta Fredblad tidvis på konsultbasis som stadsarkitekt i ett flertal kommuner. Även om Fredblads ritar gedigna byggnader där planlösning, material och detaljer står i centrum, betyder detta givetvis inte att det saknas konstnärliga strävanden.
– Jag ville egentligen bli skulptör, jag uppskattar det skulpturala i arkitekturen, såsom Operahuset i Sydney av Jörn Utzon och Turning Torso i Malmö av Santiago Calatrava, avslöjade Gösta Fredblad i en intervju i Fredblads jubileumsbok som gavs ut 2011.
AnnCharlott Castler å sin sida hade planer på att bli keramiker innan arkitekturen tog över yrkesrollen. Hon menar att det går utmärkt att rita bra hus utan att ha en stor budget.
– Det gäller framför allt att ge husen karaktär, något som underlättas med engagerad beställare, säger arkitekten.
En sådan roll hade AnnCharlott Castler själv då hon ritade den egna familjens hus nära havet i Halmstad. Hon valde danskt Petersen-tegel till fasaden, stora nivåskillnader, en balkong som sträcker sig från insidan till utsidan med utsikt över vattnet. Huset påminner om platsen där det är byggt, med naturens material och färger, konstaterar arkitekten. AnnCharlott Castler som ursprungligen kommer från Falkenberg är också hon utbildad på LTH, där hon började 1976. Under studietiden tog hon ett sabbatsår och fick börja arbeta hos Gösta Fredblad. Efter sitt examensarbete i Lund återvände hon till Halmstad och blev anställd.
Per Uhlin växte upp på landet utanför Halmstad. Efter tekniskt gymnasium flyttade han till Göteborg för att studera arkitektur på Chalmers.
– Jag valde arkitektur för att utbildningen verkade fri och väldigt engagerande men jag hade egentligen ingen aning om hur arkitekter arbetar, berättar Per Uhlin.
Hans intresse för arkitektur växte dock under utbildningen och kanske särskilt när han fick konkreta uppgifter under praktiktiden på Fredblad i Halmstad. Han leder sedan starten 2008 kontoret i Göteborg. Per Uhlin bor i ett trähus från 1920-talet ”som aldrig verkar bli färdigrenoverat”.
Erik Sjöbergs intresse för byggnader började under högstadietiden. Med ambitionen att bli gymnasieingenjör flyttade han 1987 från Tvååker till Halmstad.
– Efter examen arbetade jag några år på White Arkitekter och efter en kortare period som projektör av aluminiumpartier på Preconal i Falkenberg började jag på Fredblad Arkitekter 1999, säger byggnadsingenjören som gillar stora utmaningar och fungerar som kontorets tekniska ledare.
Sedan starten 1951 har Fredblad Arkitekter formgivit alla typer av hus – bostäder, kontor, industrier samt offentliga byggnader för bland annat vård, omsorg och utbildning. Leif Jönsson menar att det inte finns någon typisk Fredbladarkitektur, utan att alla projekt har sina egna förutsättningar, och att det viktigaste för kontoret är att hålla en genomgående hög kvalitet på sitt arbete. Han betonar också att arkitekten är beroende av sin beställare och att den bästa byggnaden skapas genom ett engagerat samarbete. Enligt Leif präglas arkitektkontoret av en särskild Fredbladanda som går tillbaks till de förhållanden som rådde under Gösta Fredblad som alltid satte personkemin i centrum. Både anställda och uppdragsgivare ska trivas, något som resulterar i bättre arkitektur och kunder som återkommer med uppdrag. Fredblads understryker att de ser sig som samhällsbyggare och konstaterar att de ofta anlitas i ett tidigt skede i planeringsprocessen.
Berätta om sammansättningen på kontoret!
– Idag är vi totalt cirka tjugofem arkitekter och ingenjörer på kontoren i Halmstad och Göteborg, i alla åldrar och ungefär lika många män som kvinnor. Kontoret i Göteborg som startades 2008 har växt med ungefär en person om året. Vi trivs ganska bra med att vara ett mellanstort kontor och anställer nya medarbetare när vi stöter på rätt person, snarare än när vi har för mycket att göra, säger Per Uhlin.
Vilka slags projekt föredrar ni att arbeta med?
– Vi föredrar att arbeta i projekt med engagerade, och kompetenta beställare och där samhällsnytta och hållbarhet sätts i första rummet. Arkitekter blir oftast bättre om de arbetar med många olika typer av projekt. Man blir bredare och vidgar sin kompetens. Hos oss arbetar vi med allt möjligt; hotell, kontor, skolor, bostäder, stadsförnyelse, vård och äldreboende, säger Leif Jönsson.
Beskriv era arbetsmetoder!
– Vi skissar för hand och med hjälp av datorn, och beskriver för beställaren med ord, bilder och ritningar hur byggnaderna kommer att se ut och hur de ska utföras, säger Erik Sjöberg, byggnadsingenjör, tekniske ledare.
Vilket uppdrag har varit ert mest omfattande hittills?
– De allra flesta av våra kunder är återkommande beställare, som genom åren anlitat oss i olika uppdrag. Vi har exempelvis haft förmånen att få rita flera byggnader för Högskolan i Halmstad, Hotel Tylösand är en annan återkommande och kvalitetsmedveten kund. Vi har också gjort flera stora bostads- och industriprojekt i Halland, såsom Kvarteret Lorensberg i Varberg, Albany International i Halmstad och brandstationer, säger AnnCharlott Castler.
Vad anser ni om arbetsklimatet för arkitekter i Sverige idag?
– Vi önskar att det byggdes mer, av bättre kvalitet och med högre ambitioner, men vi tycker ändå att arbetsklimatet är väldigt gott överlag. Arkitektrollen har förändrats och blivit mycket mer omfattande idag än tidigare med en större bredd och spännvidd än någonsin tidigare. Samtiden ställer ökade och mer komplexa krav på sådant som tillgänglighet, energiförbrukning och hållbarhet. Tur att vi gillar utmaningar, säger Leif Jönsson.
Har ni råkat ut för att en beställare eller byggherre självsvåldigt har ändrat i det arkitektoniska utförandet?
– Det händer väldigt sällan. Våra beställare brukar respektera vår kompetens och förstår att utnyttja den. Ibland behöver man till exempel spara pengar i ett projekt och då brukar vi kunna hitta de bästa lösningarna tillsammans med beställaren och entreprenören, säger Leif Jönsson.
Nämn ett projekt som ni särskilt gärna skulle vilja göra!
– Nyligen vann vi en tävling att rita ett kulturhus i Landvetter och det låg ganska högt upp på vår önskelista. Ett operahus har vi inte hunnit med ännu, det vore också spännande. Annars tycker vi faktiskt att det är väldigt givande med nästan alla projekt som vi gör. Något av det roligaste som finns är att rita skolor, för det berör och påverkar så många, och där finner vi också väldigt engagerade brukare i form av lärare, elever och föräldrar, berättar Per Uhlin.
Vilka historiska, svenska eller internationella, arkitekter uppskattar ni?
– En Halmstadfödd kvinnlig arkitekt som vi gärna för fram är Ingrid Wallberg. Hon praktiserade hos Le Corbusier och startade egen arkitektfirma i Göteborg på 1930-talet. Band annat har hon ritat några riktigt fina radhus i Halmstad och Göteborg. Vi inspireras också av legendariska arkitekter som Arne Jacobsen, Alvar Aalto och Sigurd Lewerentz samt nutida utövare som Alberto Campo Baeza, John Pawson, Snöhetta, BIG och Peter Zumthor, bland många andra, resonerar Per Uhlin, AnnCharlott Castler och Leif Jönsson gemensamt kring ämnet.
