Efter flera år av nedgång och stagnation väntas den europeiska byggsektorn återgå till tillväxt under 2026. Det framgår av en ny prognos från ING Research, baserad på statistik från Eurostat. Enligt bedömningen ökar byggproduktionen i EU med 1,5 procent under året, efter en nedgång på 1,5 procent 2024 och i stort sett nolltillväxt under 2025.
Tecknen på en försiktig återhämtning blir allt tydligare. Förtroendeindikatorn för byggsektorn i EU förbättrades i december till minus 3,3, den högsta nivån på över två år, även om stämningsläget fortsatt är negativt.
Bostadsbyggandet har bromsat kraftigt
Det är framför allt byggandet av bostäder och kommersiella fastigheter som haft det tuffast. Högre räntor, ökade byggkostnader och ekonomisk osäkerhet har gjort både hushåll och företag mer försiktiga med nya investeringar. Samtidigt har specialiserade byggsegment, särskilt renoveringar, klarat sig bättre, liksom infrastrukturprojekt som fått stöd av EU-medel och nationella satsningar på energi- och digital infrastruktur.
Statistikruta: Källa: Eurostat och ING Research, uppskattningar för 2025 samt prognoser för 2026 och 2027
Utvecklingen skiljer sig dock tydligt mellan länder. I Frankrike minskade byggvolymerna med 1,5 procent under 2025 och utsikterna förblir svaga. Antalet bygglov ökade tillfälligt i början av året men har därefter åter minskat. För 2026 väntas den franska byggsektorn endast växa med 0,5 procent, i takt med landets låga BNP-tillväxt.
I Nederländerna är situationen fortsatt problematisk. Efter ett kraftigt fall på 2,9 procent 2024 väntas byggvolymerna bara öka med 0,5 procent både 2025 och 2026. Bostadsbyggandet tyngs av strukturella flaskhalsar som brist på byggbar mark, långa tillståndsprocesser, överklaganden och kapacitetsproblem i elnätet. Därtill kommer landets särskilda kväveregler, som kräver att nya projekt bevisar att de inte ökar utsläppen, vilket lett till ytterligare förseningar och inställda byggen.
Tyskland och Spanien visar tydligare ljusglimtar
Efter fem års nedgång väntas den tyska byggsektorn åter växa under 2026. Mellan 2020 och 2025 krympte sektorn med mer än 10 procent. Nu förutspås en uppgång på 2,5 procent, driven av en gradvis återhämtning i bostadsbyggandet och ökade infrastruktursatsningar. Regeringen har lanserat ett så kallat ”Bau-Turbo”-program för att snabba upp plan- och tillståndsprocesser i attraktiva bostadsområden.
Spanien uppvisar också en tydligare återhämtning. Efter att byggsektorn tappat över 25 procent av sin volym mellan 2019 och 2022 har utvecklingen vänt sedan 2023. För 2026 väntas en tillväxt på 2,5 procent. Antalet bygglov har ökat kraftigt och entreprenörernas framtidstro är relativt stark, understödd av god ekonomisk tillväxt.
Fortsatt bostadsbrist i Europa
Trots den svaga nyproduktionen är bostadsbristen fortsatt akut i många europeiska storstadsområden. Antalet utfärdade bygglov för nya bostäder ökade med 26 procent fram till september 2025 jämfört med året innan. Det indikerar viss förbättring, även om nivåerna fortfarande ligger klart under toppåret 2021.
Lönerna har stigit, byggmaterialkostnaderna har stabiliserats och bostadspriserna har börjat öka igen, trots något högre räntor i slutet av 2025. Det stärker kalkylerna för nya projekt, men återhämtningen bedöms bli långsam.
EU vill bygga bort bostadskrisen
I december 2025 presenterade Europeiska kommissionen en europeisk plan för överkomliga bostäder. Målet är att tillföra ytterligare 650 000 bostäder per år utöver dagens cirka 1,6 miljoner. Planen omfattar förenklade regler, ökad finansiering och stöd till utsatta grupper.
Samtidigt lanserades en strategi för byggsektorn som ska stärka konkurrenskraften genom digitalisering, standardisering och ökad användning av industriellt byggande. Europeiska investeringsbanken har dessutom aviserat finansiering på 400 miljoner euro till ny teknik som ska öka produktiviteten och sänka byggkostnaderna.
Infrastruktur bär upp sektorn
Infrastruktur fortsätter att vara den mest stabila delen av byggmarknaden, då den i hög grad finansieras av offentliga investeringar. Under 2025 ökade EU:s infrastruktursatsningar med omkring 1 procent. Investeringar i elnät, digital infrastruktur och klimatanpassning håller uppe aktiviteten.
I Nederländerna har infrastrukturen vuxit snabbast, med cirka 7 procents volymökning 2025, främst inom vattenhantering och elnät. I Tyskland ökade infrastruktursatsningarna med 1,5 procent, stödda av ett omfattande investeringspaket på 500 miljarder euro. Byråkratiska hinder gör dock att många järnvägsprojekt inte väntas nå byggfas förrän tidigast i slutet av 2026.
Belgien utgör ett undantag, där infrastrukturvolymerna minskade något 2025. Flera stora projekt har nått sina byggtoppar och investeringar från kommuner har planat ut efter lokalvalen.
Priserna hålls tillbaka av konkurrens
Trots den väntade uppgången finns få tecken på kraftiga prisökningar. Endast 9 procent av EU:s byggföretag planerade i slutet av 2025 att höja sina priser, jämfört med 7 procent året innan. I Nederländerna är dock pristrycket tydligare, medan franska byggbolag snarare överväger prissänkningar på grund av svag efterfrågan.
Sammanfattningsvis pekar prognosen mot en försiktig återhämtning för Europas byggsektor. Infrastrukturinvesteringar håller uppe aktiviteten, medan bostadsbyggandet långsamt reser sig från historiskt låga nivåer. Samtidigt kvarstår strukturella problem som tillståndsprocesser, elnätskapacitet och höga systemkostnader – faktorer som även framöver riskerar att bromsa sektorns utveckling.
Källor: Eurostat, ING Research, Europeiska kommissionen
