Sverige har haft många ambitiösa projekt genom tiderna med målet att utveckla stadsbilden. Alla projekt har däremot inte riktigt gått hela vägen. Det finns flera gånger som förseningar, ökade kostnader och förvirrade beslut har satt avtryck i historien. Vissa satsningar har ändå till slut kommit fram till mål och andra har istället blivit påminnelser om dåliga beslut eller bristande planering.
Ännu en försvårande faktor för många projekt är krav på hållbarhet från både kunder och staten. Idag kräver beställare, vare sig det är privatpersoner eller stora byggaktörer, att projekt uppfyller höga hållbarhetskrav, både miljömässigt och ekonomiskt. Det innebär att valet av leverantörer, material och arbetsmetoder måste göras med omsorg och långsiktighet i åtanke. Mockfjärds, ett av Sveriges största fönsterföretag, är ett exempel på en aktör som aktivt arbetar med hållbara lösningar. Trots att de blivit stora försöker de fortfarande tänka och agera som ett mindre företag med korta beslutsvägar och fokus på hållbarhet.
Men alla lyckas inte hålla den balansen. När byggprojekt blir för stora eller ambitiösa är det lätt hänt att de tappar kontrollen. Här undersöker vi några ökända exempel.
Hallandsåstunneln
En av de mest omtalade bygghärvorna i Sverige är Hallandsåstunneln. År 1992 inleddes arbetet med tanken att förbättra järnvägen mellan Göteborg och Malmö genom en dubbelspårstunnel genom Hallandsås i Skåne. Det stötte tidigt på problem när giftiga ämnen läckte ut i grundvattnet. Rhoca-Gil, ämnet som användes för att täta berget, orsakade en stor miljöskandal och tvingade byggarna att tänka om. Projektet stannade upp under en lång period och tunneln stod inte klar förrän 2015. Kostnaderna hade då skenat iväg långt över den ursprungliga budgeten från 1 miljard till 10,8 miljarder. Det gör att projektet än idag ses som ett av de mest utdragna, dyra och problemfyllda infrastrukturprojekten i svensk historia.
Slussenprojektet
I Stockholm har flera omdiskuterade projekt gått i samma spår och Slussenprojektet kanske är det tydligaste exemplet. Slussen är en av Stockholms mest komplicerade knutpunkter för både vägar och vatten. Redan på 1990-talet stod det klart att området skulle behöva byggas om. Politisk oenighet och motstridiga idéer kring hur ombyggnaden skulle se ut ledde dock till långa förseningar. Till slut inleddes arbetet men kostnaderna ökade fort. Samtidigt växte kritiken mot utformningen och många menade att platsens historiska karaktär hotades. Projektet pågår fortfarande och mycket pekar på att det blir både dyrare och mer försenat än planerat. När och om det väl slutförs är förhoppningen att Stockholmstrafiken och vattenregleringen ska fungera bättre. Debatten, splittringen och förseningarna kring projektet gör att den får en solklar plats på vår lista.
Nya Karolinska Solna
Ett annat omtalat Stockholmsprojekt är Nya Karolinska Solna. Målet var att bygga ett av världens modernaste sjukhus men det har istället fått benämningen “världens dyraste sjukhus”. Kostnaderna för projektet steg långt över ursprungliga beräkningar och bristen på transparens i avtal och kalkyler har fått hård kritik. Det uppstod även kvalitetsproblem och förseningar som gav det ännu mer negativ uppmärksamhet. Sjukhuset är i drift idag men problemen och de höga kostnaderna för att nå dit har gjort det till ett av Sveriges mest omdiskuterade byggprojekt.
Västlänken
Blickar man västerut mot Göteborg uppmärksammas Västlänken som ännu ett projekt på väg mot fiaskostämpel. Tanken är att leda pendel- och regiontåg i en tunnel under stadskärnan för att avlasta centralstationen. Motståndet mot projektet har varit kraftigt eftersom kostnaden är hög och finansieringen kontroversiell. Protestgrupper ifrågasätter om tunneln faktiskt löser stadens trafikproblem och den leriga marken i Göteborg orsakar extra höga krav på säkerhet och teknik, vilket driver upp priset. Arbetet är igång men ingen vet hur slutnotan ser ut när allt är klart.
Vi har även några hedersomnämnanden av Svenska byggfiaskon värda att ta med av olika anledningar:
Dragon Gate – storsatsningen som skulle bli ett kinesiskt affärs- och kulturcentrum i Älvkarleby. I stället har de ändrat verksamhetsplan och ägare några gånger och det har stått tomt sedan pandemin. Det hela har hittills kantats av ekonomiska förluster men har precis sålts ännu en gång.
Förbifart Stockholm – motorvägsförbindelsen som förskjutits i tid och budget flera gånger ifrågasatt ur ekonomisk och miljömässig synvinkel.
Stora Haga slott – Gustav III:s storslagna planer för hur slottet i Haga skulle uppföras hann inte särskilt långt innan han mördades 1792 och bygget avstannade. Idag finns bara slottets källarmurar att besöka.
Sverige har många lyckade och välfungerande projekt när det gäller samhällsbyggande men ibland går det inte alltid som planerat. Gemensamt för flera av projekten som ses som misslyckanden är att de har haft långa förseningar, kraftiga budgetöverskridanden, tekniska och miljömässiga problem och politiska och juridiska konflikter. Projekten visar hur komplext och svårt det kan vara när alla dessa faktorer ska samsas.
