Mark- och miljööverdomstolen har i en ny dom slagit fast att installation av kompletterande teknik i en befintlig slamavskiljare är en tillståndspliktig åtgärd. Domen gällde en fastighetsägare som gjort en sådan installation utan tillstånd. Domstolen ansåg också att det fanns fog för nämndens beslut om förbud mot utsläpp från den aktuella avloppsanläggningen.
Ny teknik krävde tillstånd
Fastighetsägaren hade installerat kompletterande utrustning i en befintlig slamavskiljare. MÖD ansåg att åtgärden innebar att ny teknik tillförts, vilket gjorde att ändringen krävde tillstånd. Domstolen konstaterade att det fanns grund för nämndens beslut om förbud, eftersom:
- Anläggningen redan före installationen bedömts vara så bristfällig att utsläpp förbjudits,
- Fastighetsägaren inte ansökt om tillstånd för den nya tekniken,
- Underlag som visade att bristerna åtgärdats saknades.
HaV: Tillsyn bör vara riskbaserad
Havs- och vattenmyndigheten får allt fler frågor om tillsyn och åtgärdstakt för små avloppsanläggningar. Myndigheten betonar att tillsynen ska vara riskbaserad och styras av kommunernas behovsutredningar. Vilka tillsynsintervall som är lämpliga behöver varje kommun bedöma i sin tillsynsplan.
En specifik nationell åtgärdstakt finns inte. Resonemanget fanns med i myndighetens slutrapportering av ett regeringsuppdrag 2013, men något nationellt mål har inte antagits. Konsekvensanalysen i uppdraget visade att en kombination av tydligare regler, ekonomiska styrmedel samt effektiv tillsyn och prövning krävs för långsiktigt hållbar åtgärdstakt.
Kommunerna gör egna prioriteringar
Förutsättningarna skiljer sig mellan kommuner. Tillsynen måste därför anpassas lokalt och sättas i relation till andra miljöåtgärder och resurser. Enligt miljöbalken ska tillsyn ske i nödvändig utsträckning, vilket innebär att den ska vara riskbaserad. De slutliga avvägningarna görs i kommunernas tillsynsplaner utifrån behovsutredningarna.
Källa: Havs och Vattenmyndigheten
